Smärta bakom ögat - ett vanligt debutsymptom vid multipel skleros
Petra Nilsson, överläkare och doktor i klinisk neurologi på Neurologen, vid Skånes Universitetssjukhus, svarar på frågor kring symtom och behandling vid multipel skleros (MS).
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Vilka är de första symtomen på multipel skleros?
– Vilka debutsymtomen på mulitpel skleros (MS) blir beror på var inflammationen uppstår i centrala nervsystemet, men det är vanligt med sensoriska symtom (känselsymtom som domningar och stickningar) eller pareser (förlamningar). Även opticusneurit (synnervsinflammation) med smärta bakom ögat och suddigt seende är ett vanligt (25 procent) debutsymtom hos patienter som diagnostiseras med multipel skleros. 50 procent av personer med opticusneurit kommer dock inte att utveckla MS eller någon annan kronisk sjukdom, säger Petra Nilsson och fortsätter:
– Centrala nervsystemet har samtidigt en fantastisk läkningsförmåga, främst i början av sjukdomsförloppet. Regress av symtomatologi kan bero på minskad inflammation, nybildning av jonkanaler och på längre sikt remyelinisering. Liksom vid stroke spelar hjärnans plasticitet roll – andra delar av hjärnan kan ta över funktionen från sjukdomsdrabbade områden i hjärna och ryggmärg.
Vad vet man om etiologi och mekanismer bakom MS?
– I början av sjukdomsförloppet är inflammationen den avgörande sjukdomsmekanismen och neurodegenerationen mindre uttalad, men med tiden minskar inflammationen och degenerationsmekanismen tar över hand. Idag vet vi inte om inflammationen vid multipel skleros är drivande för neurodegenerationen – men vi vet däremot att sjukdomen huvudsakligen är T-cellsmedierad.
Vad sker på behandlingsfronten av MS?
– Det har hänt mycket inom vården av patienter med multipel skleros sedan de första förloppsmodifierande läkemedlen kom i slutet av 90-talet. Idag finns preparat med olika verkningsmekanismer, fokus ligger främst på att hindra immuncellers migrering till centrala nervsystemet. Exempelvis kan sfingosin-1-fosfatreceptorer moduleras så att färre lymfocyter lämnar lymfkörtlarna. Det finns även monoklonala antikroppar som hindrar immuncellerna att vandra över blod-hjärnbarriären eller lyserar T- och B-lymfocyter. Andra MS-läkemedel verkar antiinflammatoriskt och minskar bland annat produktionen av proinflammatoriska cytokiner, sådana behandlingar har vanligtvis färre biverkningar.
– Genom åren har vi lärt oss att bli mer aktiva med behandling och accepterar inte längre någon sjukdomsaktivitet. Patienterna ska inte få några nya skov och inte heller några nya magnetkameraförändringar. Om inte det ena bromsläkemedlet är tillräckligt effektivt byter vi till ett annat så att sjukdomen lugnar ner sig. Med hjälp av alla effektiva behandlingar kan majoriteten av MS-patienterna som diagnosticerats senaste åren leva i det närmaste normala liv, avslutar Petra Nilsson.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
Migrän drabbar omkring 15 procent av befolkningen
Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom med återkommande episoder av svår huvudvärk, och rankas som en av våra mest funktionsnedsättande medicinska tillstånd. Migrän kan ha stor påverkan på hälsa och livskvalitet, dessutom medför sjukdomen stora samhällskostnader.
-
"Fler bör vaccinera sig mot bältros"
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindquist vid Karolinska Institutet.
-
Nya lektioner i populär fortbildning om bältros
Det finns ett utbildningsbehov om bältros inom professionen, visar det höga deltagarantalet samt de svar som kommit in i vår fortbildning om bältros. Många läkare har uttryckt en önskan om fördjupad kunskap inom vissa områden, vilket har lett fram till två nya lektioner som nu finns tillgängliga.
-
Sjukdomsförloppet vid MS kan följas genom blodprov
Att hitta biomarkörer för bättre diagnostik, prognos och utvärdering av behandling vid MS. Och det ska bli lika enkelt som att ta en snabbsänka. Detta är något som professor Jan Lycke lyssnade extra noga på under ECTRIMS-kongressen 2021. Det är också ett område som han själv forskar på.
-
Förse dina migränpatienter med en huvudvärksdagbok – ladda hem här
För att välja rätt behandling vid migrän bedöms först anfallens svårighetsgrad och frekvens och hur de påverkar livskvaliteten genom eventuell sjukfrånvaro, störning av familjelivet och sociala aktiviteter. För att lättare ta reda på detta kan du förse patienten med en ...
-
Vadkramper
-
Fler epilepsibehandlingar kan kopplas till autism
Barn till kvinnor som tar vissa epilepsiläkemedel under graviditeten löper ökad risk för autism. Det visar en ny stor nordisk studie.