− Under läkarutbildningen och i vården lägger vi väldigt mycket energi på ovanliga sjukdomar. Men det tar bara en dag innan läkaren på vårdcentralen stöter på en patient med fibromyalgi, sa Björn Bragée, specialist i smärtmedicin.

Smärtpatienter är alltså vanliga. 70 procent av befolkningen har till exempel ont i ryggen eller nacken. Och ofta förblir orsaken till problemen okända, även efter utredning hos smärtspecialist.

Men kan man bara dela in smärta i en av tre diagnosgrupper räcker det ofta för att hjälpa patienten. Smärta kan vara:

• Nociceptiv, det vill säga orsakas av skada i vävnaden.
• Neuopatisk eller nervsmärta. Björn Bragée brukar kalla det för kabel- eller växelfel i nerverna när han pratar med patienter. Nervsmärtan kan orsakas av allt från borrelia till metabola störningar och Björn Bragée tipsade om att undersökning av foten kan ge bättre vägledning om diabetes än ett blodsockervärde från labbet.
• Smärta orsakad av störd modulering av smärtsignaler, till exempel fibromyalgi, något som Björn Bragée kallar att ha fel på smärtbromsen.

För nociceptiv smärta finns ett helt batteri av läkemedel till skillnad från de båda andra typerna av smärta som ofta inte svarar på vanliga smärtläkemedel. Psykologiska metoder, blockad eller nervstimulering kan istället vara till hjälp i de fallen. Vid störd smärtmodulering kan antiepileptika eller antidepressiva ha effekt.

Förutom att undersöka smärtpatienten med enkla medel, till exempel stämgaffel och nål, slog Björn Bragée ett slag för smärtteckning.

− På 25 sekunder kan man ställa diagnos med hjälp av smärtteckning.

Då ska man inte fråga patienten var hen har ont utan istället vilka besvär hon eller han har. Det kan ge helt andra svar och patienten kan till exempel förutom smärta rita in domningar. Däremot har smärtläkaren ganska lite nytta av smärtskattningar som enligt Björn Bragée är överskattade. Det är ändå patienten som avgör om det gör ont och om det är ett problem för honom eller henne.

− Behandla ”Low and slow”. Ge barndoser av läkemedel till att börja med, ta tid på er och titrera upp långsamt, då slipper ni onödiga biverkningar.

Patienten avgör när effekten är tillräcklig.