Checklista för enklare utredning av Crohns sjukdom
Tiden från det att IBD-patienten får träffa en läkare till att de får sin diagnos varierar kraftigt, visar en patientundersökning på Netdoktor. Det handlade om några månader upp till fem år. De svårdiagnostiserade fallen är oftast patienter som söker vård för flera åkommor. För att enklare kunna ställa diagnosen Crohns sjukdom kan du använda dig av checklistan nedan.
Sjukdomsdebuten vid Crohns sjukdom kommer ofta smygande så var uppmärksam på patienter som har långvariga besvär eller återkommande besvär av följande symtom:
- Feber utan förklarlig orsak
- Buksmärtor (i typiska fall högra nedre kvadranten och efter måltid)
- Viktnedgång
- Bölder och fistlar ofta belägna kring ändtarmen
- Diarré
- Blod i avföringen (förekommer hos hälften av patienterna)
Förutom sjukdomsförlopp, ställ frågor om:
- Rökvanor
- Nyligen genomgången antibiotikabehandling
- Liknande besvär tidigare i livet
- Ärftlighet
Kom ihåg att patienter med misstänkt Crohns bör utredas i nära samarbete med gastroenterologisk specialistenhet.
För utredning av Crohns sjukdom krävs:
- Blod- och avföringsprov
- Endoskopisk undersökning med biopsier
- Magnetisk resonanstomorgrafi (MR) eller datortomografi (DT)
Kom ihåg att samsjuklighet är vanligt förekommande hos dessa patienter. Till exempel lider många med Chrons även av psoriasis och/eller ledsjukdomar.
Efter att ha ställt diagnosen Crohns sjukdom kan du ta hjälp av ett aktivitetsindex för att bedöma sjukdomens svårighetsgrad. Ett beprövat sjukdomsindex är CDAI, Crohn´s Disease Activity Index. Läs mer i en medicinsk översikt om Crohns, författad av överläkaren Mikael Lördal.
Patientundersökning om IBD på Netdoktor
Tipsa dina patienter om IBD-koll. se där de kan lära sig mer om sin sjukdom. Genom att ta del av underökningen om Crohns sjukdom och ulcerös kolit får patienten även kunskap om behandling samt vad de själva kan göra för att leva ett bra liv med sjukdomen.
-
Patientfall: Äldre kvinna med symtom på tarmcancer
Att diagnostisera kolorektalcancer i ett tidigt skede av sjukdomen är ofta en stor utmaning. Symtomen kan även variera beroende på var i tarmen som tumören sitter. Här kan du ta del av ett patientfall om kolorektalcancer för att öka din kunskap kring symtom, utredning och behandling.
-
Dysfagi (ät- och sväljsvårigheter)
Dysfagi är ett symtom och utgör ett samlingsbegrepp för ät- och sväljsvårigheter. Denna medicinska översikt avser förvärvad dysfagi hos vuxna, inte medfödda missbildningar som kan innebära olika ät- och sväljsvårigheter.
-
Professor: Jag vill lyfta den farliga tystnaden kring tarmcancer
Trots flera medicinska framsteg inom forskningen för kolorektalcancer har inte Socialstyrelsen uppdaterat de nationella riktlinjerna sedan 2014. Något som gör att de på flera håll inte följs. Dessutom saknas nya uppföljande patientstudier. Det är en av de viktigaste frågorna i cancervården just nu, menar Mef Nilbert, professor onkologi.
-
Så förändras IBD-patientens tarmflora över tid
Förutom att IBD orsakar obalans i tarmfloran är de encelliga organismerna ständigt varierande. Hur dessa förändras över tid presenteras i den hittills största studien av sitt slag.
-
Celiaki
En kronisk inflammation som kan yttra sig på olika sätt. Värt att notera är att det under de senaste decennierna skett en förskjutning i symtombilden i så motto att patienter vid diagnostillfället oftare har icke-klassiska besvär än klassiska besvär.
-
Ulcerös kolit, UC
I Sverige har idag cirka 33 000 Ulcerös kolit (UC), vilket ingår i inflammatoriska tarmsjukdomar. Den sammanlagda prevalensen för IBD närmar sig en procent, som en följd av låg insjuknandeålder och minskad mortalitet.
-
Sambandet mellan fibromyalgi och tarmsjukdom kartlagt
En ny studie, publicerad i tidskriften Pain, bekräftar sambandet mellan fibromyalgi och gastroesofageal refluxsjukdom. Därför rekommenderar forskarna att rutinmässigt fråga fibromyalgipatienter om magtarmbesvär, och vise versa.
-
Kolorektalcancer (tjock- och ändtarmscancer)
En vanligt förekommande cancerform i Sverige, och i stora delar av världen, samt den tredje vanligaste orsaken till cancerdöd. Kolorektalcancer har varit modell för studier om canceruppkomst och under de senaste decennierna har stora framgångar gjorts i diagnostik och behandling med minskad dödlighet.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu