Framtidens kvalitetssäkring inom vården – en direkt länk mellan anställd och beslutsfattare
Vårdpersonal stöter dagligen på problem på sin arbetsplats som påverkar både arbetsmiljön och patientsäkerheten. Medarbetarenkäter är idag det enda medel som de ledande har till sin förfogan för att få feedback. Det är dags för oss att utveckla ett system som på ett enkelt sätt tillåter personal att göra sin röst hörd och samtidigt ge beslutsfattarna möjligheten att identifiera problem. Vi i "Arbetsgruppen för vårdreform" menar att den bristande kommunikationen mellan de anställda och beslutsfattarna måste åtgärdas.
Kommentera gärna debattartiklar på NetdoktorPro, vilka är fristående från NetdoktorPros redaktionella material. Kommentarerna är öppna för medlemmar, det vill säga läkare och läkarstuderande från och med termin 7. Bli medlem här.
De två största grundpelarna inom vården, patientsäkerheten och arbetsmiljön, har på senare tid påverkats av allt mer aggressiva besparingar i landstingens ständiga jakt efter en budget i balans.
En organisation har utvecklats där politiker tvingas fatta snabba beslut baserade på rapporter som oftast inte speglar den verklighet som vi inom vården möter.
På Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg skålades det nyligen mellan de olika beslutsfattarna då ett nytt bild- och interventionscentrum fått klartecken till att byggas. Kostnaden förväntas bli 1,3 miljarder kronor.
Ungefär samtidigt blev det också klart att sjukhuset skulle spara 160 miljoner kronor för att uppnå utsatt budget. Besparingar i form av anställningsstopp och omorganisationer med överbeläggningar som resultat.
Detta är ett praktexempel på hur pengar prioriteras fel inom vården. Resurserna omdirigeras från den basala omvårdnaden till spjutspetsvård på bekostnad av personalens hälsa, arbetsmiljön och patientsäkerheten.
Avståndet mellan beslutsfattarna och de som utför det dagliga arbetet är idag så pass stort att inget konkret informationsbyte är möjligt. Beslut fattas baserat på enkäter, analyser och tyckande från ett fåtal priviligerade.
Rörelsen "NEJ till nedskärningar inom vården" och dess centrala arbetsgrupp "Arbetsgruppen för vårdreform", menar på att vi måste minska gapet mellan beslutsfattarna och de anställda. Mycket lärdom finns att inhämta hos de som dagligen arbetar på golvet.
Liknande webbportal är till exempel Crowdmap.com, som under jordbävningen på Haiti 2010 användes så att de olika organisationerna snabbt kunde dela information med varandra om problemområden och direkt dirigera hjälp för de utsatta.
Tekniken finns men viljan saknas inom svensk sjukvård. Det är dags för oss att utveckla ett liknande system som kan möta morgondagens behov. Ett system som lyssnar på vårdpersonalen och prioriterar resurser därefter. I nuläget prioriteras ekonomernas, personalavdelningens och tjänstemännens krav som oftast överskuggar personalens behov.
Om inte ledarna förstår vikten av ett sådant system så är det upp till oss att skapa det.
Arvin Yarollahi
Läkare, initiativtagare
NEJ till nedskärningar inom vården
www.sjukvardsreform.se
-
Diabetes mellitus typ 1
För 90 år sedan var typ 1-diabetes en ovanlig sjukdom i Sverige och i världen, men har ökat gradvis de senaste decennierna. I Sverige uppskattas antalet individer med typ 1-diabetes till cirka 50 000.
-
Forskare: Utvecklingen inom sköldkörtelvården har stannat av
Idag lever 458 000 svenska med en underfunktion i sköldkörteln men trots behandling är det många av patienterna som inte mår bra, visar en sifo-undersökning. Netdoktor frågar politiker, läkare och patientföreträdare om vad de vill se för åtgärder inom sköldkörtelvården.
-
Tyreoiditer / Tyreotoxikos
Tyreotoxikos innebär förhöjd nivå av tyreoideahormon i blod. Det kan bero på antingen en ökat produktion av tyreoideahormon från sköldkörteln – hypertyreos, eller orsakas av ett ökat utflöde av hormon från tyreoidea på grund av destruktion av tyreoideaceller, så kallad tyreoidit.
-
Atoxisk benign struma
Struma innebär en förstoring av tyreoidea och säger ingenting om dess funktion. Struma kan förekomma vid såväl hypotyreos som tyreotoxikos men också utan att funktionen är påverkad, så kallad atoxisk struma.
-
Fabrys sjukdom
Fabrys sjukdom är en ärftlig lysosomal sjukdom som orsakas av brist på enzym alfa-galaktosidas A. Enzymbristen leder till att skadliga kemiska substanser i lysosomer inte bryts ner utan istället lagras i olika celler.
-
Hypertyreos och tyreotoxikos
Symtomatologin vid hypertyreos speglar de perifera effekterna av tyreoideahormon samt den ökade sympaticustonus som föreligger. Ibland förekommer också lokala symtom från sköldkörteln.
-
Nokturi hos män
Dålig sömn orsakad av psykiatriska eller andra orsaker är starkt associerat till nokturi, liksom även insomningssvårigheter och sömnapné. Patienten vaknar en eller flera gånger på natten för att tömma urinblåsan.
-
Infertilitet (Ofrivillig barnlöshet)
Omkring 10-15 procent av alla par drabbas av ofrivillig barnlöshet. Orsakerna till detta finns lika ofta hos mannen som hos kvinnan eller hos båda. Genom behandling och assisterad befruktning kan en stor andel av de drabbade få hjälp att bli föräldrar.
Anna, 44 år, är frånskild och har två barn på åtta respektive tolv år. Hon har besvärats av sömnsvårigheter tidigare i livet och under en period fick hon tillfällig hjälp med sömnmedel. Nu söker hon vård då problemet har kommit tillbaka, vilket påverkar henne med huvudvärk och trötthet på dagtid. Anna medicineras sedan tre år för hypertoni (betablockerare). Hon har måttlig övervikt, oregelbundna menstruationer samt nattliga svettningar. Hur resonerar du?
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu