Under det senaste decenniet har kunskapen om mat och hälsa ökat kraftigt, och antalet vetenskapliga artiklar inom området har ”exploderat”. Trots det har förvirringen kring vad som är ”den bästa maten för hälsan” tilltagit, och vi möts av motstridiga råd och tips om olika dieter.

Nyligen hölls en seminariedag under namnet ”Fettskolan”, i regi av Livsstilsmottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset och Stockholms läns läkemedelskommitté. Netdoktor var där och lyssnade.

Sjukvården står inför stora utmaningar när det gäller att ge väl underbyggda kostråd och att med vetenskap möta den engagerade patienten. Detta belyses inte minst av att Socialstyrelsen tidigare lanserat ”Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder”.

Huvudsyftet med dagen var således att reda ut begreppen kring ”fettförvirringen” utifrån aktuell forskning, med betoning på vad fettet i maten och kolesterolvärdena har för betydelse för hälsan. Dessutom ville man lyfta fram behovet av kvalificerad kostrådgivning inom hälso- och sjukvården.

En omfattande genomgång av den senaste forskningen leder, enligt föreläsarna, fram till följande hälsobaserade principer (som inte har något med viktnedgång att göra):

• Öka intaget av omättade fetter, på bekostnad av mättat fett
• Ät mycket baljväxter, frukt och grönsaker, nötter, olivolja, mandlar, spannmål och fisk
• Drick måttliga mängder alkohol
• Ät lite kött och köttprodukter (särskilt rött kött) samt lite mjölk och mejeriprodukter

Ovanstående råd brukar ofta sammanfattas i den så kallade medelhavsmaten (även om man kring medelhavet sannolikt inte äter riktigt så nu för tiden). Denna typ av konsumtion har i stora studier visat sig minska risken för såväl hjärt-kärlsjukdom och diabetes typ 2 som vissa cancerformer samt de neurodegenerativa sjukdomarna Parkinson och Alzheimer.

Det har även presenterats en nordisk motsvarighet till medelhavskosten; den så kallade ”nordieten”, som bygger på samma principer, men är anpassad efter nordiska förhållanden och mattraditioner. Denna kost kan sammanfattas enligt följande:

• Ät mera fullkorn, frukt, bär, rapsolja, nötter, fisk och mindre mättat fett, socker och salt.

Enligt föreläsarna från Livsmedelsverket går den nuvarande konsumtionstrenden tvärs emot rådande näringsrekommendationer eftersom vi konsumerar allt mer mättade fetter (som smör, grädde, fet ost, bacon och rött kött) och både saltintaget och sockerkonsumtionen fortsatt ligger på höga nivåer. Dessutom tittar allt färre efter nyckelhålsmärkta produkter i butikerna.

Det återstår att följa vad detta kan få för konsekvenser för exempelvis insjuknandet i hjärt-kärlsjukdom i Sverige, men man har redan sett tydliga tendenser på att den tidigare positiva utvecklingen är på väg att vända (med bland annat förhöjda halter av ”det onda kolesterolet” LDL).

Från Livsmedelsverket slog man även fast att de senaste vetenskapliga studierna pekar på att sammansättningen av fettet är viktigare än mängden fett, och att en del av det mättade fettet i maten bör ersättas med fleromättat.

För åhörarna som arbetar inom sjukvården betonades begreppet ”Framgångsrik dialog om mat” – en metod där det rådgivande patientsamtalet:

• Bygger på en vetenskaplig bas och goda kunskaper, inte egna preferenser
• Sätter ”patienten i centrum”, med lyhörd vårdpersonal som visar respekt och inte skuldbelägger patienten
• Erbjuder patienten skräddarsydda och efterfrågade råd
• Utnyttjar hjälpmedel (exempelvis Livsmedelsverket som kunskapskälla och metodstöd)
• Även inkluderar den viktiga uppföljningen – som visar att man bryr sig hur det går för patienten 

Sist, men inte minst, betonades vikten av rökstopp och fysisk aktivitet – särskilt den hälsosamma effekten av regelbundna ”bensträckare”.

Dagen avslutades med en diskussion kring behovet av att se över skolmaten och elevernas matvanor, något som kanske kan bli ett eget tema vid ett kommande seminarium. När det gällde framtida trender, hoppades och trodde föreläsarna att den så hälsofrämjande salladen skulle få ett uppsving.

Fotnot: Föreläsare denna dag på Norra Latin i Stockholm var professor Mai-Lis Hellenius, Karolinska Institutet; KC Wallberg, matkreatör, Restaurang Gubbhyllan; Åse Brugård Konde, nutritionist, Livsmedelsverket; Hanna Eneroth, nutritionist, Livsmedelsverket; Matthias Lidin, sjuksköterska, Karolinska Universitetssjukhuset och Mattias Damberg, specialist allmänmedicin, Citypraktiken Västerås