Ta i smärtpatienten
Undersök patienten, uppmanade Björn Bragée under AT-stämman. Det händer ofta att en patient kommer till smärtspecialisten utan att en läkare har tagit i honom eller henne tidigare.
− Under läkarutbildningen och i vården lägger vi väldigt mycket energi på ovanliga sjukdomar. Men det tar bara en dag innan läkaren på vårdcentralen stöter på en patient med fibromyalgi, sa Björn Bragée, specialist i smärtmedicin.
Smärtpatienter är alltså vanliga. 70 procent av befolkningen har till exempel ont i ryggen eller nacken. Och ofta förblir orsaken till problemen okända, även efter utredning hos smärtspecialist.
Men kan man bara dela in smärta i en av tre diagnosgrupper räcker det ofta för att hjälpa patienten. Smärta kan vara:
- Nociceptiv, det vill säga orsakas av skada i vävnaden.
- Neuopatisk eller nervsmärta. Björn Bragée brukar kalla det för kabel- eller växelfel i nerverna när han pratar med patienter. Nervsmärtan kan orsakas av allt från borrelia till metabola störningar och Björn Bragée tipsade om att undersökning av foten kan ge bättre vägledning om diabetes än ett blodsockervärde från labbet.
- Smärta orsakad av störd modulering av smärtsignaler, till exempel fibromyalgi, något som Björn Bragée kallar att ha fel på smärtbromsen.
För nociceptiv smärta finns ett helt batteri av läkemedel till skillnad från de båda andra typerna av smärta som ofta inte svarar på vanliga smärtläkemedel. Psykologiska metoder, blockad eller nervstimulering kan istället vara till hjälp i de fallen. Vid störd smärtmodulering kan antiepileptika eller antidepressiva ha effekt.
Förutom att undersöka smärtpatienten med enkla medel, till exempel stämgaffel och nål, slog Björn Bragée ett slag för smärtteckning.
− På 25 sekunder kan man ställa diagnos med hjälp av smärtteckning.
Då ska man inte fråga patienten var hen har ont utan istället vilka besvär hon eller han har. Det kan ge helt andra svar och patienten kan till exempel förutom smärta rita in domningar. Däremot har smärtläkaren ganska lite nytta av smärtskattningar som enligt Björn Bragée är överskattade. Det är ändå patienten som avgör om det gör ont och om det är ett problem för honom eller henne.
− Behandla ”Low and slow”. Ge barndoser av läkemedel till att börja med, ta tid på er och titrera upp långsamt, då slipper ni onödiga biverkningar.
Patienten avgör när effekten är tillräcklig.
-
Svår långvarig smärta
En av fem människor verkar ha en långvarig smärta och det kan vara svårt att hitta en orsak till smärtan under utredningen. Beroende på vilken sorts smärta det är så väljer man behandlingsmetod.
-
"Fler bör vaccinera sig mot bältros"
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindquist vid Karolinska Institutet.
-
Migrän
Migrän är en kronisk, och delvis ärftlig, neurologisk sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder med svår pulserande huvudvärk kombinerad med illamående, ljus- och ljudkänslighet men med så gott som symtomfrihet mellan attackerna.
-
Unika data om långvarig smärta hos äldre
Att smärtpatienter utgör en stor del av professionens vardag kan utläsas av svaren i NetdoktorPro:s avslutade läkarutbildning om långvarig smärta hos äldre. Över 20 procent av deltagande läkare uppgav att de näst intill träffar en smärtpatient om dagen.
-
Nyttan av att skatta smärtgraden
Skattningsskalor är något som överläkaren Karsten Ahlbeck menar är en viktig kompass inom smärtvården. Men 20 procent av läkarna svarade att de nästan aldrig använder skattningsskalor för att analysera svår långvarig smärta hos sina patienter, enligt vår läkarutbildning om smärta.
-
Paracetamol verkar störa hjärnan hos möss
Ny forskning från Uppsala Universitet visar att paracetamol kan störa hjärnans utveckling och förmågor hos möss. I studien gavs tio dagar gamla möss paracetamol, och man kunde då se att de fick avancerade hjärnfunktioner försämrade.
-
Haglunds häl
Vid Haglunds häl ses hälsmärta, särskilt på morgonen eller efter längre tids inaktivitet. Ofta har patienten smärta på begge hälarna samt svullnad och rodnad runt hälsenefästet kan förekomma.
-
Bursitis calcanei
Inflammation i bursa vid kalkaneus som kännetecknas av smärtor, eventuellt svullnad och rodnad vid hälsenefästet. Incidensen av hälsmärta är vanligast bland idrottare och äldre personer.