Smärta bakom ögat - ett vanligt debutsymptom vid multipel skleros
Petra Nilsson, överläkare och doktor i klinisk neurologi på Neurologen, vid Skånes Universitetssjukhus, svarar på frågor kring symtom och behandling vid multipel skleros (MS).
Vilka är de första symtomen på multipel skleros?
– Vilka debutsymtomen på MS blir beror på var inflammationen uppstår i centrala nervsystemet, men det är vanligt med sensoriska symtom (känselsymtom som domningar och stickningar) eller pareser (förlamningar). Även opticusneurit (synnervsinflammation) med smärta bakom ögat och suddigt seende är ett vanligt (25 procent) debutsymtom hos patienter som diagnostiseras med multipel skleros. 50 procent av personer med opticusneurit kommer dock inte att utveckla MS eller någon annan kronisk sjukdom, säger Petra Nilsson och fortsätter:
– Centrala nervsystemet har samtidigt en fantastisk läkningsförmåga, främst i början av sjukdomsförloppet. Regress av symtomatologi kan bero på minskad inflammation, nybildning av jonkanaler och på längre sikt remyelinisering. Liksom vid stroke spelar hjärnans plasticitet roll – andra delar av hjärnan kan ta över funktionen från sjukdomsdrabbade områden i hjärna och ryggmärg.
Vad vet man om etiologi och mekanismer bakom MS?
– I början av sjukdomsförloppet är inflammationen den avgörande sjukdomsmekanismen och neurodegenerationen mindre uttalad, men med tiden minskar inflammationen och degenerationsmekanismen tar över hand. Idag vet vi inte om inflammationen vid multipel skleros är drivande för neurodegenerationen – men vi vet däremot att sjukdomen huvudsakligen är T-cellsmedierad.
Vad sker på behandlingsfronten av MS?
– Det har hänt mycket inom vården av patienter med multipel skleros sedan de första förloppsmodifierande läkemedlen kom i slutet av 90-talet. Idag finns preparat med olika verkningsmekanismer, fokus ligger främst på att hindra immuncellers migrering till centrala nervsystemet. Exempelvis kan sfingosin-1-fosfatreceptorer moduleras så att färre lymfocyter lämnar lymfkörtlarna. Det finns även monoklonala antikroppar som hindrar immuncellerna att vandra över blod-hjärnbarriären eller lyserar T- och B-lymfocyter. Andra MS-läkemedel verkar antiinflammatoriskt och minskar bland annat produktionen av proinflammatoriska cytokiner, sådana behandlingar har vanligtvis färre biverkningar.
– Genom åren har vi lärt oss att bli mer aktiva med behandling och accepterar inte längre någon sjukdomsaktivitet. Patienterna ska inte få några nya skov och inte heller några nya magnetkameraförändringar. Om inte det ena bromsläkemedlet är tillräckligt effektivt byter vi till ett annat så att sjukdomen lugnar ner sig. Med hjälp av alla effektiva behandlingar kan majoriteten av MS-patienterna som diagnosticerats senaste åren leva i det närmaste normala liv, avslutar Petra Nilsson.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
-
NetdoktorPro bevakar ECTRIMS-kongressen
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från ECTRIMS, den årliga konferensen om multipel skleros (MS).
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
De här är de största utmaningarna inom MS-vården
Omhändertagandet av MS kräver mycket av vården. NetdoktorPro frågar Petra Nilsson, överläkare vid Neurologen, Skånes Universitetssjukhus, vilka som är de största utmaningarna idag och framgent.
-
Sjukdomsförloppet vid MS kan följas genom blodprov
Att hitta biomarkörer för bättre diagnostik, prognos och utvärdering av behandling vid MS. Och det ska bli lika enkelt som att ta en snabbsänka. Detta är något som professor Jan Lycke lyssnade extra noga på under ECTRIMS-kongressen 2021. Det är också ett område som han själv forskar på.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Fler epilepsibehandlingar kan kopplas till autism
Barn till kvinnor som tar vissa epilepsiläkemedel under graviditeten löper ökad risk för autism. Det visar en ny stor nordisk studie.
-
Parkinsons sjukdom
Med dagens behandlingsmöjligheter verkar inte mortaliteten vid Parkinsons sjukdom vara förhöjd under de första tio åren, men den tycks däremot något ökad under de påföljande åren.
-
Primära hjärntumörer hos vuxna
Primära hjärntumörer hos vuxna finns av många typer. Även de hjärntumörer som är benigna kan bli livshotande på grund av det begränsade utrymmet i skallen.