Lumbosakralt diskbråck, ischias

Basfakta

Definition

• Lumbosakralt diskbråck med rotpåverkan (rizopati).
• Diskbråck delas ofta in i:
  • Protrusion – endast har en mjuk buktning ut mot kanalen
  • Herniering – ett bråck som innehåller nukleusvävnad (diskens mjuka kärna)
  • Sekvestrering – ett nukleusfragment är beläget fritt i spinalkanalen
• Ischias och ischialgi:
  • Symtombeskrivning, definieras som smärtor utstrålande från ryggen till försörjningsområdet av nervus ischiadicus (L5- och S1-dermatom)
  • Påverkan av L4-dermatomet kallas ischias anterior
• Cauda equina-syndrom:
  • Se nedan

Förekomst:

• Prevalens och könsfördelning:
  • Något olika uppgifter om prevalens:
    • 1–3 % i Finland och Italien, dubbelt så vanligt hos män som hos kvinnor¹
    • 3–5 %, lika vanligt hos män som hos kvinnor, men män utvecklar symtom i 40-årsåldern medan kvinnor får symtom i 50- till 60-årsåldern²
  • Är orsak till <5 % av fallen med akut ländryggssmärta
• Asymtomatisk förekomst av disksjukdom:
  • 25–40 % av asymtomatiska personer mellan 30–40 år har ett diskbråck eller uttalad protrusion av disken vid MRT av ryggen

• Ålder:

  • Vanligast i 30- till 50-årsåldern
  • Diskbråck kan förekomma redan i barndomen
• Lokalisation:
  • Oftast (>90 %) L4/L5 eller L5/S1 som påverkar nervroten till L5 respektive S1, ovanligare i nivå med L3/L4 som påverkar nervroten till L4. Andra nivåer är ovanligare
  • Hos personer >60 år är högre nivåer vanligare

Etiologi och patogenes

Etiologi

• Diskbråck är den viktigaste orsaken till nervrotspåverkan, tillsammans med spondylos:
  • Se differentialdiagnoser
• Genetiska faktorer antas vara orsak till en stor andel diskbråck.

Patogenes

• Degenerativa förändringar:
  • Diskens konsistens och höjd förändras med tiden på grund av allt mindre vätska i disken
  • Det sker sprickningar i anulus fibrosus som gör att diskmaterial kan penetrera
  • Det kan leda till att nukleusmaterial trycks in i spinalkanalen eller mot rotkanalen som ett bråck, eller att vävnadssubstansen kommer i kontakt med nervrötterna och ger ett inflammationstillstånd som påverkar nervrötterna
  • Smärtan beror på en kombination av mekaniskt tryck och en inflammatorisk reaktion
• Ej fastställd, men diskbråck uppkommer ofta akut i samband med tungt arbete.
• Inflammation i nervrot:
• En viktig patogenetisk mekanism är också inflammation i en nervrot framkallad av vävnad i nucleus pulposus
• Forskning har visat att det uppstår en autoimmun reaktion med bildande av antigen-antikroppskomplex när nucleus pulposus prolaberar ut i spinalkanalen
• Det uppges att ischias därför kan bero på en inflammation som har immunologisk orsak
• Cauda equina-syndrom (CES):
  • Diskbråck som trycker på cauda equina (S2–S4-bortfall). Bortfall kan härröra från en blandning av lumbala och sakrala rötter
  • I vissa fall kan irreversibla neurologiska skador uppstå
  • Dominerande orsak är en stor medial prolaps i nivån L4/L5 eller L5/S1

Predisponerande faktorer

• Spondylos (degenerativa förändringar).
• Rökning.
• Viktbärande idrotter, yrken med ensidig fysisk belastning, arbete som yrkeschaufför.
• Hereditet.

ICD-10

• M51 Andra sjukdomar i diskarna:
  • M51.1 Disksjukdomar (diskbråck) i lumbalregionen och andra regioner med radikulopati
• M54 Ryggvärk:
  • M54.3 Ischias

ICD-10 Primärvård

• M51- Sjukdom i mellankotsskivor
• M543 Ischias

Diagnos

Diagnoskriterier

• Klinisk diagnos baserad på anamnes och kliniska fynd.
• Typiska neurologiska bortfall motsvarande de olika spinala rötterna.
• Diagnosen kan bekräftas med MR, eventuellt CT och myelografi.

Differentialdiagnoser

• Andra orsaker till nervrotspåverkan:
  • Diabetes mellitus
  • Infektion (misstänks framför allt vid feber), till exempel:
    • Borrelia
    • EBV, hiv, herpes simplex och zoster
    • Syfilis
    • Andra bakterier som ger abscesser
  • Inflammation:
    • Guillain-Barrés syndrom
    • Sarkoidos
  • Tumörer (misstänks framför allt vid känd cancersjukdom, viktnedgång):
    • Metastaser (vanligast)
    • Abscesser
    • Lymfom, myelom, meningeom, neurofibrom
  • Vaskulära orsaker, såsom AV-malformation 
  • Degenerativa orsaker:
    • Spondylolistes
    • Spinal stenos:
      • Ofta mer smygande debut, intermitterande besvär vid aktivitet i båda ben
• Cauda equina-syndrom:
  • Bör framför allt misstänkas vid sadelanestesi, rubbning i miktion/defekation, påverkan av fler nervrötter samtidigt, uteblivet genitalt svar 
• Akut eller långvarig ländryggssmärta utan nervrotspåverkan:
  • Har en bred egen differentialdiagnos 
  • Ländryggssmärta utan nervrotspåverkan med smärta i ben förekommer, men neurologiska fynd/symtom saknas och smärtorna följer inte ett dermatom
• Smärtor som inte kommer från ryggen:
  • Höftledssjukdomar
  • Dissekerande aortaaneurysm

Anamnes

Smärtdebut och tidsaspekt

• I de flesta fall finns inte någon säker utlösande faktor:
  • Kan uppstå som akuta lumbala smärtor i samband med lyft eller annan belastning
  • Smärtorna kan också debutera timmar till dagar efter händelsen, ibland i samband med långvarigt sittande
• Ofta föreligger först ryggsmärta som sedan utvecklar sig till ischiassmärtor/symtom i extremiteter:
  • Utstrålande eller radikulära symtom uppträder som regel efter någon tid, timmar till dagar, och ofta efter att de akuta lumbala smärtorna avtar något
  • Smärtor i glutealregionen förekommer ofta
  • Strålande smärtor i glutealregionen förekommer ofta i kombination med smärtor distalt i nedre extremiteten

Smärtans lokalisation

• Se sensorik, motorik och reflexer.

Typiska symtom

• Smärtor i området motsvarande ett dermatom.
• Domning och parestesier är inte ovanliga och kan särskilt förekomma i underbenet, foten och tårna.
• Nedsatt kraft kan också noteras av patienten, det vill säga problem med att gå på häl (L5-rot) eller stå på tå (S1-rot).
• Smärtan förvärras ibland vid tryck i buken, som vid hosta.

Cauda equina-syndrom³

• Blås- och tarmproblem samt sexuella problem i samband med ryggsmärtor och utstrålande smärtor:
  • Kan förekomma som akuta debutsymtom, som förvärring under vid kronisk ryggsmärta, eller funktionsstörningar som kan utvecklas långsamt
• Fullständig urinretention indikerar dålig prognos när det gäller kontroll över vattenkastningen.
• Cauda equina-syndrom kan också förekomma utan motoriska eller sensoriska bortfall i nedre extremiteter, och ger inte alltid smärtor.

Kliniska fynd

Allmänt

• Begränsat diagnostiskt värde:^4-6
  • Enstaka fynd i status verkar ha lågt prediktivt värde för nervrotspåverkan till följd av lumbosakralt diskbråck
  • Samtliga översikter rekommenderar att en kombination av tester används för att stärka misstanke om diagnosen
• Se instruktionsfilm: Rygg- och nackstatus (7:54) – Medicinska fakulteten, Lunds universitet.

Inspektion

• En patient med radikulopati föredrar ofta att gå, och går gärna med knän och höfter lätt flekterade.
• Ryggundersökning visar nedsatt extension/flexion, sidodeviation och eventuellt smärtbetingad avvärjningsskolios.

Sensibilitet, motorik och reflexer

• Sensibilitet testas genom beröring (mjuk del av bomullstuss, finger), stick (vasst föremål, nål) och temperatur (kallt föremål). Proprioception och vibrationssinne ger vanligtvis ingen diagnostisk information.⁷ 
• Reflexer testas genom att förlänga den misstänkt försvagade muskeln:
  • Se video (extern sida) med instruktioner
  • En försvagad reflex är ett fynd som kan tala för nervrotspåverkan

Sensibilitet, motorik och reflexer

Nivå	Sensibilitet	Motorik	Reflex
L4		Quadriceps Test: Knäextension, rakt benlyft (liggande)	Patella
L5		Ankelextensorer Test: Dorsalextension i fotled och stortå, svårigheter med hälgång	–
S1		Ankelflexorer Test: Tågång, kraft plantarflexion	Akillessena
Cauda equina S2–S4	Underliv, genitalier, ridbyxområdet	Analsfinktertonus	Anokutanreflex Bulbocavernosusreflex

Smärtprovokation (Lasègues test, straight leg raising/SLR, Slump test)

Lasègues test/SLR

• Kan vara positivt vid affektion av nervroten av L5 och S1.
• Provet räknas som positivt när smärtorna strålar distalt om knäet när benet lyfts från liggande.
• Korsat Lasègues test genomförs vid lyft av det ben som inte smärtar, är positivt när smärtorna strålar distalt om knäet i det påverkade benet. Det har högre specificitet för nervrotspåverkan (positivt test talar för nervrotspåverkan) men låg sensitivitet (negativt test utesluter inte nervrotspåverkan).⁵
• Omvänt Lasègues test utförs genom att höften extenderas:
  • Kan testa högre nivåer L2–L4
  • Testet är positivt om detta leder till smärtutstrålning på framsidan av låret/underbenet
  • Det finns inga uppgifter om sensitivitet/specificitet

Slump test

• Patienten sitter på britsen med händerna knutna bakom ryggen och böjer huvudet framåt. Undersökaren ger visst tryck på övre ryggen för att provocera fram ytterligare kyfos i övre ryggen (och därmed förlängning av nervbanorna).
• Samtidigt extension av benet (till horisontalplanet) kan utlösa smärtor såsom vid Lasègue/SLR. Huvudet förs tillbaka till normalläget och minskade smärtor på grund av detta talar för nervrotspåverkan. 
• Har möjligen högre sensitivitet än andra tester.⁶
• Instruktionsvideo (Karolinska Institutet).

Cauda equina-syndrom (CES)

• Klinisk diagnos med omfattande påverkan av både lumbala och/eller sakrala nervrötter:⁸
• Tecken på bilateral nervrotspåverkan
• Minskad sensibilitet i perineum
• Förändrad funktion av urinblåsan, smärtfri urinretention
• Minskad analsfinktertonus, avvikande analreflex vid beröring med vasst föremål
• Sexuell dysfunktion/erektionssvikt
• Frånvaro av bulbokavernosusreflex:
  • Analsfinktern dras i normaltillståndet ihop när man klämmer på ollonet
• Syndromet bör hanteras som en akut situation som behöver omedelbar akutsjukvård för att klarlägga behovet av snabb kirurgisk avlastning:
• Omedelbar undersökning med MRT är indicerad
• Enbart 4–7 % av alla med misstänkt CES behöver akut kirurgi⁸ 

Kompletterande undersökningar i primärvården

• Ingen speciell av diagnostiskt värde vid misstanke om diskbråck.

Andra undersökningar

Bilddiagnostik

• Vid radikulära smärtor rekommenderas expektans i 1–2 månader innan bilddiagnostik blir aktuell, och i så fall hos patienter som är intresserade av kirurgisk intervention.
• Lumbal MRT är förstahandsval, men bör inte utföras hos alla:
  • Är en rimligt sensitiv, men inte så specifik metod för att upptäcka diskbråck. Undersökningen påvisar således många kliniskt irrelevanta diskbråck:
    • 25–40 % av asymtomatiska personer mellan 30–40 år har ett diskbråck eller uttalad protrusion av disken vid MRT av ryggen
  • MRT behöver inte användas i akutfasen om det inte föreligger stora/progredierande pareser eller cauda equina-syndrom och ska betraktas som preoperativ bilddiagnostik
  • Det är mycket viktigt att korrelera symtom, kliniska fynd med eventuella svar på MRT eftersom enbart MRT har begränsad evidens för att kunna påvisa kliniskt signifikant nervrotspåverkan⁹
  • MRT kan inte skilja mellan vilka patienter som kommer ha nytta av kirurgisk behandling versus de som behöver konservativ behandling¹⁰
  • Man har inte sett att MRT 1 år efter konservativ eller kirurgisk behandling kan uttala sig om positiv utkomst av behandling, smärta och kvarstående funktionsnedsättning¹¹
  • Hos tidigare opererade är MRT med intravenös kontrast att föredra eftersom den visar säkrast differentiering mellan ärrvävnad och nytt diskbråck
• Myelografi/radikulografi:
  • Är också en preoperativ undersökning med större sensitivitet vid spinala stenoser
  • Bör utfärdas av ortoped

Röda flaggor

• I regel rekommenderas ingen bilddiagnostik om man inte misstänker en specifik sjukdom som förklarar ryggsmärtorna:
  • Är inte nödvändigt vid akuta tillstånd om det inte föreligger symtom eller fynd förenliga med allvarlig sjukdom
  • Vid radikulära smärtor rekommenderas expektans i 1–2 månader innan bilddiagnostik blir aktuell
  • Indicerad vid smärtduration >3–4 veckor och med ≥1 röd flagga
  • Se artikel om akut ländryggssmärta
• Ett system för att upptäcka allvarligare sjukdomar och de med hög risk för kronisk smärta har utvecklats men det är viktigt med en helhetsbedömning eftersom en röd flagga inte i sig är specifik för allvarlig sjukdom:
  • Röd flagga kräver speciell uppmärksamhet och ibland omedelbart omhändertagande

När remittera?

• Akut remiss:
  • Till akutsjukhus med kompetens inom neurokirurgi vid misstanke om cauda equina-syndrom
  • Kontakt med neurokirurg/ortoped:
    • Betydande (morfinkrävande) och ihållande smärtor i mer än cirka två dygn
    • Snabb utveckling av benpares till muskelkraft grad 3 (kan knappt röra sig mot tyngdkraften) eller lägre
    • Patienter som fortfarande är sängliggande efter två till tre veckor på grund av smärtor
• Det är något olika mellan olika delar av landet:
  • I vanliga fall beställer primärvården MRT enligt ovan (Bilddiagnostik)
• Smärtor som kvarstår längre än tre månader, med tydlig korrelation mellan MRT-svar och symtom/fynd, kan remitteras för bedömning av kirurgisk åtgärd.

Checklista vid remittering

Behandling

Behandlingsmål

• Smärtlindring. 
• Förhindra neurologisk skada.
• Normal funktionsnivå. 

Behandlingen i korthet

• De flesta blir successivt bättre efter några dagar och spontant botade efter några månader.
• Konservativ behandling:
  • Smärtstillande läkemedel
  • Gradvis upptrappning av mobilitet/fysisk träning efter den akuta fasen
  • Utfallet vid konservativ behandling tycks vara lika bra hos äldre som hos yngre patienter¹²
• Kirurgi kan övervägas vid långvariga eller allvarliga fall.

Egenbehandling

• Lätt aktivitet rekommenderas istället för sängläge, bortsett från hos patienter som har betydande smärtprovokation när de är uppe:^13-14
  • Att hålla sig aktiv kan ge en lätt smärtlindrande effekt, men evidensen är svag
  • Det är inte visat att det är bättre med sängläge än att hålla sig aktiv
• Fysisk träning, övningar och beteendeterapi saknar dock dokumenterad effekt.¹³
• En del har nytta av att ha kuddar under underbenen (90º flexion i höfter och knän) och att eventuellt använda kylpåsar.

Läkemedelsbehandling

Smärtstillande

• Lätta smärtstillande:
  • Räknas som förstahandsval
  • Paracetamol 1 g x 3—4 i perioder på en till två veckor
• NSAID:
  • Evidensen om effekten är svag, men man har sett en viss allmän förbättring¹⁵
  • Till exempel naproxen 500 mg 1–2 gånger dagligen, diklofenak 50 mg 1–3 gånger dagligen
• Opioider:
• Man har inte kunna visa någon effekt av opioider vid lumbosakralt diskbråck¹³
• Ofta ges opioidanalgetika som kodein 25–50 mg, 1–4 gånger dagligen, eller tramadol 50–100 mg, 1–3 gånger dagligen¹⁶
• Försiktighet rekommenderas på grund av risken för tillvänjning och förstoppning: kortverkande opioider kan användas under en kortare tid (maximalt 2 veckor)
• Gabapentin:¹⁶
  • Kan ges vid neuropatisk smärta men har begränsad evidens och verkar framför allt ha kortvarig effekt¹⁷
  • Till exempel 300 mg 1 gånger dagligen, med upptrappning till maximalt 3 600 mg/dag fördelat på 3 doser
• Pregabalin:¹⁸
  • Har inte visat sig ha effekt vid nervrotspåverkan
• Kortikosteroider:
  • Har begränsad evidens och verkar framför allt ha kortvarig effekt¹⁷
  • Till exempel prednisolon 60–80 mg dagligen i 5–7 dagar med nedtrappning därefter
  • Har stor biverkningspotential och kan ge ökad blödningsrisk tillsammans med NSAID

Kirurgi

• Effekt/indikation:
  • En betydande spontan egenläkning gör att man, om framgången är rimlig, avvaktar spontan förbättring i 6–12 veckor, även vid kraftiga besvär
  • I en jämförelse mellan tidig kirurgi (minidiskektomi) efter 6–12 veckor och konservativ behandling tog det i genomsnitt 8 veckor längre innan icke-kirurgigruppen blev bättre (4 veckor jämfört med 12 veckor). Efter ett år var det ingen skillnad på de två grupperna¹⁹
  • De flesta studier har beskrivit effekt under akutskedet, men ingen överlägsen effekt efter 1–2 år:
    • Resultaten av kirurgisk behandling är inte överlägsna resultaten av konservativ behandling på lång sikt, men kan eventuellt få patienter med uttalade smärtor att komma igång snabbare
    • En systematisk översikt (2019) visar att bensmärtor blir bättre snabbare med operation men efter 1 år finns ingen fördel med kirurgisk versus icke-kirurgisk behandling²⁰
    • Diskektomi på utvalda patienter som är utan effekt av konservativ behandling har dokumenterat gynnsam effekt på kort sikt:²¹
      • En studie fann att kirurgi hos personer med långvariga ischiassmärtor (4–12 månader) till följd av diskbråck utan specifik rehabilitering ger mindre bensmärta efter 6 månader än icke-kirurgisk behandling²²
    • En studie från 2008 bekräftar att underbenssmärtor försvinner snabbare vid operation, men efter ett och två år är det ingen skillnad mellan grupperna:²³
      • Operation ledde till kortare sjukfrånvaro och kunde försvaras samhällsekonomiskt²⁴
• Syftet med operation:
  • Symtomlindring genom nervrotsdekompression och borttagande av prolaps och nukleusvävnad i disken
• Allvarlig motoriskt präglat diskbråck:
  • Till synes är kirurgi det bästa behandlingsalternativet
• Metoder:
  • Vanligast är mikroskopisk diskektomi och öppen diskektomi
  • En annan typ är perkutan endoskopisk diskektomi
  • Indikationerna för perkutan kemonukleolys och perkutana mekaniska nukleotomier är fortfarande osäkra
• Komplikationer:²⁵
  • Frekvensen av komplikationer är cirka 1–5 %
  • De flesta komplikationer är lätta
  • Allvarliga komplikationer är sällsynta men förekommer, som till exempel cauda equina-syndrom och diskit
• Recidiv:
  • Förekommer i 5–10 % av alla 
• Patienturval:
  • Ett korrekt patienturval tycks vara viktigare för ett bra operationsresultat än om det utförs vanlig eller mikrokirurgisk diskbråcksoperation, eller om operationen omfattar flera nervrötter²¹
• Tidpunkt för operation:
  • En studie jämförde tidig operation (2 veckor) med konservativ behandling/senare operation (18 veckor). Resultaten efter ett år var desamma för det två grupperna, men smärtlindring och tillfrisknande var snabbare hos dem som opererades tidigt²⁶
  • Motsvarande har visats i en annan studie²⁷
• Dagkirurgi:
  • Operation av lumbalt diskbråck kan genomföras utan inläggning vid användning av skonsam kirurgisk teknik, korttidsverkande anestesipreparat med ett minimum av biverkningar, tidig näring, multimodal analgesi och tidig mobilisering utan restriktioner^28-29
  • Polikliniskt opererade tycks komma snabbare i arbete igen^30-32
  • Långtidsresultaten är i linje med resultaten hos motsvarande inneliggande patienter
• Rehabilitering postoperativt:³³
  • Restriktioner i patientens aktiviteter krävs inte
  • Intensivt träningsprogram som startar till exempel fyra till sex veckor efter operation har visat sig vara gynnsam för funktionsstatus och för att snabbt komma tillbaka i arbete. Träningen ger ingen ökad risk för reoperation
  • Det är inte fastställt vilken typ av träning som är mest lämplig och när träningen bör starta

Cauda equina-syndrom

• Det finns ingen tydlig konsensus om hur fort patienter behöver opereras, och beror sannolikt på vilken grad av symtom/fynd patienten har.⁸

Annan behandling

• Den vetenskapliga dokumentationen är tunn och försvåras av att många blir bättre spontant.
• Fysioterapi:
  • Tidig rörelseaktivering och smärtlindring med TENS, akupunktur och McKenzie-övningar kan hjälpa patienter^16,34
  • En icke blinderad, randomiserad studie visade på gynnsam effekt på smärta vid ischias med <90 dagars duration, jämfört med endast information och råd om att vara fysisk aktiv³⁵ 
  • Rekommenderas i allmänhet
• Traktionsbehandling:
  • Litteraturen stödjer inte traktionsbehandling som effektiv behandlingsmetod^13,36
• Övningar/fysisk träning:
  • Se även Fysioterapi ovan
  • Saknar dokumenterad effekt i akutfasen
  • Ledd postoperativ träning kan minska smärta och förbättra funktion
• Manipulationsbehandling:
  • Uppfattas som kontraindicerad
  • Det finns inga studier som visar effekt
• Kyla och värme:
  • Har inte visat effekt
• Kiropraktik:
  • En italiensk studie visade att aktiv manipulation hade gynnsammare effekter än simulerade manipulationer på smärtlindring vid akuta ryggsmärtor och ischias med diskprotrusion³⁷
• Akupunktur:
  • Kan ge viss lindring¹³

Förebyggande åtgärder

• Man har antagit att fysisk aktivitet samt en välutvecklad rygg- och magmuskulatur ger snabbare restitution, men förebygger troligtvis inte nya diskbråck:
  • Ergonomisk vägledning om sittställningar och lyftteknik, men dessa har begränsat värde som förebyggande behandling
  • Funktionsträning ingår i många organiserade ryggträningsprogram
• Rökare har ökad förekomst av ischias, och det är möjligt att rökstopp ger friskare diskar.
• Viktnedgång/kostråd vid övervikt. 

Förlopp, komplikationer och prognos

Förlopp

• De allra flesta upplever en successiv och spontan förbättring utan särskild åtgärd.
• Personer som har haft ett diskbråck har ökad risk för senare episoder med ryggsmärtor/ischias och diskbråck.
• Enstaka patienter kan gå in i en sjukroll med inaktivitet, något som i sin tur disponerar för muskulär insufficiens och funktionssvikt.

Komplikationer

• Bestående nervskada med funktionsnedsättning i form av pareser, sensibilitetsstörningar eller blås- och sexualitetsdysfunktion.
• Se även under Kirurgi. 

Prognos

• God i de flesta fall på grund av betydande tendens till spontan förbättring:³⁸
  • Hos 75 % minskar symtomen inom 3–4 veckor²⁵
• Bara 10 % behöver opereras och ofta finns mycket bra resultat efter operation:
  • Smärtfrihet eller uttalad smärtlindring i 70–90 % av fallen²⁵

Prognostiska faktorer

• Dåliga prognostiska faktorer vid operativ behandling inkluderar:
  • Dålig tro på egen bättring
  • Långvariga postoperativa smärtor som förhindrar aktivitet
  • Psykosociala faktorer
  • Kompensations- och försäkringsaspekter
• Kombinationen av en kliniskt typisk nervrotsmärta och motsvarande patologiska fynd vid bilddiagnostik ger de bästa utsikterna för ett bra operationsresultat.
• Långvarig sjukskrivning minskar möjligheterna att komma tillbaka till arbetet:³⁹
  • Bara cirka 25 % återgår till arbetet igen när sjukskrivningstiden ökar från tre till tolv månader

Långtidseffekt

• Långtidsuppföljning (1–2 år) visar liten skillnad mellan konservativ och operativ behandling, om inte absoluta operationsindikationer förelåg i början. 
• En studie av diskbråcksopererade visade att:
  • 59 % hade postoperativt persisterande, men som regel lätta rygg- eller ischiasbesvär
  • 23 % hade bytt till lättare arbete
  • 14 % hade fått förtidspension

Uppföljning

Plan

• Patienten bör följas upp regelbundet i akutfasen.
• Patienten bör omedelbart ta kontakt med läkare vid tecken på progression i form av ökande pareser eller blås-/sfinkterdysfunktion.
• Efter 1–3 månader kan bilddiagnostik bli aktuell, särskilt hos patienter som önskar kirurgisk åtgärd. 

Vad bör kontrolleras?

• Effekt av smärtbehandling och progression eller förbättring av tillståndet.

Försäkringsmedicinsk bedömning 

• Till: Försäkringsmedicinskt beslutsstöd – lumbago-ischias, diskbråck.

Patientinformation

Vad du bör informera patienten om

• Det är viktigt att informera patienten om att detta som regel är ett självläkande tillstånd med god prognos vid konservativ behandling.
• Symtom och tecken som talar för allvarlig sjukdom, som ökade pareser eller blås-/sfinkterdysfunktion.
• Efter den akuta fasen eller operation är det viktigt med mobilisering och successivt stegrad träning.

Skriftlig patientinformation

• Information om diskbråck/ischias.
• Cauda equina-syndrom.

Animationer

• Diskbråck i ländryggen.