Expertens svar om urtikaria

Hej! Hälften av av urtikariapatienter har också haft angioödem och cirka 10 procent har enbart angioödem. Besvären med angioödem i främst ansiktet kan förekomma flera gånger per år och varje gång varar de 5-30 dagar. Utredning bör innefatta komplementnanalys, särskilt nivåer av C1-inhibitor i serum. Här är inte antihistaminer lika effektiva som vid urtikaria eftersom andra mediatorer än histamin är involverade, till exempel leukotriener. Här kan man prova montelukast eller vid svåra exacerbationer en kort steroidkur på 30-40 mg prednisolon dagligen. Det är också viktigt att penetrera födoämnesanamnesen och medicinlistan. ACE-hämmare bör utsättas. I övrigt följer man rekommendationer som vid urtikariaomalizumab, ciklosporin eller metotrexat. Brist på C1-inhibitor indikerar hereditärt angioödem. Här är dock kliniken mera alarmerande med smärtsamma, djupa svullnader som också är lokaliserade perifert och över buken. Nu har man effektiv behandling för denna sjukdom i form av injektioner C1-esterashämmare.

Hej! Ungefär en tredje del av patienter med kronisk urtikaria har cirkulerande antikroppar mot igE-receptorn och där anser man att det är autoimmuna mekanisker som ligger bakom. Kronisk urtikaria kan vara en första manifestation av flera autoimmuna sjukdomar som hypotyreoidism, tyreolidit, RA, SLE och Sjögrens syndrom. Här anses dock urtikaria vara ett parallell fenomen. God kontroll på grundsjukdomen ger inte automatiskt lindring av urtikaria. En del av dessa sjukdomar behandlas dock med immunosupprimerande läkemedel som också kan hämma nässelutslag.

Hej! Infektioner är den absolut vanligaste orsaken till urtikaria. ÖLI, sinuiter, tarminfektioner och parasitinfektioner kan trigga igång urtikaria. Även mediciner kan utlösa urtikaria och då rör det sig ofta om IgE-medierade mekanisker där Pc är vanligast. Urtikaria sekundär till Pc kan komma efter att behandlingskuren är avslutad och då det har bildats tillräckligt med specifika IgE-antikroppar för att ge mastcellsdegranulering i den omfattning som ger urtikaria. Detta kan man ta reda på med ett prov på specifikt igE för Pc eller cefalosporiner. Viktigt att veta för att ge en adekvat varning för PC är att det i de flesta fall är infektioner som ger reaktiv urtikaria och som kan pågå långt efter att infektionen är utläkt. När det gäller kronisk urtikaria är det viktigt att utreda för parasitinfektioner där det kan vara aktuellt utifrån anamnesen. Det finns även rapporter som pekar på att helikobakter pylori (HP) infektioner kan ligga bakom urtikaria. Där hjälper det dock inte alltid att behandla HP för att bli av med urtikarian.

Hej! Det viktigaste är att fundera över vad som utlöser symptomen på urtikaria. Går dessa triggerfaktorer att förutse som till exempel vid urtikaria inducerad av motion eller kyla så kan man premedicinera med antihistamin. Är det akut stress som utlöser besvären är det oftast svårt att förebygga. Det är ändå viktigt att analysera utlösande faktorer. I din dotters fall så har ni kommit på vad som utlöser besvären. Hjälp med stresshantering vore kanske det bästa men det finns ingen anledning till oro över ett allvarligare förlopp av urtikaria. Oftast brukar angioödem vara svårbehandlat och dröja längre än nässelutslagen. Där skulle tillägg av montelukast till antihistamin medicinering vara effektivt. Eftersom nässelutslagen hos din dotter varar i flera dagar kan man kanske höja antihistamindosen till x2 eller x4 för att få symptomfrihet under denna tid. Hoppas det går bra.

Hej! Vid behandling av kronisk urtikaria bör man vara restriktiv med peroral steroidbehandling. Hälften av patienterna har sina besvär i upp till ett halvt år, andra i flera år. Akuta exacerbationer hos patienter med adekvat dos av antihistamin kan dock behandlas med en kort steroidkur. Här kan dosen vara 30 - 40 mg prednisolon och trappas då ut under 3-14 dagar. Jag håller med om att en sådan kur kan vara befriande för patienten. Ifall besvären persisterar efter 1-4 veckor, får man överväga annan behandling. Vi har sammanfattat en behandlingsalgoritm för kronisk urtikaria på www.skane.se/lakemedelsbulletinen. Här finns fler behandlingsalternativ!

Hej! Enligt europeiska riktlinjer för behandling av urtikaria har första generationens antihistaminer ingen plats vid behandling av kronisk urtikaria. Man behandlar med icke sederande antihistamin i vanlig dos, hjälper inte det så ökar man dosen till x4 och därefter lägger man till montelukast. De amerikanska riktlinjerna för behandling av kronisk urtikaria är mera liberala och där föreslår man tillägg av första generationens antihistamin till natten som tillägg. Finessen med första generatonens antihistamin är att de hämmar inte bara histamin utan även andra mediatorer. Det viktiga är dock biverkningar i form av trötthet vilket är väldigt individuellt och inte relaterat till ålder, vikt eller kön. En del patienter uppskattar både Tavegyl och Atarax.