Debatt: Satsa på individanpassad vård för sköldkörtelsjuka
Om man tog de sköldkörtelsjuka på större allvar skulle man kunna minska lidandet för de sjuka, sänka sjukantalet, statens kostnader och på sikt belastningen på vården. Det skriver Kerstin Brismar, professor vid Karolinska institutet och Emese Gerentsér, vice ordförande för Sköldkörtelförbundet i en debattartikel Dagens Samhälle.
FORTBILDNING: Hypogonadism – Genom att följa ett patientfall får du den senaste medicinska kunskapen »
Hypotyreos - underfunktion i sköldkörteln
Hypotyreos uppstår när sköldkörteln inte producerar tillräckliga mängder av ämnesomsättningshormoner (som heter tyroxin (T4) och trijodthyronin (T3).
Typiska symtom på hypotyreos är:
- trötthet
- frusenhet
- viktökning
- förstoppning
- torr hud
- hes och djup röst
- tunnare hår
- mensrubbningar
- infertilitet
- nedstämdhet
- minnessvårigheter
Hypotyreos kan förekomma i alla åldrar men är vanligast hos kvinnor i 40-70 års ålder.
Symtomen kommer oftast gradvis under lång tid. Symtomen är ganska ospecifika och kan , speciellt hos äldre, lätt förväxlas med vanliga åldersberoende besvär.
"Regeringens senaste satsning har misslyckats"
Kerstin Brismar, professor vid Karolinska institutet och Emese Gerentsér, vice ordförande för Sköldkörtelförbundet menar att regeringens senaste satsning på patientcentrerad vård för kroniskt sjuka har misslyckats och att den nya regeringen måste satsa på forskning och individanpassad vård.
De skriver att tio procent (46 000 personer) av de som behandlas för hypotyreos får någon typ av ersättning för nedsatt arbetsförmåga, ersättningar som kan röra sig om sju miljarder kronor årligen.
Fabrys sjukdom – mångsidig och svårdiagnostiserad
Fabrys sjukdom är en ärftlig lysosomal inlagringssjukdom orsakad av en mutation i GLA-genen. Mutationen leder till en brist på eller total avsaknad av enzymet alfagalaktosidas A som normalt bryter ner glykosfingolipider. Vid Fabrys sjukdom lagras istället globotriaocylceramid (Gb3) in i framförallt hjärta, njurar och blodkärl i hjärnan.
De menar också att man inom primärvården anser att sjukdomen är enkel att behandla.
“...där ett blodprov i stor utsträckning styr diagnos och behandling och mindre hänsyn tas till individens unika symtombild.”
98 procent behandlas med standardmedicin
Nästan alla (98 procent) med hypotyreos behandlas med en standardmedicin. Denna medicin hjälper fyra av fem patienter. Men en femtedel (92 000 patienter) mår, trots behandlingen, fortfarande dåligt, skriver debattörerna och hänvisar till en Sifo-undersökningen som gjorts på uppdrag av Sköldkörtelförbundet.
Ingen forskning på behandling av hypotyreos sedan 50-talet
Trots detta är det endast två procent som fått testa en annan behandling. Det beror på att det saknas uppdaterade behandlingsriktlinjer och kunskap menar Kerstin Brismar och Emese Gerentsér. Dessutom har de olika landstingen olika inställning till andra behandlingsalternativ - vilket skapar en ojämlikvård.
Debattörerna ställer sig frågan varför sköldkörtelvården är så eftersatt och varför så lite forskning gjorts på området sedan 1950-talet:
“Är det så att den inte prioriteras på grund av att det är en kvinnosjukdom? Oavsett är det hög tid att ta sköldkörtelsjukdom på allvar och göra vården jämlik.”
Öka din kunskap om migrän
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om migrän, en neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Trots den höga förekomsten antas migrän vara ett underdiagnostiserat tillstånd.
För att göra sköldkörtelvården i Sverige bättre bör man vidta dessa åtgärder, anser debattörerna:
FORTBILDNING: Hypogonadism – Genom att följa ett patientfall får du den senaste medicinska kunskapen »
- mer forskning
- nationella vårdriktlinjer
- en fullt ut bemannad primärsjukvård
- bättre och uppdaterade kunskapsstöd för primärvården
- satsning på ett nationellt kunskapslyft inom sköldkörtelvården
- specialistenheter för sköldkörtelsjuka (som finns för t.ex. diabetesvården)
- kvalitetsregister för uppföljning
- en kraftig satsning från staten på patientnära forskning
-
Dagens Samhället - https://www.dagenssamhalle.se/debatt/varden-tar-inte-skoldkortelsjuka-pa-allvar-24414?fbclid=IwAR2eqBMLI1bUCcsAoUG4oW2OSJmF7jPJLd91jjmvQl-qpfVRxiWVQKzXxTY
Källor
-
Hon vill förbättra kunskapen kring jod och struma
Med ett fullspäckat schema arbetar NetdoktoPro:s endokrinologiexpert Helena Filipsson Nyström bland annat för att öka kunskapen kring jod och struma.
-
Fabrys sjukdom
Fabrys sjukdom är en ärftlig lysosomal sjukdom som orsakas av brist på enzym alfa-galaktosidas A. Enzymbristen leder till att skadliga kemiska substanser i lysosomer inte bryts ner utan istället lagras i olika celler.
-
Diabetesfoten – hur förebygga fotsår och få dessa att läka
En av de mest hotande diabeteskomplikationerna är fotsår och amputation. För att förhindra uppkomsten av fotsår är det av yttersta vikt att regelbundet följa dessa patienter med noggranna fotinspektioner.
-
Fråga efter symtom på hypogonadism hos män med depressiva besvär
Den generella uppfattningen bland läkarna är att män med hypogonadism är svåra att diagnostisera. En av förklaringarna kan vara att de diagnostiska kriterierna för testosteronbrist är ganska diffusa.
-
Så är det att leva med hypogonadism
Manlig hypogonadism ger ofta diffusa symtom och det kan vara svårt att ställa diagnos. I en patientenkät berättar män om hur de upplever sin testosteronbrist, vilket kan vara till hjälp för att känna igen dessa patienter.
