Så ställer du diagnosen MS i ett tidigt skede

Svaren från NetdoktorPros pågående lärarutbildning om multipel skleros (MS), med fokus på primärprogressiv MS (PPMS), visar att det råder en osäkerhet bland läkarna vad gäller att identifiera dessa patienter. Något som Sten Fredrikson, överläkare i neurologi vid Karolinska universitetssjukhuset, också bekräftar.

– De första symtomen på MS kan vara diffusa, till exempel känselstörningar och trötthet, och därför är det inte alltid lätt att väcka misstanke om MS när patienten söker på vårdcentralen.

Han menar att sjukdomen lätt kan förbises av både patienten och primärvårdsläkaren, som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”. Det är heller inte ovanligt att MS förväxlas med andra neurologiska sjukdomar.

– De symtom som kan förekomma vid MS kan också förekomma vid en lång rad andra sjukdomar i centrala nervsystemet, till exempel infektioner, bristtillstånd och tumörer. Det är därför MS-diagnos ska ställas av neurolog som kan bedöma den kliniska bilden, säger Sten Fredrikson.

Av de närmare 200 läkare och annan sjukvårdspersonal som hittills har genomgått utbildningen svarade 76 procent att de anser att patienterna kan vara svåra att identifiera och diagnostisera.

Försenad remiss till neurolog

Primärprogressiv MS karakteriseras av gradvis ökade symtom, oftast utan efterföljande skov, och utgör cirka 10-15 procent av alla MS-patienter. Varje år insjuknar cirka 100-150 personer i Sverige i PPMS. Sjukdomen är lika vanlig bland män som kvinnor och insjuknandet sker något senare än vid skovvist förlöpande MS, i genomsnitt vid 40 års ålder istället för runt 30. Tidig diagnos och behandling har stor betydelse för sjukdomens prognos. Detta bygger på att patienten tidigt remitteras till neurolog.

– MS-diagnosen ställs baserat på noggrann klinisk neurologisk undersökning hos neurolog följt av magnetkameraundersökning av hjärnan och ryggvätskeprov (likvor), säger Sten Fredrikson.

Data från läkarutbildningen Vad vet du om PPMS? visar att 69 procent av deltagarna aldrig remitterat en patient med misstänkt PPMS.

– Det finns tyvärr flera exempel på att remiss till neurolog blivit försenad av att primärvården inte korrekt kunnat bedöma patientens neurologiska besvär, säger Sten Fredrikson.

Jan Lycke, docent och överläkare i Neurologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, har varit med och tagit fram läkarutbildningen.

– Den progressiva patientgruppen har under senare år uppmärksammats och det har blivit uppenbart att den inte är så homogen som vi tidigare trott. Där ligger fokus i läkarutbildningen på NetdoktorPro, säger Jan Lycke.

Ny behandling vid PPMS

Vilken form av MS det rör sig om är avgörande för vilken behandling som krävs. Samtidigt är behandlingsalternativen relativt få.

– Progressiv MS har saknat godkänd terapi fram tills nyligen. Bland progressiva patienter finns de med tecken på inflammatoriska aktiviteter som kan påverkas av sjukdomsmodifierande behandling. När ny behandling tillkommer ökar fokus på det progressiva förloppet och det pågår prövningar som undersöker om progressiva patienter, även de utan inflammatoriska aktivitet, kan behandlas och återfå tappade funktioner, säger Jan Lycke.

Utvecklingen av behandlingsalternativ kan förhoppningsvis leda till ökad livskvalitet och mindre sjukskrivningar. En tidigare undersökning bland Neuroförbundets medlemmar visar att 60 procent får sjukpenning.

– Sjukskrivning är vanligt hos personer med MS men beror givetvis vilka besvär personen har och på hur länge man haft sjukdomen. Målsättning med moderna bromsmediciner är att minska funktionsnedsättning till följd av MS och därigenom förbättra arbetsförmågan, säger Sten Fredrikson.

Gör som dina kollegor och genomför läkarutbildningen om MS och PPMS – och få den senaste kunskapen inom området!