Demens ABC - webbutbildning för god demensvård
Wilhelmina Hoffman är legitimerad läkare, specialist i geriatrik och föreståndare för Svenskt demenscentrum (SDC). Här berättar hon om SDC:s verksamhet och om det prisbelönta verktyget ”Demens ABC”.
Svenskt demenscentrum (SDC) invigdes den 15 februari 2008. Bakom centret står Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och Stiftelsen Silviahemmet. Uppdraget kommer från Socialstyrelsen och regeringen som finansierar verksamheten.
SDC arbetar som en sambandscentral. En kunskapsbank inom demensområdet byggs kontinuerligt upp för att samla och sprida information. SDC arbetar även aktivt för att driva på en positiv utveckling av vård och omsorg för personer med demenssjukdom.
- Själva webbplatsen, SDC:s hemsida är central för verksamheten. Den fungerar som en plattform där både vårdare och anhöriga kan söka svar på sina frågor, säger Wilhelmina Hoffman.
Se människan bakom sjukdomen
Wilhelmina Hoffman tycker att svensk demensvård behöver bli bättre på att hitta fokus och att ligga rätt i tiden. För att lyckas med det är det viktigt att ge personalen rätt anpassad utbildning. Därför har SDC utvecklat en nätbaserad, gratis utbildning: ”Demens ABC” som enkelt och överskådligt presenterar nya nationella riktlinjer om demensvård från Socialstyrelsen.
- Här kan över 40 000 personer inom vård och omsorg snabbt ta till sig de nya riktlinjerna. Socialstyrelsen betonar att personcentrerad omvårdnad är den viktigaste förutsättningen för en god demensvård. I Demens ABC vill vi därför motivera till att tänka och arbeta personcentrerat, det vill säga se människan bakom sjukdomen och låta denna bild påverka den vård och omsorg du ger, säger Wilhelmina Hoffman.
Utbildningsverktyget riktar sig framförallt till personal inom vård och omsorg men kräver inga förkunskaper och är även öppen för studenter och andra intresserade av demensområdet, till exempel anhöriga. Det fungerar även som ett verktyg för chefer för att höja vårdkvaliteten.
Demens ABC resulterade för SDC och Wilhelmina Hoffman i ett pris, Swedish Learning Awards 2010.
- Vi är väldigt stolta över priset men också över det allmänna positiva gensvar vi har fått på ”Demens ABC”. Jag tolkar det som att vi identifierade ett behov och lyckades tillfredsställa det på ett sätt som stämde både för flera olika yrkeskategorier och för anhöriga. Samtidigt handlar det här om demensfrågor där svaren alltid går att utveckla och förbättra, det är vi ödmjuka inför, säger Wilhelmina Hoffman.
Kort om Demens ABC:
SDC:s webbaserade demensutbildning
- Baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer vid demenssjukdom
- 10 kapitel
- Beräknad tid: 20-30 min/kapitel
- Kunskapstest
- Diplom
- Kostnadsfri
- Inga förkunskaper krävs
Mer infomrmation om Demens ABC hittar du här
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom är den vanligaste förekommande av demenssjukdomarna. Det som särskiljer Alzheimer från övriga primärdegenerativa sjukdomar är att den initialt drabbar hippocampus och det episodiska närminnet.
-
MS-patienter lider av fatigue i det tysta
Internationella MS-dagen 30 maj. De osynliga symtomen hos MS- och PPMS-patienter kan vara minst lika funktionsnedsättande som de synliga, det menar Lise Lidbäck, ordförande i Neuroförbundet.
-
Logopedförbundet: "Läkare remitterar för få patienter med dysfagi"
Hälso- sjukvården missar många patienter med dysfagi, ät- och sväljsvårigheter, något som bland annat leder till många onödiga fall av lunginflammation hos äldre, det menar Ulrika Guldstrand, ordförande för Logogpedförbundet.
-
Johanna, 35, fick dysfagi på grund av muskelsjukdom
Till följd av sjukdomen Dystrofia Myotonica typ 1, fick Johanna Sjögren från Trelleborgs kommun dysfagi. Idag beskriver hon ät- och sväljsvårigheten som ett socialt handikapp på grund av den stora okunskapen i samhället.
-
Fibularispares (peroneuspares)
Fibularispares orsakas ofta av tryck eller skada mot nerven där den löper ytligt runt den proximala delen av fibula, vilket leder till droppfot.
-
Cervikalt diskbråck, cervikal radikulopati
Neurologiskt tillstånd som beror på inklämning eller irritation av en eller flera nervrötter i den cervikala delen av ryggraden.
-
Postkontusionellt syndrom
Vanligt följdtillstånd efter en traumatisk hjärnskada. Kan visa sig genom huvudvärk, yrsel, neuropsykiatriska symtom och kognitiva rubbningar.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu