Sara Shams prisades på årets AAN-möte
Hallå där Sara Shams, underläkare och doktorand på röntgen vid Karolinska universitetssjukhuset, som befinner sig på AAN-mötet i Washington.
Är det första gången du besöker AAN, American Academy of Neurolgy?
Ja, det stämmer. Jag blev utsedd till vinnare av årets Medical student essay: extended neuroscience award, vilket innebär att man blir
bjuden på resan hit för att motta priset samt presentera sin forskning. Det är väldigt kul och uppmuntrande att få ta emot det största priset
för läkarstudenter på plats under konferensen. Uppmärksamheten
var stor vilket är ett kvitto på att andra uppskattar ens arbete, och det känns givetvis roligt efter allt slit.
Vad handlar din forskning om?
Vår studie undersöker mikroskopiska blödningar i hjärnan, så kallade mikroblödningar. Forskningsmässigt började mikroblödningar att ses på magnetkamera någon gång under mitten av 90-talet. Det var först för cirka tio år sedan, när den specifika magnetkameratekniken började att användas kliniskt, som de upptäcktes i hög frekvens. Då märkte man att mikroblödningar förekom i högre frekvens hos dementa patienter jämfört med friska, och det hela ledde till ett stort kliniskt dilemma.
Idag finns hypoteser om att dessa blödningar ska ha en viktig roll i utvecklandet av demens. Både vi och andra forskare har visat på associationer mellan blödningarna och demenssjukdom som ytterligare talar för detta.
I vår specifika studie har vi undersökt kopplingen mellan mikroblödningar och rutinbiomarkörer i cerebrospinalvätskan i en stor minnesklinik-kohort på 1 039 patienter. Fokus låg på Alzheimers sjukdom och lindrig, subjektiv kognitiv störning. Våra fynd visar att det främst är amyloid β42-markörer som påverkas och det verkar finnas en skadad blodhjärnbarriär vid ett ökat antal mikroblödningar. Vi bekräftar även att mikroblödningar i olika hjärnregioner har annorlunda bakomliggande patofysiologi.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom är den vanligaste förekommande av demenssjukdomarna. Det som särskiljer Alzheimer från övriga primärdegenerativa sjukdomar är att den initialt drabbar hippocampus och det episodiska närminnet.
-
MS-patienter lider av fatigue i det tysta
Internationella MS-dagen 30 maj. De osynliga symtomen hos MS- och PPMS-patienter kan vara minst lika funktionsnedsättande som de synliga, det menar Lise Lidbäck, ordförande i Neuroförbundet.
-
Logopedförbundet: "Läkare remitterar för få patienter med dysfagi"
Hälso- sjukvården missar många patienter med dysfagi, ät- och sväljsvårigheter, något som bland annat leder till många onödiga fall av lunginflammation hos äldre, det menar Ulrika Guldstrand, ordförande för Logogpedförbundet.
-
Johanna, 35, fick dysfagi på grund av muskelsjukdom
Till följd av sjukdomen Dystrofia Myotonica typ 1, fick Johanna Sjögren från Trelleborgs kommun dysfagi. Idag beskriver hon ät- och sväljsvårigheten som ett socialt handikapp på grund av den stora okunskapen i samhället.
-
Fibularispares (peroneuspares)
Fibularispares orsakas ofta av tryck eller skada mot nerven där den löper ytligt runt den proximala delen av fibula, vilket leder till droppfot.
-
Cervikalt diskbråck, cervikal radikulopati
Neurologiskt tillstånd som beror på inklämning eller irritation av en eller flera nervrötter i den cervikala delen av ryggraden.
-
Postkontusionellt syndrom
Vanligt följdtillstånd efter en traumatisk hjärnskada. Kan visa sig genom huvudvärk, yrsel, neuropsykiatriska symtom och kognitiva rubbningar.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu