Gastrointestinala stromala tumörer (GIST)

Bakgrund

• Gastrointestinala stromala tumörer (GIST) är sällsynta tumörer som utvecklas från förstadier till bindvävsceller i gastrointestinalkanalen. 

Epidemiologi

• Incidensen är uppskattad till 1/100 000 årligen.
• Medianåldern vid diagnos är 60–65 år.
• De är oftast lokaliserade till ventrikeln (50–65 %), därefter till tunntarmen (30–35 %) och mindre vanligt till kolon/rektum, medan lokalisation i esofagus är sällsynt.

Etiologi och patogenes

• Tumörerna är nodulära och utgår från tarmväggen
• De kan bli mycket stora, de största över 10 cm i diameter
• Cellerna i GIST uttrycker en tillväxtfaktorreceptor med tyrosinkinasaktivitet, kallad c-kit, som kan påvisas vid immunohistokemisk färgning för CD117:
  • Sannolikt är det mutationer i c-kit som har en huvudsaklig roll i patogenesen för GIST

ICD-10

• C16 Malign tumör i magsäcken
• C17 Malign tumör i tunntarmen
• C18 Malign tumör i tjocktarmen

Anamnes

• Tumörer i ventrikeln eller tunntarmen kan debutera med hematemes, medan de första symtomen vid tumörer i kolon/rektum kan vara ett ändrat avföringsmönster och/eller blödning.
• En del patienter är asymtomatiska, och GIST påträffas av en tillfällighet under operation för andra besvär i cirka 30 % av fallen.

Kliniska fynd

• Kliniska fynd beror på lokalisation och tumörstorlek.

Undersökning av GIST

• Diagnosen kan misstänkas vid bilddiagnostiskt fynd av en komplex bukresistens med levermetastaser och frånvaro av lymfadenopati.
• Diagnosen ställs med hjälp av biopsi och immunhistokemi.

Differentialdiagnoser

• Neuroendokrina tumörer (NET)
• Kolorektal cancer
• Ventrikelcancer
• Liposarkom i mjukdelar

Behandling av GIST

• Kirurgi är det primära behandlingsalternativet för patienter med GIST och rekommenderas till alla med GIST ≥2 cm.
• Tillväxt och metastasrisk för GIST <2 cm är okänd, och endoskopisk resektion är kontroversiellt på grund av risken för att inte ta hela tumören med marginal, tumörspridning och perforering:
  • Tumörerna kan följas upp med endoskopiskt ultraljud
• Proteinkinashämmare kan ges i tillägg, eller som behandlingsalternativ, till kirurgi, i första hand Imatinib:
  • Alternativ läkemedelsbehandling är proteinkinashämmarna sunitinib (andrahandsalternativ) och regorafenib (tredjehandsalternativ)

Prognos

• Vid metastaserande och inoperabel GIST har prognosen tidigare varit dålig, eftersom GIST har visat sig vara uttalat resistent mot såväl cytostatika- som strålbehandling.
• Prognosen har förbättrats betydligt med nya behandlingsmetoder och majoriteten överlever många år.

Källor

• ESMO/European Sarcoma Network Working Group. Gastrointestinal stromal tumours: ESMO Clinical Practice Guidelines for diagnosis, treatment and follow-up. Ann Oncol. 2014 Sep;25 Suppl 3:iii21-6. PMID: 25210085
• Zhao X, Yue C. Gastrointestinal stromal tumor. J Gastrointest Oncol. 2012 Sep. 3(3):189-208. PMID: 22943011
• Demeteri GD, Morgan J, Raut CP. Epidemiology, classification, clinical presentation, and diagnostic work-up of gastrointestinal mesenchymal neoplasms including GIST. UpToDate, last updated Oct 23, 2018.