Fibrer som kan stärka tarmbarriären hos äldre
Likt patienter med Crohns sjukdom har många äldre personer en svagare tarmbarriär än normalt. En ny studie vid Örebro universitet visar att vissa kostfibrer kan stärka tarmbarriären och på så sätt motverka mag- tarmproblem. Det verkar också som att effekten av olika kostfibrer varierar i olika åldersgrupper.
Tarmbarriären kan liknas vid ett filter som skyddar mot skadliga ämnen och bakterier samt tar upp näring från kosten.
– En stor andel av äldre lider av magproblem som förstoppning och diarré och de underliggande mekanismerna är inte fullständigt klarlagda. Våra resultat visar att äldre med magproblem har en ökad genomsläpplighet i tarmen och därmed även en försämrad barriärfunktion, säger John-Peter Ganda Mall som står bakom avhandlingen i biomedicin vid Örebro universitet.
I en delstudie har han studerat tjocktarmsbiopsier från personer över 65 år med magproblem, vilka har jämförts med biopsier tagna från friska kontrollpersoner. I labbet tillsattes olika kostfibrer tillsammans med en kemikalie som skulle öka tarmens genomsläpplighet.
– Vi kunde se att de studerade kostfibrerna hade en skyddande effekt i biopsierna. I vissa fall minskade genomsläppligheten med 50 procent och i vissa fall motverkade fibrer helt kemikaliens verkan på tarmbarriärens genomsläpplighet, säger John-Peter Ganda Mall.
Han menar att äldre generellt äter mindre kostfibrer än rekommenderat och att deras resultat kan ligga till grund för framtida kostråd för att stärka hälsan hos äldre samt minska vårdkostnader.
Inflammationsfrihet är inte tillräckligt för god livskvalitet hos patienter med IBD
Ett otillräckligt uppmärksammat område enligt Stefan Lindgren, professor emeritus vid Lunds universitet och tidigare överläkare i gastroenterologi vid Skånes universitetssjukhus.
Ålder avgörande för effekten av fibrer
Resultaten visar även att effekten av olika kostfibrer varierar i olika åldersgrupper.
Till exempel hade en fiber från en jästsvamp positiva effekter hos äldre – men inte hos den yngre kontrollgruppen. Denna kostfiber har även uppvisat goda resultat på tarmbarriären hos personer med Crohns sjukdom.
Samtidigt hade en vetefiber större effekt hos den yngre populationen.
Oklart hur stor mängd fibrer som krävs
Vidare har John-Peter Ganda Mall följt ett femtiotal äldre med magproblem som under sex veckor fick äta två olika kostfibrer. Resultatet visade dock inte på någon skyddande effekt från kostfibrer i labbmiljön.
– Detta kan tyda på att kostfibrerna i sig har direkt effekt på tarmen i labbmiljön, men möjligen behöver tas i högre dos eller under en längre tid för att ha effekt i kroppen. Mer forskning behövs kring detta, säger han.
- Örebro universitet - https://www.oru.se/nyheter/fibrer-kan-starka-tarmbarriaren/
Källor
-
Ulcerös kolit, UC
I Sverige har idag cirka 33 000 Ulcerös kolit (UC), vilket ingår i inflammatoriska tarmsjukdomar. Den sammanlagda prevalensen för IBD närmar sig en procent, som en följd av låg insjuknandeålder och minskad mortalitet.
-
Nyheter och insikter om IBD från DDW 2023 - Mikael Lördal sammanfattar
Viktig forskning och nya upptäckter inom gastroenterologi presenterades på Digestive Disease Week (DDW) 2023 i Chicago. Här sammanfattar Mikael Lördal, överläkare inom gastroenterologi, sektionen för gastroenterologi och hepatologi, Medicinkliniken, Danderyds sjukhus, s...
-
Gastrodagarna 2023: Framtidens behandlingar och utmaningar vid IBD
Fokus låg på precisionsmedicin, framtidens behandlingar och följsamhet vid inflammatorisk tarmsjukdom på årets Gastrodagar i Örebro. Specialistsjuksköterska och medicine doktor Katarina Pihl Lesnovska delar med sig av sina erfarenheter från kongressen.
-
Psykisk hälsa och IBD – se webbinariet
Den 19 maj på Världs IBD-dagen 2023 sändes ett webbinarium om inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) och psykisk hälsa. Syftet med webbinariet var att belysa ämnet, bryta stigmatiseringen samt ge konkreta tips och råd gällande den psykiska hälsan. Här kan du se en inspeln...
-
Mikroskopisk kolit
En inflammatorisk tarmsjukdom som leder till kroniska, icke blodiga diarréer och indelas i två subgrupper: kollagen kolit och lymfocytär kolit.