Ryggmärgsskada
Bakgrund
- Skada på ryggmärgen orsakas antingen av en olyckshändelse (traumatisk) eller till följd av sjukdom (icke-traumatisk).
- Ryggmärgsskador kan ge varaktiga förlamningar, sensoriska bortfall och bortfall av autonoma regleringsmekanismer.
- Omfattningen av skadan beror på hur mycket av ryggmärgen det är som är skadad och var i ryggraden skadan sitter – ju högre upp, desto allvarligare blir det neurologiska bortfallet:
- Tetraplegi – förlamning i armar och ben
- Paraplegi – förlamning i ben
Epidemiologi
- Sverige:
- Cirka 300 drabbas årligen
- Fördelningen är ungefär jämn mellan traumatiska och icke-traumatiska anledningar
- I Sverige finns det cirka 6 000 och 10 000 ryggmärgsskadade
Etiologi och patogenes
- Ryggraden kan delas in i fyra sektioner: cervikala, thorakala, lumbala och sakrococcygeala ryggkotor.
- Ryggmärgen minskar i tjocklek kaudalt och blir till conus medullaris.
- Hos vuxna slutar ryggmärgen vid L1-L2-nivån.
- Nervrötterna och det lumbosakrala plexus utgör cauda equina.
-
Skador på halskotor:
- Flexions-/extensions- och eller rotationsskada är den vanligaste skademekanismen
- C5/C6 är den vanligaste lokalisationen, men skada kan förekomma på alla nivåer
-
Skador på torakolumbalkotpelaren:
- Flexions-/extensions- och eller rotationsskada är den vanligaste skademekanismen
- Vanligaste lokalisation är Th12/L1
- De bakre ligamenten brister och Th12 dislokeras framåt på L1
- Kompressionsfraktur av korpus föreligger ofta samtidigt
ICD-10
- G82 Parapares och tetrapares
- G82.0 Slapp parapares
- G82.1 Spastisk parapares
- G82.2 Parapares, ospecificerad
- G82.3 Slapp tetrapares
- G82.4 Spastisk tetrapares
- G82.5 Tetrapares, ospecificerad
- S14 Skada på nerver och på ryggmärgen i halsregionen
- S14.0 Stötskada och ödem i cervikaldelen av ryggmärgen
- S14.1 Andra och ospecificerade skador på cervikaldelen av ryggmärgen
- S14.2 Skada på nervrot i halskotpelaren
- S24 Skada på nerver och ryggmärg i bröstregionen
- S24.0 Stötskada och ödem i torakala delen på ryggmärgen
- S24.1 Andra och icke specificerade skador på torakala delen av ryggmärgen
- S24.2 Skada på nervrot i torakalkotpelaren
- S34 Skada på nerver och lumbala delen av ryggmärgen på buknivå, bäckennivå och nedre delen av ryggen
- S34.0 Stötskada och ödem i ryggmärgens lumbaldel
- S34.1 Annan skada på ryggmärgens lumbaldel
- S34.2 Skada på nervrot i lumbal- och sakralkotpelaren
- T09.3 Skada på ryggmärgen, nivå ospecificerad
- T14.4 Skada på nerv(er) i icke specificerad kroppsregion
- T91.3 Sena besvär av skada på ryggmärgen
Anamnes
- Skademekanism?
- Uppstod skadan vid axiellt, flexions-, rotations- eller extensionstrauma?
Öka din kunskap om migrän
Migrän är en typ av neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Sjukdomen leder till nedsättning av både fysisk och psykisk funktionsförmåga, och har därför en stor negativ inverkan på livskvaliteten och medför dessutom stora samhällskostnader.
Kliniska fynd
- Neurologisk skada
- Komplett tvärsnittslesion – alla uppåt- och nedåtstigande nervbanor som passerar skadestället är skadade:
- Resultatet blir förlamning, anestesi och autonom dysfunktion distalt om skadestället
- Komplett ryggmärgsskada ovanför C3/C4 leder till att andningen upphör
- Inkomplett tvärsnittslesion – några uppåt- eller nedåtstigande nervtrådar är intakta:
- Delvis intakt motorisk eller sensorisk funktion nedanför skadestället
- Akutfasen
- Den skadade är som regel hypotensiv och bradykard:
- På grund av minskad sympatisk aktivitet eller chock
- Ofta föreligger paralytisk ileus och urinretention
Utredning av ryggmärgsskada
- Bilddiagnostisk utredning:
- Börjar oftast med slätröntgen i olika projektioner
- Kompletteras eventuellt med DT och MRT
- Det behöver inte finnas någon överensstämmelse mellan graden av skelettskada och skada på ryggmärgen. Det kan förekomma fullständig paralys hos en patient som bara har måttliga kompressionsförändringar i en enda kota
- Kombinationen av röntgen och DT utesluter skada på cervikala ryggmärgen med mycket hög sensitivitet
Differentialdiagnoser
- Traumatisk ryggmärgsskada.
- Icke-traumatisk ryggmärgsskada.
- Fraktur på kotpelaren.
Behandling av ryggmärgsskada
- Hanteringen av en ryggmärgsskadad person kräver ett stort multiprofessionellt team bestående av vårdpersonal med specialkompetens.
- Behandlingen och rehabiliteringen startar direkt efter skadan.
- Psykologhjälp är en naturlig del av krisbehandlingen.
- Behandlingen av (traumatiska) ryggmärgsskador hos vuxna ska centraliseras till 4 enheter i Sverige, och skador hos barn till 2 enheter.
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Läkemedelsbehandling
-
Metylprednisolon:
- Är omdiskuterat och rekommenderas inte längre som standardbehandling
- Smärtstillande i akutfasen:
- Opioidanalgetika
- Blodtryckssänkande läkemedel.
- Stressulkusprofylax:
- H2-blockerare
Annan behandling
- Ryggmärsskador är komplexa tillstånd som behöver multidisciplinära åtgärder.
Komplikationer
- En ryggmärgsskada kan leda till förändringar i nästan alla funktioner nedanför lesionsnivån:
- Hur mycket dessa och andra funktioner är påverkade beror på den neurologiska nivån för ryggmärgsskadan och dess utbredning
Prognos
- Slutlig neurologisk funktionsförlust kan förutsägas beroende på hur komplett skadan är:
- Kompletta skador förblir kompletta när det passerat 8 veckor
- För inkompletta skador vet man den permanenta statusen först efter 1–2 år
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
En av tre med epilepsi har läkemedelsresistent epilepsi
En tredjedel av alla som har epilepsi i Sverige har läkemedelsresistent epilepsi, vilket betyder att minst två olika läkemedel inte förhindrar anfallen. Läkemedelsresistent epilepsi är förknippad med en betydande neurologisk och psykiatrisk samsjuklighet och ökad dödlig...
-
Migrän är den tredje mest invalidiserande sjukdomen
Migrän innebär en betydande börda för samhället och individen, det visar en kartläggning från Institutet för Sjukvårds- och Hälsoekonomi (IHE). Globalt rankas dessutom migrän som den tredje mest invalidiserande sjukdomen i åldrarna 25–40.
-
Nya riktlinjer för behandling av migrän
Med syftet att förbättra omhändertagandet och minska de vårdrelaterade klyftorna, presenteras nu första nationella riktlinjerna för behandling av migrän.
-
Migrän drabbar omkring 15 procent av befolkningen
Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom med återkommande episoder av svår huvudvärk, och rankas som en av våra mest funktionsnedsättande medicinska tillstånd. Migrän kan ha stor påverkan på hälsa och livskvalitet, dessutom medför sjukdomen stora samhällskostnader.
-
Willis-Ekboms sjukdom (WED)/Restless legs (RLS)
Troligen är det dopaminerga systemet är inblandat. Det finns också forskning som talar för att järnbrist i hjärnan är av betydelse.
-
Posturalt ortostatiskt takykardisyndrom (POTS)
-
Klusterhuvudvärk/Hortons huvudvärk
Anfallsvis unilateral huvudvärk med stark smärta lokaliserad bakom eller runt ett öga med autonoma symtom på samma sida.