"Kommunikationen läkare emellan måste bli bättre"
Hade jag enbart lyssnat till läkarna på rehabiliteringskliniken i Sverige och inte på eget bevåg efterforskat och tagit mig till ett rehabiliteringscentrum i Taiwan, hade jag varit sjukpensionär och ett paket idag. Det säger kardiolog och docent Magnus Edner, som 2006 drabbades av en akut aortadissektion med neurologiska komplikationer.
Nära två år efter händelsen hade Magnus Edner ännu inte fått en korrekt diagnos, trots sex veckors utredning på rehabiliteringsklinik och regelbundna polikliniska besök hos ansvarig rehabiliteringsläkare. Den mycket viktiga intensiva rehabiliteringen i ett tidigt skede efter en hjärnskada, för att tillvarata hjärnans plasticitet, uteblev. Logopedkontakt och en timmes sjukgymnastik i veckan var på Magnus och hans hustrus initiativ.
– På Regeneration Center, Taipei Veterans General Hospital i Taiwan, konstaterades att jag med stor sannolikhet inte hade blivit så dålig som jag blev om jag hade fått intensiv rehabilitering redan från början, berättar Magnus Edner.
Efter bara en vecka ställde läkarna i Taiwan symtomdiagnosen ”avsaknad av vestibulookularreflexen (VOR), och på grund av utebliven rehabilitering av VOR har även vestibulospinalisreflexen (VSR) försvunnit”. Rehab-teamet i Taiwan satte ihop ett individuellt träningsprogram åt Magnus, som vid det här laget var rullstolsburen och hade förlorat en femtedel av sin kroppsvikt.
Träningsprogrammet inriktades framför allt på balans, koordination, kondition, ögonmotorik samt röst- och arbetsterapi. Han tränades på centrat i sammanlagt tre månader i två omgångar, och märkte resultat nästan omedelbart. Idag arbetar han nära fulltid med mottagning, klinisk fysiologi, forskning, Rikssviktsregistret och föreläsningar.
– Rehabiliteringsläkare måste ha ett nätverk inom sitt område att kommunicera med, liksom lungläkare måste nätverka med andra lungläkare, hjärtläkare med de sina och så vidare. Kommunikationen är viktig för att hålla sig uppdaterad om vad som händer på området, och få kunskap om vilka möjligheter det finns att erbjuda patienter – och inte enbart inom Sveriges gränser.
Hur kunde det bli så här i ett kunskapsrikt land som Sverige, frågar du i en debattartikel i Läkartidningen. Har du något svar?
– Nej, det har jag inte. Jag kan bara gissa. Kanske var det ekonomin som styrde, man antog att rehabilitering utomlands skulle bli för dyr. Eller så trodde man inte att jag i mitt tillstånd skulle kunna bli bättre genom rehabilitering. Min personliga uppfattning är att det handlar om kunskapsbrist, som hade kunnat undvikas om kommunikationen läkare emellan hade fungerat bättre.
Kommentera gärna artikeln längst ned på sidan!
Läs mer i Magnus Edners debattartikel i Läkartidningen
Läs också repliken på artikeln skriven av Jörgen Borg, professor och överläkare, Kristian Borg, professor och överläkare; båda vid Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken, Stockholm. Micael Edblom, ordförande i Svensk förening för rehabiliteringsmedicin, Monica von Heijne, överläkare och enhetschef vid Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Stockholm samt specialsakkunnig i rehabiliteringsmedicin i Stockholms län. Katharina Sunnerhagen, professor och överläkare vid Sahlgrenska akademin, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg; vetenskapligt råd till Socialstyrelsen.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Logopedförbundet: "Läkare remitterar för få patienter med dysfagi"
Hälso- sjukvården missar många patienter med dysfagi, ät- och sväljsvårigheter, något som bland annat leder till många onödiga fall av lunginflammation hos äldre, det menar Ulrika Guldstrand, ordförande för Logogpedförbundet.
-
Johanna, 35, fick dysfagi på grund av muskelsjukdom
Till följd av sjukdomen Dystrofia Myotonica typ 1, fick Johanna Sjögren från Trelleborgs kommun dysfagi. Idag beskriver hon ät- och sväljsvårigheten som ett socialt handikapp på grund av den stora okunskapen i samhället.
-
Raynauds fenomen – en checklista
Tillståndet kallas även “vita fingrar” då muskulaturen runt pulsådrorna drar ihop sig och orsakar smärta och vita fläckar på huden. Orsaken är okänd men anfallen kommer ofta i samband med kyla och emotionell stress.
-
Nytt rehabiliteringsfokus för patienter med dystoni
Inblick i Toxins 2019: Basic Science and Clinical Aspects of Botulinum and Other Neurotoxins i Köpenhamn.
-
Botoxbehandling mot migrän: “Det blev som natt och dag”
NetdoktorPro har intervjuat tre patienter som använt botox som behandling mot kronisk migrän. För Anette och Jenny blev botox räddningen som gav livskvalitén tillbaka, men för Eva var resultatet ingenting att hänga i julgranen.
-
Patientfall: Yrkesverksam läkare, 66 år, med misstänkt hjärntumör
Det finns flera olika tumörtyper i centrala nervsystemet, och även benigna hjärntumörer kan bli livshotande på grund av det begränsade utrymmet i skallen. Här kan du ta del av ett patientfall om primära hjärntumörer.
-
Så ställer du diagnosen MS i ett tidigt skede
Då de första symtomen kan vara diffusa är det inte alltid lätt för primärvården att väcka misstanke om multipel skleros (MS). Dessutom har det visat sig att den progressiva patientgruppen inte är så homogen som man tidigare trott. Hur bör du som läkare resonera och vad bör du tänka på för att snabbare ställa diagnos? NetdoktorPro har frågat två ledande specialister inom området.
52-åriga Hans söker vård då han är orolig över sina symtom. Sedan några månader tillbaka besväras han av domningar och kramper i båda benen samt muskelförsvagning i högerbenet. Han har dessutom fått svårare att kontrollera urinblåsan vid trängningar. Nu undrar Hans om det kan vara diskbråck eller någon neurologisk sjukdom, såsom MS.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu