Handledstendinopati (de Quervains sjukdom)
Bakgrund
- Seninflammation i handledsområdet kan bero på flera olika saker.
- de Quervain och intersektionssyndromet är två av dessa tillstånd.
Epidemiologi
- I primärvården är de Quervain ovanligare än tendinopati i armbågen eller axeln.
- I en studie fann man en förekomst av på 2,8 fall per 1 000 personår hos kvinnor och 0,6 fall per 1 000 personår hos män.
- Ses i stor andel hos kvinnor under graviditet och postpartum.
Etiologi och patogenes
- de Quervains tenosynovit:
- Är en "entrapment" tendinopati av senorna i rum 1 - extensor pollicis brevis och abductor pollicis longus i handleden – och ger därför smärtor vid rörelse av tummen
ICD-10
- M65 Synovit och tenosynovit
- M65.2 Tendinit med förkalkning
- M65.4 Radial handledstenosynovit (de Quervains sjukdom)
- M65.8 Annan specificerad synovit och tenosynovit
- M65.9 Synovit och tenosynovit, ospecificerad
Anamnes
- Smärtor och nedsatt funktion vid vissa rörelser.
- Debuterar ofta akut efter ovan eller långvarig belastning, eventuellt trauma.
- de Quervains tenosynovit:
- Utvecklas ofta under flera veckor och månader med tilltagande smärtor proximalt och bakom processus styloideus radii, särskilt när patienten använder tummen
- Gripande och lyftande brukar orsaka smärta
- Smärtan kan stråla ut i tummen, eller stråla upp mot underarmen eller axeln
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Kliniska fynd
- Smärtprovokation vid isometrisk kontraktion av den aktuella senan/senorna.
Lokal svullnad och palpationsömhet är till hjälp vid lokalisering av inflammationen. - I undantagsfall förekommer krepitationer (tänkt hård snö), ses egentligen mest vid intersektionssyndrom.
- Mb Quervains tendinopati:
- Det mest kända tillståndet. Kan ofta drabba båda handlederna
- Smärtor uppstår vid rörelser av tummen och handleden
- Ofta smärta och svullnad över den dorsoradiala sidan av handleden
Utredning av handledstendinopati
- Diagnosen är främst klinisk.
- Vid behov kan bildgivande undersökningar såsom slätröntgen göras för att utesluta differentialdiagnoser såsom tumbasartros.
- I vissa fall hjälper ultraljud och MRT att differentiera mellan de Quervain och intersektionssyndromet.
Differentialdiagnoser
- Oläkt scaphoideumfraktur.
- Tumbasartros.
- STT-artros
Behandling av handledstendinopati
- De terapeutiska möjligheterna är avlastning med skena, NSAID-preparat, kortisoninjektioner, fysioterapi, eventuellt kirurgi:
Kortisoninjektion är med effektiv än avlastning med skena hos de Quervain-patienter
Öka din kunskap om migrän
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om migrän, en neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Trots den höga förekomsten antas migrän vara ett underdiagnostiserat tillstånd.
Egenbehandling
- Vila och avlastning av tumme och handled (de Quervain) är de viktigaste behandlingsåtgärderna, kombinerat med stödförband – men det är inte alltid effektivt.
Särskilt lyft med tummarna uppåt bör undvikas.5
Det kan krävas två till tre veckors avlastning.
Kombineras helst med receptfria anti-inflammatoriska mediciner.
Läkemedelsbehandling
- I akutfasen NSAID, till exempel:
- Naproxen 250 mg 1 tablett x 2–3 dagligen
- Topikal gel kan användas, men det är osäkert hur god effekten är
- Vid längre varaktighet:
- Om inflammationen varar längre än ett par veckor, överväg steroidinjektion eller ortostillpassning
- de Quervain:
- Steroidinjektioner har ofta bra effekt
Annan behandling
- Om ovanstående metoder ej hjälper kan handkirurgi bli aktuellt.
Komplikationer
- Hos de få patienter som genomgår handkirurgi finns vissa risker såsom nervskada vid operation.
Prognos
- Patienter som har genomgått tendinopati i handleden löper risk för recidiv när arbete eller utlösande aktivitet återupptas.
- Prognosen vid de Quervains tenosynovit är ändock ofta bra. Patienten återfår full funktionen när inflammationen går tillbaka.
-
Svår långvarig smärta
En av fem människor verkar ha en långvarig smärta och det kan vara svårt att hitta en orsak till smärtan under utredningen. Beroende på vilken sorts smärta det är så väljer man behandlingsmetod.
-
Migrän
Migrän är en kronisk, och delvis ärftlig, neurologisk sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder med svår pulserande huvudvärk kombinerad med illamående, ljus- och ljudkänslighet men med så gott som symtomfrihet mellan attackerna.
-
Eva, 77, lever med smärta efter bältrosinfektion
Kommer jag få uppleva en smärtfri dag innan jag dör? Den frågan ställde sig Evas mamma som under drygt 40 år levde i sviterna av sin bältrosdiagnos. En sådan dag kom aldrig – och i samband med moderns bortgång drabbades även Eva själv.
-
Unika data om långvarig smärta hos äldre
Att smärtpatienter utgör en stor del av professionens vardag kan utläsas av svaren i NetdoktorPro:s avslutade läkarutbildning om långvarig smärta hos äldre. Över 20 procent av deltagande läkare uppgav att de näst intill träffar en smärtpatient om dagen.
-
Nyttan av att skatta smärtgraden
Skattningsskalor är något som överläkaren Karsten Ahlbeck menar är en viktig kompass inom smärtvården. Men 20 procent av läkarna svarade att de nästan aldrig använder skattningsskalor för att analysera svår långvarig smärta hos sina patienter, enligt vår läkarutbildning om smärta.