Patellofemoral smärta
Bakgrund
- Ett smärttillstånd med smärta omkring eller bakom knäskålen som försämras vid vissa aktiviteter som belastar patellofemoralleden.
- Tillståndet kallas i denna text för PFS. Det har ofta kallats för patellofemoralt smärtsyndrom.
- Det finns inget klart samband mellan kondromalaci och PFS.
Epidemiologi
- Mycket vanlig orsak till knäsmärtor.
- Tillståndet förekommer ofta hos yngre personer (14–30 år) och är vanligare hos kvinnor än hos män.
Etiologi och patogenes
- Orsaken till smärtorna är okänd men i flera studier påpekar en dysfunktion i den patellofemorala leden:
- Rubbat samspel mellan lårmusklerna kan leda till felaktig belastning i patellofemoralleden
- Överbelastning av knäets extensormekanism
ICD-10
- M22.2 Sjukdomar i femuropatellarleden
Anamnes
- Tillståndet kan drabba ett knä eller båda knän.
- Smärtor:
- Vanligtvis utvecklar sig tillståndet gradvis
- Lokalisering:
- Ofta bakom eller runt patella
- Smärtan är inte skarpt begränsad
- Smärtan är ofta dov och värkande, men kan ibland vara akut och stark:
- Det kan leda till att knäet böjer sig ofrivilligt, vilket beror på svaghet eller minskad muskeltonus i
- Smärtorna tilltar av viktbelastning med böjt knä:
- Gång eller löpning nedför trappor och i nedförsbacke men även vid gång uppåt i trappor
- Huksittning
- När patienten sitter med böjt knä och reser sig från sittande ställning
- Långa perioder där man sitter still med böjt knä, till exempel bil- eller bussturer eller biobesök, är exempel på situationer som kan utlösa smärta
- Ofta blir smärtorna mindre vid måttlig aktivitet men ökar igen efter aktiviteten
- Andra symtom:
- Pseudolåsning:
- Stelhetskänsla vid extension av belastat knä
- Stelhet efter långvarig flexion i knäleden
- Känsla av svullnad i mjukdelarna nedanför patella
- Pseudolåsning:
Kliniska fynd
- Allmän inspektion:
- Tecken på övervikt
- Belastbarhet av knäet
- Bedömning av skor/inlägg
- Inspektion:
- Tecken på muskelatrofi
- Felställning i höft, knä eller fotled
- Observera tecken på artrit – inte tecken på PFS:
- Erytem
- Ödem
- Värmeökning
- Be patienten sitta på huk och resa på sig igen. Följ med patella och observera eventuell felaktig förskjutning av patella över patellofemoralleden
- Palpation:
- Utförs med patienten liggande på rygg
- Kontrollera om det finns vätska i knäet – talar mot PFS
- Identifiera platsen som gör mest ont
- Rörlighet i höft- och knäled:
- Bedöm passiv och aktiv rörlighet – vanligtvis normal
- Smärta vid inåt- och utåtrotation av höftleden kan indikera överförd smärta från höftleden
- Krepitation kan föreligga vid aktiva rörelser, vilket kan tyda på broskskada eller artros
- Strama hamstringsmuskler kan predisponera för PFS
- Låsningar och förändrad stabilitet är symtom/tecken som inte är förenliga med diagnosen PFS
Provokationstester
- Det finns inga specifika tester för att påvisa eller utesluta PFS.
- Smärta vid knäböj:
- Ett negativt test talar starkt mot PFS (negativ LR 0,96)
- Ett positivt test gör diagnosen dubbelt så sannolik (positiv LR 1,8)
Utredning av patellofemoral smärta
- Diagnosen baseras på anamnes och kliniska fynd.
- Bilddiagnostik rekommenderas endast hos personer med smärtor som inte blir bättre med behandling efter 4–8 veckor:
- Rekommenderas vid trauma, vid låsningar, om det differentialdiagnostiskt är svårt att skilja från artros eller om tumör behöver uteslutas
Differentialdiagnoser
- Broskskada/lösa fragment
- Bentumörer
- Kondromalaci
- Iliotibialbandssyndrom
- Felaktig placering av patella och patellär instabilitet/subluxation
- Osgood-Schlatters sjukdom
- Patellär stressfraktur
- Bursit av pes anserinus
- Prepatellär bursit
- Tendinopati av m. quadriceps och patellar tendinopati
- Sinding-Larsens sjukdom
- Höftbesvär
- Knäledsartros
Behandling av patellofemoral smärta
- Akut fas:
- Läkemedel kan kortvarigt minska smärtorna
- Avlastning
- Nedkylning
- Fysioterapi är den viktigaste behandlingsmetoden.
Egenbehandling
- Avlastning.
- Undvika smärtframkallande aktiviteter.
Läkemedelsbehandling
- Kortvarig användning av NSAID kan övervägas mot smärtorna i det akuta skedet.
Annan behandling
- Normala nivåer av fysisk aktivitet rekommenderas.
- Fysioterapi:
- Kombinerade knä- och höftövningar (och bålstabilitet) rekommenderas, men underlaget är otillräckligt för att avgöra vilken träningsform som är den bästa
- Övningarna bör bestå av flexibilitets- och styrkeövningar (särskilt av m. quadriceps) som ska göras tre gånger i veckan under 6–8 veckor
- Inlägg/ortoser kan övervägas vid felställning i fotled/fot.
Komplikationer
- Utveckling av patellofemoral artros.
- Nedsatt funktionsförmåga.
Prognos
- Prognosen är god, men vissa har ett långvarig tillstånd.
Källor
- Gaitonde DY, Ericksen A, Robbins RC. Patellofemoral Pain Syndrome. Am Fam Physician. 2019;99(2):88-94.
- Collins NJ, Barton CJ, van Middelkoop M, et al. 2018 Consensus statement on exercise therapy and physical interventions (orthoses, taping and manual therapy) to treat patellofemoral pain: recommendations from the 5th International Patellofemoral Pain Research Retreat, Gold Coast, Australia, 2017. Br J Sports Med. 2018;52(18):1170-1178.
-
Svår långvarig smärta
En av fem människor verkar ha en långvarig smärta och det kan vara svårt att hitta en orsak till smärtan under utredningen. Beroende på vilken sorts smärta det är så väljer man behandlingsmetod.
-
Läkare: Fler bör vaccinera sig mot bältros
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindqvist vid Karolinska Institutet.
-
Unika data om långvarig smärta hos äldre
Att smärtpatienter utgör en stor del av professionens vardag kan utläsas av svaren i NetdoktorPro:s avslutade läkarutbildning om långvarig smärta hos äldre. Över 20 procent av deltagande läkare uppgav att de näst intill träffar en smärtpatient om dagen.
-
Fibromyalgi
Fibromyalgi drabbar mellan två och sex procent av befolkningen och sjukdomen har stor påverkan på såväl arbetsförmåga som privatliv och ofta även på personens humör och psykiska hälsa.
-
Många smärtpatienter lider i onödan
Omkring en fjärdedel av smärtpatienterna har smärtor som leder till sänkt livskvalitet med svårigheter att utföra sitt arbete eller sina studier, sjukskrivning, vårdsökande och social isolering. Många av de smärtdrabbade lider i onödan då de går obehandlade.
-
Komplext regionalt smärtsyndrom
-
Osgood-Schlatters sjukdom
Sjukdomen utlöses av överaktivitet och upprepade mikrotrauman vid ossifikationscentret vid tuberositas tibiae. Smärtan uppstår ofta gradvis.
-
Piriformissyndromet
Tillståndet ger diffusa smärtor i gluteal- och benregionen inklusive ljumsken. Ibland samtidig instabilitetskänsla. Det är ett vanligt tillstånd bland vältränade individer, med mycket muskulatur som dock är dåligt stretchad.