
Debatt: Satsa på individanpassad vård för sköldkörtelsjuka
Om man tog de sköldkörtelsjuka på större allvar skulle man kunna minska lidandet för de sjuka, sänka sjukantalet, statens kostnader och på sikt belastningen på vården. Det skriver Kerstin Brismar, professor vid Karolinska institutet och Emese Gerentsér, vice ordförande för Sköldkörtelförbundet i en debattartikel Dagens Samhälle.
FORTBILDNING: Hypogonadism – Genom att följa ett patientfall får du den senaste medicinska kunskapen »
Hypotyreos - underfunktion i sköldkörteln
Hypotyreos uppstår när sköldkörteln inte producerar tillräckliga mängder av ämnesomsättningshormoner (som heter tyroxin (T4) och trijodthyronin (T3).
Typiska symtom på hypotyreos är:
- trötthet
- frusenhet
- viktökning
- förstoppning
- torr hud
- hes och djup röst
- tunnare hår
- mensrubbningar
- infertilitet
- nedstämdhet
- minnessvårigheter
Hypotyreos kan förekomma i alla åldrar men är vanligast hos kvinnor i 40-70 års ålder.
Symtomen kommer oftast gradvis under lång tid. Symtomen är ganska ospecifika och kan , speciellt hos äldre, lätt förväxlas med vanliga åldersberoende besvär.
"Regeringens senaste satsning har misslyckats"
Kerstin Brismar, professor vid Karolinska institutet och Emese Gerentsér, vice ordförande för Sköldkörtelförbundet menar att regeringens senaste satsning på patientcentrerad vård för kroniskt sjuka har misslyckats och att den nya regeringen måste satsa på forskning och individanpassad vård.
De skriver att tio procent (46 000 personer) av de som behandlas för hypotyreos får någon typ av ersättning för nedsatt arbetsförmåga, ersättningar som kan röra sig om sju miljarder kronor årligen.
De menar också att man inom primärvården anser att sjukdomen är enkel att behandla.
“...där ett blodprov i stor utsträckning styr diagnos och behandling och mindre hänsyn tas till individens unika symtombild.”
98 procent behandlas med standardmedicin
Nästan alla (98 procent) med hypotyreos behandlas med en standardmedicin. Denna medicin hjälper fyra av fem patienter. Men en femtedel (92 000 patienter) mår, trots behandlingen, fortfarande dåligt, skriver debattörerna och hänvisar till en Sifo-undersökningen som gjorts på uppdrag av Sköldkörtelförbundet.
Ingen forskning på behandling av hypotyreos sedan 50-talet
Trots detta är det endast två procent som fått testa en annan behandling. Det beror på att det saknas uppdaterade behandlingsriktlinjer och kunskap menar Kerstin Brismar och Emese Gerentsér. Dessutom har de olika landstingen olika inställning till andra behandlingsalternativ - vilket skapar en ojämlikvård.
Debattörerna ställer sig frågan varför sköldkörtelvården är så eftersatt och varför så lite forskning gjorts på området sedan 1950-talet:
“Är det så att den inte prioriteras på grund av att det är en kvinnosjukdom? Oavsett är det hög tid att ta sköldkörtelsjukdom på allvar och göra vården jämlik.”
För att göra sköldkörtelvården i Sverige bättre bör man vidta dessa åtgärder, anser debattörerna:
FORTBILDNING: Hypogonadism – Genom att följa ett patientfall får du den senaste medicinska kunskapen »
- mer forskning
- nationella vårdriktlinjer
- en fullt ut bemannad primärsjukvård
- bättre och uppdaterade kunskapsstöd för primärvården
- satsning på ett nationellt kunskapslyft inom sköldkörtelvården
- specialistenheter för sköldkörtelsjuka (som finns för t.ex. diabetesvården)
- kvalitetsregister för uppföljning
- en kraftig satsning från staten på patientnära forskning
-
Dagens Samhället - https://www.dagenssamhalle.se/debatt/varden-tar-inte-skoldkortelsjuka-pa-allvar-24414?fbclid=IwAR2eqBMLI1bUCcsAoUG4oW2OSJmF7jPJLd91jjmvQl-qpfVRxiWVQKzXxTY
Källor
-
Diabetes mellitus typ 1
För 90 år sedan var typ 1-diabetes en ovanlig sjukdom i Sverige och i världen, men har ökat gradvis de senaste decennierna. I Sverige uppskattas antalet individer med typ 1-diabetes till cirka 50 000.
-
Så är det att leva med hypogonadism
Manlig hypogonadism ger ofta diffusa symtom och det kan vara svårt att ställa diagnos. I en patientenkät berättar män om hur de upplever sin testosteronbrist, vilket kan vara till hjälp för att känna igen dessa patienter.
-
Testosteronbrist: 6 utmaningar för dig som primärvårdsläkare
Det finns flera utmaningar vid utredning och behandling av testosteronbrist. Mikael Lehtihet, docent och överläkare i endokrinologi vid Capio S:t Görans sjukhus, går igenom några av dem.
-
Man med symtom som ses vid hypogonadism – men även andra tillstånd
En 53-årig man kommer till vårdcentralen på grund av errektionsproblematik, nedsatt lust, trötthet samt bristande fysisk och psykisk ork. Beror detta på testosteronbrist eller något helt annat?
-
Diabetesfotsår (diabetesfot)
Cirka 25 procent av alla med diabetes får ett diabetesfotsår, som uppstår som en följd av senkomplikationerna neuropati och perifer arteriell sjukdom. Utredningen bygger på anamnes och kliniska fynd.
-
Typ 2-diabetes
Typ 2-diabetes är en kronisk metabol sjukdom med många bakomliggande orsaker. Globalt har cirka 419 miljoner vuxna personer typ 2-diabetes. Minst två tredjedelar av patienterna är överviktiga.
-
Binjurebarksvikt (Addisons sjukdom)
Binjurebarksvikt definieras oftast som kortisolbrist, men ibland förekommer samtidig brist på mineralokortikoider och androgener beroende på genes till tillståndet.
-
Hyperparatyreoidism
Sjukdomen innebär en överproduktion av paratyroideahormon. I de flesta fall är de kliniska fynden få men i långt gångna fall kan patienten få njursymtom och osteoporos-tecken.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu