Nya riktlinjer för behandling av migrän
Med syftet att förbättra omhändertagandet och minska de vårdrelaterade klyftorna, presenteras nu första nationella riktlinjerna för behandling av migrän.
– Alla som behöver behandling ska få tillgång till den, oavsett vart i landet man bor, säger docent och överläkare Jonas Lind som initierat arbetet med att ta fram riktlinjerna.

Omkring 15 procent av den vuxna svenska befolkningen lider av migrän, vilket motsvarar närmare 1,5 miljoner människor. Trots att både underdiagnostik, under- eller felbehandling av denna patientgrupp varit vanligt förekommande och omhändertagandet dessutom sett olika ut över landet, har det saknats nationella riktlinjer för sjukdomen. Fram tills nu. Den 16 januari presenterade Nationellt system för kunskapsstyrning, hälso- och sjukvård de efterfrågade första riktlinjerna.
LÄS MER: Migrän drabbar omkring 15 procent av befolkningen
Fler ska få tillgång till effektiv behandling
Syftet , förutom att minska vårdklyftorna, är att förtydliga vilken farmakologisk och icke-farmakologisk behandling som bör erbjudas och i vilken fas av sjukdomen. Även vilken utredning och behandling som sker på vilken vårdnivå, och vilka patienter som lämpligen omhändertas på vilken vårdnivå hoppas man nu ska bli mer tydligt.
– Riktlinjerna är viktiga eftersom regionerna genom kunskapsstyrningen ställer sig bakom de behandlingar som rekommenderas, vilket kommer innebära att fler personer med migrän bör få tillgång till effektiv förebyggande behandling, säger Jonas Lind, överläkare och docent vid Linköpings universitet och ledamot inom Nationellt Programområde Nervsystemets sjukdomar som initierat arbetet med att ta fram riktlinjerna.
LÄS MER: Anfallsbehandling vid migrän – steg för steg
Hur är det att leva med LHON?
Lebers hereditära optikusneuropati, LHON, är en sällsynt ärftlig sjukdom som leder till att synen snabbt blir allvarligt försämrad i det centrala synfältet. Majoriteten drabbas av en permanent förlust av synen på båda ögonen.
148-2023-MARK
Viktigaste budskapen
Ingela Nilsson Remahl, neurolog vid Karolinska universitetssjukhuset har även hon varit med i processen och tagit fram riktlinjerna. Hon menar att de viktigaste budskapen som följer är att vara mer aktiv, att omvärdera sin preliminära diagnos och att regelbundet utvärdera behandlingen.
– Man ska försöka att inte fastna i ett behandlingssteg utan istället ta rekommenderat nästa i behandlingstrappan, säger hon.
Men det absolut viktigaste är egenvården.
– Min förhoppning är att patienten har en behandlingsplan som man kan gå ut och in i beroende på migränsjukdomens fas, som ju varierar med ålder och samsjuklighet. Att hitta en balans. Man kan ju inte bota migränsjukdomen utan lära sig att hantera den.
Huvudvärksdagbok rekommenderas
Läkare rekommenderas också att ge ut en så kallad huvudvärksdagbok, för att på så vis kartlägga sjukdomen och effekten av vald behandling. Dessutom ska den som lider av kronisk migrän erbjudas avancerad behandling, i form av både botoxinjektion och CGRP-hämmare.
Öka din kunskap om migrän
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om migrän, en neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Trots den höga förekomsten antas migrän vara ett underdiagnostiserat tillstånd.
Förse dina migränpatienter med en huvudvärksdagbok – ladda hem här >>
Utveckling av nya avancerade läkemedel
Idag utvecklas nya läkemedel i ett allt snabbare tempo och som det ser ut just nu ligger fokus på den avancerade behandlingen av kronisk migrän – den allra mest handikappande varianten.
– Här sker nu nästa generation av attack och förebyggare mot migrän, de så kallade gepanterna. Dessa finns inte med i riktlinjerna än men kommer efter studier att få sin plats i behandlingsarsenalen, säger Ingela Nilsson Remahl.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
Optikusneuropati – komplext och brett område
Ögonsjukdomar och ögonbesvär är ett brett och komplext område. De vanligaste orsakerna till obehag i ögonen i primärvården är konjunktivit, korneaerosion och hordeolum. Sällsynta ögonsjukdomar kan exempelvis omfatta synnervssjukdom, ämnesomsättningssjukdom och ärftlig n...
-
Förekomsten av myasthenia gravis ökar – men så gör även behandlingsalternativen
Myasthenia gravis (MG) är en autoimmun neuromuskulär sjukdom där antikroppar mot muskelreceptorer leder till en onormal trötthet och svaghet av skelettmuskler. De senaste trenderna tyder på att prevalensen ökar, mest hos äldre personer, troligen till stor del till följd...
-
Heltäckande epilepsiregister – en utmaning
Heltäckande kvalitetsregister för epilepsi är en stor utmaning – men helt nödvändig för att på sikt få kunskap om vårdens kvalitet.
-
Nytt läkemedel mot Alzheimer – men till vilket pris?
Förväntningarna på nya monoklonala antikropps-läkemedel för personer med Alzheimers sjukdom är skyhöga, men det finns också stora utmaningar. Här sammanfattar Mats Halldin, läkare och medicinsk chef på NetdoktorPro det senaste inom området.
-
Willis-Ekboms sjukdom (WED)/Restless legs (RLS)
Troligen är det dopaminerga systemet är inblandat. Det finns också forskning som talar för att järnbrist i hjärnan är av betydelse.
-
Parkinsons sjukdom
Med dagens behandlingsmöjligheter verkar inte mortaliteten vid Parkinsons sjukdom vara förhöjd under de första tio åren, men den tycks däremot något ökad under de påföljande åren.
-
Facialispares