Testosteronbrist: 6 utmaningar för dig som primärvårdsläkare
Det finns flera utmaningar vid utredning och behandling av testosteronbrist. Mikael Lehtihet, docent och överläkare i endokrinologi vid Capio S:t Görans sjukhus, går igenom några av dem.

1. Vaga symtom
Symtomen på testosteronbrist är i de flesta fall vaga och det kan vara svårt att ställa diagnosen enbart utifrån kliniska förhållanden. Symtomen kan även likna de som uppträder vid andra sjukdomar, däribland depression, hypotyreos och Cushings syndrom.
Vid testosteronbrist brukar en tilltagande trötthet och initiativlöshet noteras. Trots att minskad sexuell lust och erektionsproblem kan förekomma är det inte alltid tydligt korrelerade till serum-testosteronvärdena, eftersom det oftast är flera bakomliggande faktorer som samverkar.
Vid blodprovstagning brukar en lätt anemi noteras, där hemoglobinvärdet hos män med symtomgivande testosteronbrist (hypogonadism) oftast ligger i det nedre referensintervallet.
Läs mer om hur du utreder patienter med misstänkt hypogonadism här.
2. Inte en del av det normala åldrandet
Testosteronproduktionen minskar långsamt med åldern men ligger sällan på de nivåer som är förenliga med hypogonadism.
Vanliga orsaker till symtomgivande testosteronbrist är att mannen har någon form av sjukdom i testiklarnas leydigceller, till exempel efter cellgiftsbehandling, strålning eller på grund av genetisk sjukdom. I de fallen handlar det om primär hypogonadism.
Fabrys sjukdom – mångsidig och svårdiagnostiserad
Fabrys sjukdom är en ärftlig lysosomal inlagringssjukdom orsakad av en mutation i GLA-genen. Mutationen leder till en brist på eller total avsaknad av enzymet alfagalaktosidas A som normalt bryter ner glykosfingolipider. Vid Fabrys sjukdom lagras istället globotriaocylceramid (Gb3) in i framförallt hjärta, njurar och blodkärl i hjärnan.
En annan orsak kan vara bristande insöndring av gonadotropiner från hypofysen, så kallad sekundär hypogonadism. Detta beror oftast på hypofystumörer eller genetiska sjukdomar.
3. Osäker epidemiologisk data
Hypogonadism hos en i övrigt frisk man som inte har regelbunden medicinering som kan påverka testosteronnivåerna är ovanligt, även hos äldre män.
Många studier om hypogonadism har endast utgått från testosteronvärdet utan att ta hänsyn till mer objektiv symtomatologi. Därför är uppgifter om förekomsten av hypogonadism osäker.
4. Avgöra vilka som ska behandlas med testosteron
Testosteronbehandling kan bli aktuell för de som har symtom och samtidigt påvisad låg testosteronnivå. Behandling med testosteron bland äldre män är omdiskuterad och bör därför endast ske under en kortare period.
Testosteronbehandling kan bland annat öka hemoglobin, Hb. Det föreligger en ökad risk för venösa tromboser, särskilt den första tiden efter insatt behandling.
Öka din kunskap om migrän
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om migrän, en neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Trots den höga förekomsten antas migrän vara ett underdiagnostiserat tillstånd.
Känsligheten för ökad testosteronnivå gör att vissa män kan få blodtrycksstegring och hos män med obehandlad hjärtsvikt tilltagande besvär.
Någon ökad risk för prostatacancer har inte setts vid testosteronbehandling men vid redan konstaterad prostatacancer ges denna behandling som regel inte.
Vid tendens till manligt håravfall kan detta accentueras vid insättning av testosteronbehandling, likaså akne.
De potentiella riskerna med testosteronbehandlingen gör det viktigt med regelbundna kontroller och uppföljning.
5. Risker med obehandlad hypogonadism
Manlig hypogonadism som uppkommer i vuxen ålder påverkar framförallt livskvaliteten med minskad psykisk och fysisk ork samt sömnbesvär. Vidare syns en minskad muskelmassa och tilltagande fettmassa.
Hypogonadism kan även leda till benskörhet samt minskad sexlust och förmåga.
Huruvida det finns något samband mellan testosteronbrist och kardiovaskulär sjukdom är omdiskuterat.
Testosteronbrist förekommer i större utsträckning hos män med typ 2-diabetes, jämför med män som inte har diabetes. Däremot har behandling med testosteron inte entydigt visat att blodsocker, blodtryck eller blodfettsstörningar förbättras.
Det gäller att vara medveten om den samsjuklighet som kan uppstå vid en obehandlad hypogonadism och även följa upp de patienter som endast har blivit rekommenderade livsstilsåtgärder.
6. Ökad kunskap om testosteronbrist
För att öka förståelsen för vilka män som har testosteronbrist bör bättre markörer än serumtestosteron användas.
Vidare behövs studier dimensionerade för att svara på frågan huruvida testosteronsubstitution till äldre män med gränslåga eller lågt testosteronvärde är säkert att ge ur hjärt- och kärlsynpunkt.
-
Hon vill förbättra kunskapen kring jod och struma
Med ett fullspäckat schema arbetar NetdoktoPro:s endokrinologiexpert Helena Filipsson Nyström bland annat för att öka kunskapen kring jod och struma.
-
Fabrys sjukdom
Fabrys sjukdom är en ärftlig lysosomal sjukdom som orsakas av brist på enzym alfa-galaktosidas A. Enzymbristen leder till att skadliga kemiska substanser i lysosomer inte bryts ner utan istället lagras i olika celler.
-
Diabetesfoten – hur förebygga fotsår och få dessa att läka
En av de mest hotande diabeteskomplikationerna är fotsår och amputation. För att förhindra uppkomsten av fotsår är det av yttersta vikt att regelbundet följa dessa patienter med noggranna fotinspektioner.
-
Fråga efter symtom på hypogonadism hos män med depressiva besvär
Den generella uppfattningen bland läkarna är att män med hypogonadism är svåra att diagnostisera. En av förklaringarna kan vara att de diagnostiska kriterierna för testosteronbrist är ganska diffusa.
-
Så är det att leva med hypogonadism
Manlig hypogonadism ger ofta diffusa symtom och det kan vara svårt att ställa diagnos. I en patientenkät berättar män om hur de upplever sin testosteronbrist, vilket kan vara till hjälp för att känna igen dessa patienter.