Nya möjligheter att upptäcka Lewykroppssjukdom tidigt
Lewykroppssjukdom är ett samlingsbegrepp för Parkinsons sjukdom (som främst ger rörelsesvårigheter) och Lewykroppsdemens (som domineras av nedsatt kognitiv funktion) och är den näst vanligaste formen av neurodegenerativa sjukdomar efter Alzheimers sjukdom.
En forskargrupp från Lunds universitet har i en studie som nyligen publicerats i Nature Medicine visat att sjukdomen, med hjälp av ett ryggvätskeprov, kan upptäckas innan symtom uppstår. Sannolikt kan detta öka möjligheterna till att bromsa sjukdomsutvecklingen effektivare, eftersom man då kan sätta in läkemedel tidigare i sjukdomsförloppet.
Lewykroppssjukdom beror på att det kroppsegna proteinet alfa-synuklein felveckas i hjärnan och bildar så kallade Lewykroppar, som skadar nervcellerna. Det var tidigare inte möjligt att ta reda på om en person hade dessa Lewykroppar, förrän vid en eventuell obduktion. Att man nu genom ett ryggvätskeprov kan avgöra om en person har Lewykroppar, innebär alltså att man kan ställa diagnos i ett betydligt tidigt skede.
Den svenska forskargruppen studerade drygt 1100 personer utan några kognitiva nedsättningar eller rörelsesvårigheter, men kunde då via ryggvätskeprovet se att nästan tio procent av studiepersonerna hade Lewykroppar i hjärnan. Av dessa hade ungefär hälften utvecklat Parkinsons sjukdom eller Lewykroppsdemens efter åtta år. De som inte hade Lewykroppar drabbades inte av sjukdomarna.
Starkt kopplat till nedsatt luktsinne
En annan upptäckt var också att Lewykroppar var starkt förknippade med nedsatt luktsinne, redan innan andra symtom utvecklas. Möjligen innebär detta att det skulle kunna vara motiverat att screena personer över 60 år med ett lukttest, för att i nästa steg kontrollera ryggvätskan och på så sätt upptäcka Lewykroppssjukdom tidigt.
Kanske skulle man i framtiden även kunna utveckla ett blodprov för Lewykroppssjukdom, men där är en av utmaningarna att koncentrationen av proteiner från hjärnan ofta är 100-1000 gånger lägre i blodet än i ryggvätskan, vilket försvårar upptäckten av Lewykroppsförändringar.
Öka din kunskap om migrän
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om migrän, en neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Trots den höga förekomsten antas migrän vara ett underdiagnostiserat tillstånd.
Men redan nu är det alltså möjligt att diagnostisera och bromsa utvecklingen av både Parkinsons sjukdom och Lewykroppsdemens betydligt tidigare än förut, vilket kan få stora positiva konsekvenser för sjukdomsförloppen.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
- Palmqvist S, Rossi M, Hall S, Quadalti C, Mattsson-Carlgren N et al. Cognitive effects of Lewy body pathology in clinically unimpaired individuals. Nat Med. 2023 Aug;29(8):1971-1978.
Källor
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
Transplantation av stamceller vid Parkinsons sjukdom kan bli framtida behandling
Idag kan man inte stoppa, bromsa eller vända sjukdomsutvecklingen av Parkinsons sjukdom. Men förhoppningsvis kommer man ha möjlighet att göra det i framtiden. Kanske är en engångsbehandling med stamcellstransplantation en del av lösningen, det hoppas i alla fall forskar...
-
5 frågor om MDS och framtidens vård för Parkinsons sjukdom
MDS-kongressen, som är en internationell kongress om Parkinsons sjukdom och rörelserubbningar, ägde i år rum i Bella center i Köpenhamn den 27–31 augusti. Här svarar Mezin Öthman, specialistläkar i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala på fem snabba frågor om MD...
-
Optikusneuropati – komplext och brett område
Ögonsjukdomar och ögonbesvär är ett brett och komplext område. De vanligaste orsakerna till obehag i ögonen i primärvården är konjunktivit, korneaerosion och hordeolum. Sällsynta ögonsjukdomar kan exempelvis omfatta synnervssjukdom, ämnesomsättningssjukdom och ärftlig n...
-
Förekomsten av myasthenia gravis ökar – men så gör även behandlingsalternativen
Myasthenia gravis (MG) är en autoimmun neuromuskulär sjukdom där antikroppar mot muskelreceptorer leder till en onormal trötthet och svaghet av skelettmuskler. De senaste trenderna tyder på att prevalensen ökar, mest hos äldre personer, troligen till stor del till följd...
-
Akut disseminerad encefalomyelit (ADEM)
-
Willis-Ekboms sjukdom (WED)/Restless legs (RLS)
Troligen är det dopaminerga systemet är inblandat. Det finns också forskning som talar för att järnbrist i hjärnan är av betydelse.
-
Hjärntumörer hos vuxna
Tumörer i CNS är en stor grupp av benigna, lågmaligna och högmaligna tumörer, som förekommer hos patienter i alla åldrar. Huvvudvärk, epileptiska anfall och fokala bortfall är vanliga symtom.