Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Artikel | Gastroenterologi

Specialistsjuksköterskans rapport från Gastrodagarna 2022

Proaktiv vård, behandlingar i horisonten och Nationella vårdprogrammet för inflammatorisk tarmsjukdom var i några av de ämnen som stod i centrum under årets kongress, Gastrodagarna i Malmö. Katarina Pihl Lesnovska, specialistsjuksköterska och Medicine Doktor inom Inflammatorisk tarmsjukdom vid Linköpings Universitetssjukhus var på plats i Malmö. Här delar hon med sig av sina erfarenheter.  


Publicerad den: 2022-05-17
Författare: Katarina Pihl Lesnovska, specialistsjuksköterska, medicine doktor på Magtarmmedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping och ordförande Föreningen för Sjuksköterskor inom Gastroenterologi i Sverige.

Specialistsjuksköterskans rapport från Gastrodagarna 2022
Annons

Äntligen var det dags för Svenska Gastrodagarna efter att ha varit inställt helt 2020 och ett virtuellt möte 2021. Det märktes på deltagarantalet att det var efterlängtat att få delta fysiskt på kongressen, runt 850 deltagare från hela Sverige deltog. Som vanligt höll programmet en hög kvalitet och innehöll tre parallella sessioner under de tre konferensdagarna. De olika sessionerna fördelade sig mellan Inflammatorisk tarmsjukdom, leversjukdom, neurogastroenterologi och endoskopi. Vid flera tillfällen var det svårt att välja vilket man skulle delta på, vilket är ett bra betyg till programkommittén. 

Öppnandet inleddes med hedersföreläsning till minne av Ulrica Broomé där det bjöds på en intressant föreläsning om alkoholleversjukdom. 

Läs mer om Crohns Sjukdom här >>

Ett nytt upplägg i årets Gastrodagar var att samla fria föredrag i två General Sessions, varav det första var på första kongressdagen. Ett föredrag som fångade mitt intresse var presentationen kring att mäta serumnivå av Infliximab där man visade att det är av klinisk relevans att mäta redan 1 vecka efter infusion för att kunna prediktera för serumnivån i vecka 8. Dessa data gör det möjligt att tidigare kunna dosjustera och förutse behandlingssvikt. Under den andra General session med fria föredrag fångade föredraget kring funktionella mag-tarmsjukdomar mitt intresse. Föredraget visade att både LCHF och FODMAP hade ett bättre resultat än läkemedel för patienter med IBS, här kommer vi nog se mer forskning framöver.

Annons
Annons

Ett annat intressant område som berördes är ”Vitaminsubstitution vid gastroenterlogisk sjukdom.” Vi fick presenterat hur man ska tänka kring vitaminer och mineraler till den leversjuka patienten, till IBD-patienten och till den tarmsviktande patienten. Det är ett komplext område som kan göra det svårt att tolka vitaminbrister. Patienterna är svårt sjuka och deras sjukdomsprocess kan göra att man måste vara försiktig med att tolka vissa avvikande värden kring mineraler och vitaminer. 

Läs mer om Ulcerös Kolit här >>

Det är mycket som händer inom området behandlingar och det var flera sessioner om nya läkemedel vid IBD där framtiden kommer att erbjuda många medicinska alternativ, såsom flera Jak-inhibitorer och S1P receptor modulerare. I och med att vi kommer få nya läkemedel kommer komplexiteten att öka. Det kommer även innebära att patienten får flera valmöjligheter vad gäller administeringsform av läkemedel, där patienten själv kommer kunna vara mer delaktig. 

Behandlingsmål inom svensk IBD vård 

Läkemedelsverket kom med nya behandlingsrekommendationer i slutet av 2021, dessa presenterades och diskuterades. En viktig del som lyfts tydligt i dessa är patientperspektivet. Man tydliggör speciellt dessa punkter: 

Annons
Annons
  • Omhändertagandet bör ske av ett multiprofessionellt team

  • Behandlingen bör vara målstyrd, individanpassad och realistisk

  • Patientens medverkan i behandlingsplan

  • Följsamhet

Ur vårdens perspektiv lyfts dessa behandlingsmål specifikt: 

  • Tarmslemhinneläkning

  • Symtom- och kortikosteroidfri remission

  • God livskvalitet med bevarad funktionsförmåga

  • Undvika komplikationer och besvärande biverkningar

  • Minimera behov av omfattande eller upprepad tarmresektion

Just teamarbete och att arbeta multidisciplinärt var en röd tråd genom kongressen både utifrån behandlingsrekommendation men även ur perspektivet kring ”Kolektomi och rekonstruktion vid IBD”, som verkligen visade att för att lyckas krävs ett multidisciplinärt teamwork. Ett annat exempel som tydligt visar att ett multidisciplinärt arbete krävs för att patienten skall få bästa möjliga vård var kring extraintestinala manifestationer som ledkomplikationer, hudmanifestationer och ögonkomplikationer där man beskrev IBD som en systemsjuka vilken kräver samverkan mellan specialister.  

Nationella arbetsgruppen IBD

Processen med att arbeta fram ett internationellt vårdprogram för IBD beskrevs i en session om den Nationella arbetsgruppen för IBD (NAG IBD). Arbetet har pågått sedan december 2019 och är klart för att publiceras i juni 2022 enligt plan. Det har varit ett omfattande arbete som även omfattat ett standardiserat vårdförlopp för patienter med IBD under det första året från diagnos. Vidare kommer det nu bli ett omfattande arbete med att implementera det i hela Sverige i ett arbete där Regionala arbetsgrupper kommer att ta vid. Patientmedverkan har varit genomgående i hela det nationella vårdprogrammet och vi inom IBD Sverige hoppas att detta arbete kommer leda till en vård som är jämlik, håller hög kvalitet och är effektiv. 

I ett föredrag om bilddiagnostik vid IBD, där vi fick en fin inblick i möjligheterna att göra bedömningar av inflammation med hjälp av ultraljud. Ultraljud är en lättillgänglig undersökningsmetod eftersom man kan ha en ultraljudsapparat på sin mottagning vilket underlättar bedömningar av skov. Ultraljud bidrar inte med strålning och är en icke invasiv undersökningsmetod, vilket säkert uppskattas av våra patienter. Dock är det en metod som kräver erfarenhet och utbildning, men vi fick många exempel på bra utbildningar runt om i Europa. 

 Fredrik Bäckhed berättade om den normala tarmmikrobiotans roll i metabola sjukdomar på ett levande och intressant sätt. Fredrik beskrev bakterierna som ett eget organ vilket väger 1 kilo. Tarmbakterierna påverkar ämnesomsättningen och fettmetabolismen och där finns nog en del svar i framtiden om tarmflorans roll vid metabola sjukdomar.

Sist men inte minst var det naturligtvis så roligt att åter få träffa alla kollegor ifrån hela landet, interaktionen oss emellan och erfarenhetsutbytet har i sig ett värde.


Annons
Annons
Annons

Annons