Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Medicinsk översikt | Endokrinologi

D-vitaminbrist


Uppdaterad den: 2024-01-08

Annons

Bakgrund

D-vitaminbrist/-insufficiens

  • Uttalad D-vitaminbrist:
    • Plasma- eller serumnivå av 25-hydroxyvitamin D <12 nmol/L
  • D-vitaminbrist:
    • Plasma- eller serumnivå av 25-hydroxyvitamin D <25 nmol/L
  • D-vitamininsufficiens:
    • Plasma- eller serumnivå av 25-hydroxyvitamin D 25–50 nmol/L
  • Det finns ingen konsensus om optimal nivå av plasma- eller serumnivå av 25-hydroxyvitamin D, men 50–75 nmol/L anses av många internationella expertgrupper vara tillräckligt.

Normal fysiologi

  • D-vitamin bildas i huden vid UVB-strålning och absorberas dessutom i tarmen från livsmedel eller kosttillskott, som innehåller D-vitamin.
  • D-vitamin ökar absorptionen av kalcium från tarmen.
  • D-vitamin tycks även ha andra systemiska effekter eftersom 1,25(OH)2D-receptorer också finns i annan vävnad såsom paratyreoidea, ben, njurar, hud, hjärna, hypofys, aktiverade lymfocyter och i olika tumörer.

Epidemiologi

  • Prevalensen D-vitaminbrist, definierat som 25-hydroxyvitamin <30 nmol/L, har på befolkningsnivå i Europa uppskattas till 13 %:
    • Vissa grupper har troligen högre prevalens, exempelvis äldre, mörkhyade, personer som inte exponerar huden för solljus och personer med fetma

Etiologi och patogenes

Normal fysiologi

  • D-vitamin bildas i huden vid UVB-strålning och absorberas dessutom i tarmen från livsmedel eller kosttillskott, som innehåller D-vitamin.
  • D-vitamin ökar absorptionen av kalcium från tarmen.
  • D-vitamin tycks även ha andra systemiska effekter eftersom 1,25(OH)2D-receptorer också finns i annan vävnad såsom paratyreoidea, ben, njurar, hud, hjärna, hypofys, aktiverade lymfocyter och i olika tumörer.

D-vitaminkällor

  • Solljus:
    • Mängden solljus i Skandinavien är ofta för liten för att ge en tillräckligt hög koncentration av 25-hydroxyvitamin D under oktober till april
    • Att sola i solarium rekommenderas inte som källa till D-vitamin:
      • Även om solarium kan ge produktion av D-vitamin, är den ökade risken för hudcancer mycket högre och bättre dokumenterad än eventuella hälsovinster av ökad D-vitaminnivå
  • Kost:
    • Daglig rekommenderat intag av D-vitamin genom kosten 10 µg för vuxna
    • Förutom fet fisk är det få livsmedel som innehåller naturligt eller tillsatt D-vitamin.
    • D-vitaminberikning i livsmedel:
      • Fil,yoghurt och laktosfria produkter med <3 % fett berikas med 10 µg/L
      • Havre-, soja- och risdrycker berikas med 10 µg/L
      • Margarin och matfettsblandningar (både fasta och flytande) berikas med 20 µg/L/100 g
Annons
Annons

ICD-10

  • E55 D-vitaminbrist

Anamnes

  • Symtom uppträder ofta efter lång tids D-vitaminbrist.
  • Diffusa smärttillstånd.
  • Proximal myopati:
    • Visar sig som trötthet och minskad kraft:
      • Till exempel att en person måste ta stöd med händerna för att kunna resa sig från en stol
      • Problem med att gå i trappor
      • Bredbent och vaggande gång
  • Smärtor i skelettet är mer sällsynt:
    • Börjar i regel över ländryggen för att senare sprida sig till bäcken, höfter, lår, rygg och bröstkorg
  • Symtomen åtföljs eller kompliceras ibland av nedstämdhet.

Riskgrupper

  • Nyfödda som endast får bröstmjölk och som inte får tillskott med D-vitamin.
  • Mörkhyade personer som vistas i nordliga länder.
  • Personer med minimal solexponering.
  • Personer med malabsorption:
    • Celiaki, cystisk fibros, kort tarm-syndrom, Crohns sjukdom, Whipples sjukdom
  • Patienter som genomgått gastric bypass.
  • Personer med undernäring.
  • Personer med övervikt och fetma (inlagring av D-vitamin i fettvävnad).
  • Personer som tar vissa läkemedel som glukokortikoider, antiepileptika, antiretrovirala medel, orlistat, kolestyramin.
  • Personer med njur- eller leversvikt, primär hyperparatyreoidism, hypertyreos och granulomatösa tillstånd.

Kliniska fynd

  • Barn:
    • Rakit ger tillväxthämning, bensmärtor och bendeformiteter
  • Vuxna:
    • Det kan förekomma lokaliserad eller generell ömhet över ben och muskler vid palpation
    • Muskelsvaget
    • Gångsvårigheter kan finnas

Utredning av D-vitaminbrist

  • Diagnosen ställs genom mätning av P/S-25-OH-D-vitamin.
  • D-vitaminbrist:
    • <25 nmol/L
  • Uttalad D-vitaminbrist:
    • Värden under <12 nmol/L
  • Eventuellt provtagning avseende kalciumomsättning, njur- och leverfunktion och malabsorption.
Annons
Annons

Behandling av D-vitaminbrist

  • Solljus:
    • Är den optimala D-vitaminkällan
    • För att bilda D-vitamin motsvarande 5–10 µg per dag räcker det i juni och juli att vara ute barärmad 15 minuter 2–3 gånger/vecka
  • Kost:
    • Kosten är en viktig källa till D-vitamin bara när exponeringen för solljus inte räcker
    • Fet fisk och D-vitaminberikade livsmedel är centrala D-vitaminkällor
  • Läkemedel:
    • D-vitamin och eventuellt kalcium

Läkemedelsbehandling

Indikationer

  • D-vitaminbrist (P/S-25-hydroxyvitamin <25 nmol/L). 
  • D-vitamininsufficiens (P/S-25-hydroxyvitamin 25–50 nmol/L) vid muskuloskeletala symtom och vid lågt P/S-Ca samtidigt med förhöjda nivåer av P-PTH och/eller P/S-ALP.

Dosering

  • Vitamin D (kolekalciferol) som tablett eller droppar:
    • 1 600–4 000 IE/dag under 3–6 månader:
      • Utvärdera effekt med blodprov
    • 800–1 600 IE/dag vid fortsatt behov av substitution
  • Vid lågt kalciumintag (<800 mg) rekommenderas även kalicumtillskott, gärna som kombinationspreparat med vitamin D.

Barn med D-vitaminbrist och risk för rakit

  • Bör behandlas aggressivt för att undvika rakit.
  • En behandlingsmodell är kolekalciferol (vitamin D3) 1 000 IE/dag, alernativt 3 000 IE vitamin D2 per dag).

Graviditet

  • D-vitaminbrist hos modern under graviditet kan medföra rakit hos barnet.
  • I Sverige rekommenderas D-vitamintillskott till gravida som inte äter fisk och/eller D-vitaminberikade livsmedel eller som har mycket begränsad solexponering:
    • Samma dos D-vitamintillskott rekommenderas till gravida som till övriga barn och vuxna

Förebyggande åtgärder

  • Följande riskgrupper rekommenderas D-vitamintillskott av Livsmedelsverket
    • Alla barn <2 år (10 µg/dag)
    • Barn och vuxna som inte äter fisk och/eller D-vitaminberikade produkter (10 µg/dag):
      • Särskilt viktigt under vinterhalvåret, uppehåll kan göras maj–augusti, men det går bra att ta tillskott hela året
    • Barn och vuxna med mycket begränsad solexponering (10 µg/dag om man äter fisk och D-vitaminberikade produkter, annars 20 µg/dag):
      • För att bilda D-vitamin motsvarande 5–10 µg per dag räcker det i juni och juli att vara ute barärmad 15 minuter 2–3 gånger/vecka
    • Personer som är äldre än 75 år (20 µg/dag)

Komplikationer

  • Uttalad vitamin D-brist kan medföra rakit hos barn.
  • D-vitaminbrist hos modern under graviditet kan medföra rakit hos barnet.
  • Registerstudier från Finland och Sverige visar att förekomsten av dödfödsel sjönk i samband med att D-vitaminberikning av måltidsdryck och bredbara smörgåspålägg infördes, vilket talar för att D-vitaminbrist kan vara associerat med dödfödsel.
  • Uttalad vitamin D-brist kan medföra osteomalaci hos vuxna.
  • Otillräckliga halter av vitamin D kan leda till sekundär hyperparatyreoidism.

Prognos

  • Prognosen är god vid behandling.
  • Behandling med D-vitamin har en snabb och god effekt hos yngre.
  • Hos äldre fungerar behandlingen för det mesta också bra, men för dem som haft en D-vitaminbrist i många år kan i vissa fall ett kroniskt smärttillstånd utvecklas som inte går att behandla med D-vitamin.
Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om NetdoktorPros personuppgiftspolicy här .

Källor


Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.

Annons