Framtidens kvalitetssäkring inom vården – en direkt länk mellan anställd och beslutsfattare
Vårdpersonal stöter dagligen på problem på sin arbetsplats som påverkar både arbetsmiljön och patientsäkerheten. Medarbetarenkäter är idag det enda medel som de ledande har till sin förfogan för att få feedback. Det är dags för oss att utveckla ett system som på ett enkelt sätt tillåter personal att göra sin röst hörd och samtidigt ge beslutsfattarna möjligheten att identifiera problem. Vi i "Arbetsgruppen för vårdreform" menar att den bristande kommunikationen mellan de anställda och beslutsfattarna måste åtgärdas.
Kommentera gärna debattartiklar på NetdoktorPro, vilka är fristående från NetdoktorPros redaktionella material. Kommentarerna är öppna för medlemmar, det vill säga läkare och läkarstuderande från och med termin 7. Bli medlem här.
De två största grundpelarna inom vården, patientsäkerheten och arbetsmiljön, har på senare tid påverkats av allt mer aggressiva besparingar i landstingens ständiga jakt efter en budget i balans.
En organisation har utvecklats där politiker tvingas fatta snabba beslut baserade på rapporter som oftast inte speglar den verklighet som vi inom vården möter.
På Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg skålades det nyligen mellan de olika beslutsfattarna då ett nytt bild- och interventionscentrum fått klartecken till att byggas. Kostnaden förväntas bli 1,3 miljarder kronor.
Ungefär samtidigt blev det också klart att sjukhuset skulle spara 160 miljoner kronor för att uppnå utsatt budget. Besparingar i form av anställningsstopp och omorganisationer med överbeläggningar som resultat.
Detta är ett praktexempel på hur pengar prioriteras fel inom vården. Resurserna omdirigeras från den basala omvårdnaden till spjutspetsvård på bekostnad av personalens hälsa, arbetsmiljön och patientsäkerheten.
Avståndet mellan beslutsfattarna och de som utför det dagliga arbetet är idag så pass stort att inget konkret informationsbyte är möjligt. Beslut fattas baserat på enkäter, analyser och tyckande från ett fåtal priviligerade.
Rörelsen "NEJ till nedskärningar inom vården" och dess centrala arbetsgrupp "Arbetsgruppen för vårdreform", menar på att vi måste minska gapet mellan beslutsfattarna och de anställda. Mycket lärdom finns att inhämta hos de som dagligen arbetar på golvet.
Ett förslag vore en nationell webbportal till vilken personal kan få tillgång. Detta nätverk tillåter alla aktivt anställda att genom sms, email och sociala medier direkt låta sin åsikt blir hörd, stimulera till diskussion och genom konstruktiv kritik förbättra sin egen arbetsplats. Samtidigt kan vårdpersonal från andra dela av landet dela idéer som på detta vis kan leda till bättre vård för alla.
Liknande webbportal är till exempel Crowdmap.com, som under jordbävningen på Haiti 2010 användes så att de olika organisationerna snabbt kunde dela information med varandra om problemområden och direkt dirigera hjälp för de utsatta.
Tekniken finns men viljan saknas inom svensk sjukvård. Det är dags för oss att utveckla ett liknande system som kan möta morgondagens behov. Ett system som lyssnar på vårdpersonalen och prioriterar resurser därefter. I nuläget prioriteras ekonomernas, personalavdelningens och tjänstemännens krav som oftast överskuggar personalens behov.
Om inte ledarna förstår vikten av ett sådant system så är det upp till oss att skapa det.
Arvin Yarollahi
Läkare, initiativtagare
NEJ till nedskärningar inom vården
www.sjukvardsreform.se
FORTBILDNING: Hypogonadism – Genom att följa ett patientfall får du den senaste medicinska kunskapen »
-
Hon vill förbättra kunskapen kring jod och struma
Med ett fullspäckat schema arbetar NetdoktoPro:s endokrinologiexpert Helena Filipsson Nyström bland annat för att öka kunskapen kring jod och struma.
-
Diabetesfoten – hur förebygga fotsår och få dessa att läka
En av de mest hotande diabeteskomplikationerna är fotsår och amputation. För att förhindra uppkomsten av fotsår är det av yttersta vikt att regelbundet följa dessa patienter med noggranna fotinspektioner.
-
Så bör du som läkare resonera vid frågor om testosteronbrist
Vad räknas som testosteronbrist och vilka ska behandlas? Här pågår det ett intensivt kunskapssökande runt om i världen just nu, menar Mats Holmberg, androlog och endokrinolog vid Karolinska Universitetssjukhuset.
-
Så är det att leva med hypogonadism
Manlig hypogonadism ger ofta diffusa symtom och det kan vara svårt att ställa diagnos. I en patientenkät berättar män om hur de upplever sin testosteronbrist, vilket kan vara till hjälp för att känna igen dessa patienter.
-
Testosteronbrist: 6 utmaningar för dig som primärvårdsläkare
Det finns flera utmaningar vid utredning och behandling av testosteronbrist. Mikael Lehtihet, docent och överläkare i endokrinologi vid Capio S:t Görans sjukhus, går igenom några av dem.
-
Typ 2-diabetes
Typ 2-diabetes är en kronisk metabol sjukdom med många bakomliggande orsaker. Globalt har cirka 419 miljoner vuxna personer typ 2-diabetes. Minst två tredjedelar av patienterna är överviktiga.
-
Binjurebarksvikt (Addisons sjukdom)
Binjurebarksvikt definieras oftast som kortisolbrist, men ibland förekommer samtidig brist på mineralokortikoider och androgener beroende på genes till tillståndet.
-
Man med symtom som ses vid hypogonadism – men även andra tillstånd
En 53-årig man kommer till vårdcentralen på grund av errektionsproblematik, nedsatt lust, trötthet samt bristande fysisk och psykisk ork. Beror detta på testosteronbrist eller något helt annat?