Checklista för enklare utredning av Crohns sjukdom
Tiden från det att IBD-patienten får träffa en läkare till att de får sin diagnos varierar kraftigt, visar en patientundersökning på Netdoktor. Det handlade om några månader upp till fem år. De svårdiagnostiserade fallen är oftast patienter som söker vård för flera åkommor. För att enklare kunna ställa diagnosen Crohns sjukdom kan du använda dig av checklistan nedan.
Sjukdomsdebuten vid Crohns sjukdom kommer ofta smygande så var uppmärksam på patienter som har långvariga besvär eller återkommande besvär av följande symtom:
- Feber utan förklarlig orsak
- Buksmärtor (i typiska fall högra nedre kvadranten och efter måltid)
- Viktnedgång
- Bölder och fistlar ofta belägna kring ändtarmen
- Diarré
- Blod i avföringen (förekommer hos hälften av patienterna)
Förutom sjukdomsförlopp, ställ frågor om:
- Rökvanor
- Nyligen genomgången antibiotikabehandling
- Liknande besvär tidigare i livet
- Ärftlighet
Kom ihåg att patienter med misstänkt Crohns bör utredas i nära samarbete med gastroenterologisk specialistenhet.
För utredning av Crohns sjukdom krävs:
- Blod- och avföringsprov
- Endoskopisk undersökning med biopsier
- Magnetisk resonanstomorgrafi (MR) eller datortomografi (DT)
Kom ihåg att samsjuklighet är vanligt förekommande hos dessa patienter. Till exempel lider många med Chrons även av psoriasis och/eller ledsjukdomar.
Efter att ha ställt diagnosen Crohns sjukdom kan du ta hjälp av ett aktivitetsindex för att bedöma sjukdomens svårighetsgrad. Ett beprövat sjukdomsindex är CDAI, Crohn´s Disease Activity Index. Läs mer i en medicinsk översikt om Crohns, författad av överläkaren Mikael Lördal.
Patientundersökning om IBD på Netdoktor
Tipsa dina patienter om IBD-koll. se där de kan lära sig mer om sin sjukdom. Genom att ta del av underökningen om Crohns sjukdom och ulcerös kolit får patienten även kunskap om behandling samt vad de själva kan göra för att leva ett bra liv med sjukdomen.
-
3 oväntade levercancerpatienter
Det finns viktiga undantag att observera där den vårdsökande går ifrån den stereotypa bilden av patienten med levercancer.
-
Hepatocellulärt carcinom
I Sverige insjuknar cirka 400 till 500 personer årligen i hepatocellulärt carcinom, HCC. Det är en cancerform som vanligtvis är en följd av kronisk leversjukdom, särskilt virushepatit.
-
Crohns sjukdom
Crohns sjukdom kan angripa hela magtarmkanalen, från munhålan till analkanalen. Detta är en viktig skillnad gentemot ulcerös colit som enbart angriper tjock- och ändtarm.
-
Dysfagi (ät- och sväljsvårigheter)
Dysfagi är ett symtom och utgör ett samlingsbegrepp för ät- och sväljsvårigheter. Denna medicinska översikt avser förvärvad dysfagi hos vuxna, inte medfödda missbildningar som kan innebära olika ät- och sväljsvårigheter.
-
Professor: Jag vill lyfta den farliga tystnaden kring tarmcancer
Trots flera medicinska framsteg inom forskningen för kolorektalcancer har inte Socialstyrelsen uppdaterat de nationella riktlinjerna sedan 2014. Något som gör att de på flera håll inte följs. Dessutom saknas nya uppföljande patientstudier. Det är en av de viktigaste frågorna i cancervården just nu, menar Mef Nilbert, professor onkologi.
-
Ulcerös kolit, UC
I Sverige har idag cirka 33 000 Ulcerös kolit (UC), vilket ingår i inflammatoriska tarmsjukdomar. Den sammanlagda prevalensen för IBD närmar sig en procent, som en följd av låg insjuknandeålder och minskad mortalitet.
-
Analcancer
Analcancer är en ovanlig cancerform i Sverige men incidensen har stigit under senare år. Humant papillomvirus, HPV, betraktas som en av de viktigaste orsaksfaktorerna för denna sjukdom.
-
Fulminant kolit
Allvarlig inflammation i stora delar av, eller i hela tjocktarmen som kan sprida sig till utsidan av tarmen.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu