EASD: Tarm och njure tar stor plats under årets diabetesmöte
Det var mycket fokus kring läkemedelsgruppen SGLT2-hämmare med nya data kring njurprotektion. Men även smarta insulinpumpar, ett mer långverkande basinsulin och tarmens roll vid diabetes stod i centrum under EASD 2020.
Hur kan vi bekämpa virussjukdomar och framtida pandemier?
WHO har utlyst sju globala nödlägen under de senaste tretton åren. Det är inte en fråga om, utan när vi kommer uppleva nästa pandemi. Går en nästa pandemi att förhindra och i så fall hur?
Vi börjar vänja oss vid den nya digitala världen och virtuella kongresser känns inte lika främmande. Närmare 20 000 deltagare samlades under den stora årliga europeiska världskongressen inom diabetes – EASD. En av deltagarna var Jarl Hellma, överläkare vid Endokrinsektionen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. NetdoktorPro frågar honom vad han tar med sig från mötet.
Vad stod i fokus under EASD i år?
– I fokus vid EASD stod framför allt de nyare läkemedlen vid typ 2-diabetes, inkretinerna och sedan framför allt SGLT-2 hämmare. Sedan fanns det dessutom glädjande nog många fina sessioner kring insuliner och ny teknik. Kost och livsstil hade också sin naturliga plats och ser där ett växande fokus kring ”time restricted feeding”. Tarmen är dessutom ett organ som allt mer hamnar i fokus vad gäller fetma och diabetes. Sedan får man absolut inte glömma bort att EASD är världens bästa stora diabeteskonferens kring preklinisk diabetesforskning.
Läs mer om detta i Jarl Hellmans kongressrapport från EASD här >>
Vilka sessioner bevakade du?
– Jag bevakade i huvudsak de mer kliniska studierna men inom ett brett fält med allt från kost till läkemedel, transplantationer och teknik med fokus både på typ 1- och typ 2-diabetes, säger Jarl Hellman.
Vilka var de viktigaste nyheter under kongressen och varför?
– Den viktigaste nyheten är nog ändå att vi nu har ett allt mer gediget vetenskapligt underlag för att särskilt rekommendera SGLT2-hämmarna vid både hjärtsvikt och nedsatt njurfunktion/albuminuri, och detta oavsett om typ 2-diabetes föreligger eller inte. För patienterna kan det innebära en högre livskvalitet, lägre sjuklighet, färre inläggningar och ett mindre behov av dialys exempelvis, säger Jarl Hellman.
Är det något du saknade under årets EASD?
– Jag saknade framför allt fysisk närvaro vid EASD. Jag uppskattade dock chattfunktionen med emfas.
Och avslutningsvis...vilken är den största utmaningen inom diabetesvården idag?
– Att få tid, kompetens och ekonomiska resurser för att implementera alla dessa fantastiska verktyg som redan finns att använda inom diabetesvården!
Öka din kunskap om migrän
Migrän är en typ av neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Sjukdomen leder till nedsättning av både fysisk och psykisk funktionsförmåga, och har därför en stor negativ inverkan på livskvaliteten och medför dessutom stora samhällskostnader.
-
Fortbildningar inom infektion
I NetdoktorPro:s fortbildningar inom infektion får du bland annat möjlighet att följa ett patientfall om hepatit C. Eller varför inte uppdatera dig kring infektion orsakad av pneumokocker och insatser för att förebygga allvarlig sjukdom.
-
Övre luftvägsinfektion (ÖLI)
En mycket vanlig och oftast virusorsakad infektion som också benämns vanlig förkylning. Symtomen typiskt spridda från flera organ i övre luftvägar som exempelvis halsont, lockkänsla för öronen, rinnsnuva, irritation och svullnadskänsla i näsan.
-
Influensa och vaccination – för dig som arbetar inom sjukvården
Influensasäsongen 2021–2022: Vilka ska prioriteras vaccination? Vad är högdosvaccin? Hur kan influensavaccin kombineras med andra vaccin? Här får du reda på allt du behöver veta inför patientmötet.
-
Artros
Artros är vår vanligaste ledsjukdom och är enligt WHO bland de elva sjukdomar som orsakar störst global sjukdomsbörda. Vid artros föreligger smärta, funktionsnedsättning och strukturella ledförändringar.
-
Din patient har kronisk urtikaria – remitterar du till dermatolog?
Nässelutslag påverkar den drabbades livskvalitet liksom förmågan att prestera på arbetet eller i skolan. Många av dessa patienter går obehandlade trots att det idag finns bra hjälp att få. Hur handlägger du din patient med kronisk urtikaria?
