Sömnlöshet, insomni
Bakgrund
- Insomni omfattar:
- Problem med att somna, behålla sömnen eller för tidiga uppvak
- Sömnbesvären är persisterande trots att man skapat goda möjligheter att få sova
- Besvären kan inte förklaras av något annat sömnbesvär
Epidemiologi
- Prevalens:
- Siffrorna beror på vilka definitioner som används
- Hos vuxna ses en prevalens mellan 12 % och 20 % i olika studier
- Hos äldre ses besväret hos runt 30 % till 48 %
Etiologi och patogenes
- Sömnen regleras av ett samspel mellan omgivningen (dag/natt, aktiviteter), den inre dygnsrytmen och uppbyggt sömnbehov:
- Sömnens varaktighet beror på när en person sover i förhållande tills sin egen dygnsrytm
- Sömnens djup beror på hur stort det uppbyggda sömnbehovet är
- Sömnfysiologin förändras med åldern:
- Redan i medelåldern minskar tiden i stadie N2 och R
- Den totala sömntiden går också ned men brukar nå en platå vid cirka 65 års ålder
- Det verkar som att man är bättre på att tolerera sämre sömn med högre ålder
ICD-10
- G47.0 Insomni
- G47.2 Dygnsrytmstörningar
- G47.9 Sömnstörning, ospecificerad
- F51.0 Icke organisk sömnlöshet
Anamnes
- De flesta sömnstörningar börjar i samband med psykisk påfrestning, somatisk sjukdom eller någon annan yttre påfrestning.
- Depression och ångest är vanliga komorbiditeter.
Interaktivt webbinarium om psoriasis
I ett interaktivt webbinarium om psoriasis tar den tyske och internationellt kände läkaren och professorn Ulrich Mrowietz med dig genom en fallstudie, som du som deltagare är med och skapar. Moderator är Mona Ståhle, professor, överläkare i dermatologi och venereologi.
Kliniska fynd
- Vissa patienter kan ha synliga tecken på sömnbrist, men sådana saknas vanligtvis:
- Påsar eller mörk hud under ögonen
- Skakningar
- Rastlöshet
Utredning av insomnia
- Allmänna prover med Hb, SR, vitamin B12 och mätning av TSH/fT4 kan behövas.
Differentialdiagnoser
- Sömnrelaterade andningssvårigheter såsom obstruktiv sömnapné.
- Hypersomni på grund av centralnervös orsak (exempelvis narkolepsi).
- Dygnsrytmsstörningar (exempelvis försenad sömnfas).
- Sömngång, parasomni.
- Sömnrelaterade rörelsebesvär (exempelvis RLS).
Behandling av insomnia
- Vid primär insomni är sömnrestriktion, sömnhygieniska råd och KBT förstahandsval. Läkemedel kan ges i andra hand som korttidsbehandling.
Enkät om RS-virus
Just nu genomför vi en enkät för primärvårdsläkare gällande RS-virus. Vi vore tacksamma om du ville genomföra enkäten, det tar bara några minuter och dina svar är anonyma.
Egenbehandling
- Sömnrestriktion, stimuluskontroll och ljusbehandling har bäst dokumentation.
Läkemedelsbehandling
- Endast korttidsbehandling:
- Sömnmedel är endast avsedda för korttidsbehandling, de rekommenderas vanligtvis inte i mer än två till fyra veckor
- Det är viktigt att informera patienten ordentligt
- Läkemedlen påverkar sömnmönstret, bland annat genom reducerad REM-sömn
- Långvarig behandling med sömnmedel ger inte förbättrad sömnkvalitet jämfört med om sömnmedel inte ges
- Val av preparat:
- Evidensen för de olika alternativen är av låg kvalitet och har kort uppföljningstid
- Korttidsverkande benzodiazepiner är effektiva, särskilt vid besvär med insomningen
- Vid insomni hos personer >55 år kan depottablett melatonin (circadin) vara ett alternativ
- Äldre antihistaminer som lergigan kan vara användbara
- Nackdelar:
- Benzodiazepiner och z-hypnotika kan ge en lång rad biverkningar som dåsighet under dagen, motoriska koordinationsproblem, kognitiva förändringar, ökad risk för fall bland äldre med mera
- Långtidsbehandling?
- Rekommenderas inte, vetenskapligt stöd saknas
- Om långvarig behandling ändå övervägs bör patienten uppmanas att inte ta sömnmedel varje natt. Helst bör det gå flera nätter mellan varje sömntablett
Annan behandling
- KBT har ofta god effekt och kan rekommenderas som behandling av kroniska sömnbesvär hos vuxna.
Komplikationer
- Håglös, trött, sliten på dagtid, kognitiv dysfunktion, nedsatt psykomotorisk förmåga, ökad frånvaro på jobbet.
- Kortvarig sömn tycks predisponera för förkalkningar i kranskärl, oavsett andra riskfaktorer.
- Långvariga sömnproblem (kortare sömn än 6 timmar per natt) är förknippat med överrisk för depression, hjärt-kärlsjukdom, hjärtinfarkt, hypertoni och diabetes.
Prognos
- Långtidsprognosen är bäst efter kognitiv beteendeterapi.
Enbart läkemedelsbehandling tenderar att leda till långvarig användning av sömnmedel vid kronisk insomni.
Vid komorbid insomni beror prognosen på möjligheten att behandla bakomliggande sjukdom.
Källor
- International Classification of Sleep Disorders, 3rd ed, American Academy of Sleep Medicine, Darien, IL 2014.
- Riemann D, Baglioni C, Bassetti C, et al. European guideline for the diagnosis and treatment of insomnia. J Sleep Res. 2017;26(6):675-700. doi:10.1111/jsr.12594.
- American Psychiatric Association, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 5th ed. 2013: American Psychiatric Publishing, Arlington, VA.
-
Fortbildningar inom infektion
I NetdoktorPro:s fortbildningar inom infektion får du bland annat möjlighet att följa ett patientfall om hepatit C. Eller varför inte uppdatera dig kring infektion orsakad av pneumokocker och insatser för att förebygga allvarlig sjukdom.
-
Övre luftvägsinfektion (ÖLI)
En mycket vanlig och oftast virusorsakad infektion som också benämns vanlig förkylning. Symtomen typiskt spridda från flera organ i övre luftvägar som exempelvis halsont, lockkänsla för öronen, rinnsnuva, irritation och svullnadskänsla i näsan.
-
Influensa och vaccination – för dig som arbetar inom sjukvården
Influensasäsongen 2021–2022: Vilka ska prioriteras vaccination? Vad är högdosvaccin? Hur kan influensavaccin kombineras med andra vaccin? Här får du reda på allt du behöver veta inför patientmötet.
-
Artros
Artros är vår vanligaste ledsjukdom och är enligt WHO bland de elva sjukdomar som orsakar störst global sjukdomsbörda. Vid artros föreligger smärta, funktionsnedsättning och strukturella ledförändringar.
-
Din patient har kronisk urtikaria – remitterar du till dermatolog?
Nässelutslag påverkar den drabbades livskvalitet liksom förmågan att prestera på arbetet eller i skolan. Många av dessa patienter går obehandlade trots att det idag finns bra hjälp att få. Hur handlägger du din patient med kronisk urtikaria?
-
11 viktiga nyheter i kloka listan 2023
Inför nya året har kloka listan uppdaterats med nyheter inom flera viktiga terapiområden. Bland annat gäller det behandling vid tromboflebit, profylax vid insättande av uratsänkande behandling och nytt alternativ vid smärta hos äldre.
-
Språket mellan läkare och patient ofta för otydligt enligt forskare
Forskare vid universitetet i Cambridge lyfter nu frågan kring hur läkare egentligen kommunicera med sina patienter. Många kliniker anses tala på ett både mossigt och nedvärderande sätt och uppmanas nu att fräscha upp språket.
-
Förskrivningen av antibiotika ökar något
Förskrivningen av antibiotika ökade något under förra årets första kvartal, visar statistik från Folkhälsomyndigheten.