Handledstendinopati (de Quervains sjukdom)

Bakgrund

• Seninflammation i handledsområdet kan bero på flera olika saker.
• de Quervain och intersektionssyndromet är två av dessa tillstånd.

Epidemiologi

• I primärvården är de Quervain ovanligare än tendinopati i armbågen eller axeln.
• I en studie fann man en förekomst av på 2,8 fall per 1 000 personår hos kvinnor och 0,6 fall per 1 000 personår hos män.
• Ses i stor andel hos kvinnor under graviditet och postpartum. 

Etiologi och patogenes

• de Quervains tenosynovit:
  • Är en "entrapment" tendinopati av senorna i rum 1 - extensor pollicis brevis och abductor pollicis longus i handleden – och ger därför smärtor vid rörelse av tummen

ICD-10

• M65 Synovit och tenosynovit
  • M65.2 Tendinit med förkalkning
  • M65.4 Radial handledstenosynovit (de Quervains sjukdom)
  • M65.8 Annan specificerad synovit och tenosynovit
  • M65.9 Synovit och tenosynovit, ospecificerad

Anamnes

• Smärtor och nedsatt funktion vid vissa rörelser.
• Debuterar ofta akut efter ovan eller långvarig belastning, eventuellt trauma.
• de Quervains tenosynovit:
  • Utvecklas ofta under flera veckor och månader med tilltagande smärtor proximalt och bakom processus styloideus radii, särskilt när patienten använder tummen
  • Gripande och lyftande brukar orsaka smärta
  • Smärtan kan stråla ut i tummen, eller stråla upp mot underarmen eller axeln

Kliniska fynd

• Smärtprovokation vid isometrisk kontraktion av den aktuella senan/senorna.
  Lokal svullnad och palpationsömhet är till hjälp vid lokalisering av inflammationen.
• I undantagsfall förekommer krepitationer (tänkt hård snö), ses egentligen mest vid intersektionssyndrom.
• Mb Quervains tendinopati:
  • Det mest kända tillståndet. Kan ofta drabba båda handlederna
  • Smärtor uppstår vid rörelser av tummen och handleden
  • Ofta smärta och svullnad över den dorsoradiala sidan av handleden

Utredning av handledstendinopati

• Diagnosen är främst klinisk.
• Vid behov kan bildgivande undersökningar såsom slätröntgen göras för att utesluta differentialdiagnoser såsom tumbasartros.
• I vissa fall hjälper ultraljud och MRT att differentiera mellan de Quervain och intersektionssyndromet. 

Differentialdiagnoser

• Oläkt scaphoideumfraktur.
• Tumbasartros.
• STT-artros

Behandling av handledstendinopati

• De terapeutiska möjligheterna är avlastning med skena, NSAID-preparat, kortisoninjektioner, fysioterapi, eventuellt kirurgi:
  Kortisoninjektion är med effektiv än avlastning med skena hos de Quervain-patienter

Egenbehandling

• Vila och avlastning av tumme och handled (de Quervain) är de viktigaste behandlingsåtgärderna, kombinerat med stödförband – men det är inte alltid effektivt.
  Särskilt lyft med tummarna uppåt bör undvikas.5
  Det kan krävas två till tre veckors avlastning.
  Kombineras helst med receptfria anti-inflammatoriska mediciner.

Läkemedelsbehandling

• I akutfasen NSAID, till exempel:
  • Naproxen 250 mg 1 tablett x 2–3 dagligen
  • Topikal gel kan användas, men det är osäkert hur god effekten är
• Vid längre varaktighet:
  • Om inflammationen varar längre än ett par veckor, överväg steroidinjektion eller ortostillpassning
• de Quervain:
  • Steroidinjektioner har ofta bra effekt

Annan behandling

• Om ovanstående metoder ej hjälper kan handkirurgi bli aktuellt.

Komplikationer

• Hos de få patienter som genomgår handkirurgi finns vissa risker såsom nervskada vid operation.

Prognos

• Patienter som har genomgått tendinopati i handleden löper risk för recidiv när arbete eller utlösande aktivitet återupptas.
• Prognosen vid de Quervains tenosynovit är ändock ofta bra. Patienten återfår full funktionen när inflammationen går tillbaka.