Ryggmärgsskada
Bakgrund
- Skada på ryggmärgen orsakas antingen av en olyckshändelse (traumatisk) eller till följd av sjukdom (icke-traumatisk).
- Ryggmärgsskador kan ge varaktiga förlamningar, sensoriska bortfall och bortfall av autonoma regleringsmekanismer.
- Omfattningen av skadan beror på hur mycket av ryggmärgen det är som är skadad och var i ryggraden skadan sitter – ju högre upp, desto allvarligare blir det neurologiska bortfallet:
- Tetraplegi – förlamning i armar och ben
- Paraplegi – förlamning i ben
Epidemiologi
- Sverige:
- Cirka 300 drabbas årligen
- Fördelningen är ungefär jämn mellan traumatiska och icke-traumatiska anledningar
- I Sverige finns det cirka 6 000 och 10 000 ryggmärgsskadade
Etiologi och patogenes
- Ryggraden kan delas in i fyra sektioner: cervikala, thorakala, lumbala och sakrococcygeala ryggkotor.
- Ryggmärgen minskar i tjocklek kaudalt och blir till conus medullaris.
- Hos vuxna slutar ryggmärgen vid L1-L2-nivån.
- Nervrötterna och det lumbosakrala plexus utgör cauda equina.
-
Skador på halskotor:
- Flexions-/extensions- och eller rotationsskada är den vanligaste skademekanismen
- C5/C6 är den vanligaste lokalisationen, men skada kan förekomma på alla nivåer
-
Skador på torakolumbalkotpelaren:
- Flexions-/extensions- och eller rotationsskada är den vanligaste skademekanismen
- Vanligaste lokalisation är Th12/L1
- De bakre ligamenten brister och Th12 dislokeras framåt på L1
- Kompressionsfraktur av korpus föreligger ofta samtidigt
ICD-10
- G82 Parapares och tetrapares
- G82.0 Slapp parapares
- G82.1 Spastisk parapares
- G82.2 Parapares, ospecificerad
- G82.3 Slapp tetrapares
- G82.4 Spastisk tetrapares
- G82.5 Tetrapares, ospecificerad
- S14 Skada på nerver och på ryggmärgen i halsregionen
- S14.0 Stötskada och ödem i cervikaldelen av ryggmärgen
- S14.1 Andra och ospecificerade skador på cervikaldelen av ryggmärgen
- S14.2 Skada på nervrot i halskotpelaren
- S24 Skada på nerver och ryggmärg i bröstregionen
- S24.0 Stötskada och ödem i torakala delen på ryggmärgen
- S24.1 Andra och icke specificerade skador på torakala delen av ryggmärgen
- S24.2 Skada på nervrot i torakalkotpelaren
- S34 Skada på nerver och lumbala delen av ryggmärgen på buknivå, bäckennivå och nedre delen av ryggen
- S34.0 Stötskada och ödem i ryggmärgens lumbaldel
- S34.1 Annan skada på ryggmärgens lumbaldel
- S34.2 Skada på nervrot i lumbal- och sakralkotpelaren
- T09.3 Skada på ryggmärgen, nivå ospecificerad
- T14.4 Skada på nerv(er) i icke specificerad kroppsregion
- T91.3 Sena besvär av skada på ryggmärgen
Anamnes
- Skademekanism?
- Uppstod skadan vid axiellt, flexions-, rotations- eller extensionstrauma?
Kliniska fynd
- Neurologisk skada
- Komplett tvärsnittslesion – alla uppåt- och nedåtstigande nervbanor som passerar skadestället är skadade:
- Resultatet blir förlamning, anestesi och autonom dysfunktion distalt om skadestället
- Komplett ryggmärgsskada ovanför C3/C4 leder till att andningen upphör
- Inkomplett tvärsnittslesion – några uppåt- eller nedåtstigande nervtrådar är intakta:
- Delvis intakt motorisk eller sensorisk funktion nedanför skadestället
- Akutfasen
- Den skadade är som regel hypotensiv och bradykard:
- På grund av minskad sympatisk aktivitet eller chock
- Ofta föreligger paralytisk ileus och urinretention
Utredning av ryggmärgsskada
- Bilddiagnostisk utredning:
- Börjar oftast med slätröntgen i olika projektioner
- Kompletteras eventuellt med DT och MRT
- Det behöver inte finnas någon överensstämmelse mellan graden av skelettskada och skada på ryggmärgen. Det kan förekomma fullständig paralys hos en patient som bara har måttliga kompressionsförändringar i en enda kota
- Kombinationen av röntgen och DT utesluter skada på cervikala ryggmärgen med mycket hög sensitivitet
Differentialdiagnoser
- Traumatisk ryggmärgsskada.
- Icke-traumatisk ryggmärgsskada.
- Fraktur på kotpelaren.
Behandling av ryggmärgsskada
- Hanteringen av en ryggmärgsskadad person kräver ett stort multiprofessionellt team bestående av vårdpersonal med specialkompetens.
- Behandlingen och rehabiliteringen startar direkt efter skadan.
- Psykologhjälp är en naturlig del av krisbehandlingen.
- Behandlingen av (traumatiska) ryggmärgsskador hos vuxna ska centraliseras till 4 enheter i Sverige, och skador hos barn till 2 enheter.
Läkemedelsbehandling
- Metylprednisolon:
- Är omdiskuterat och rekommenderas inte längre som standardbehandling
- Smärtstillande i akutfasen:
- Opioidanalgetika
- Blodtryckssänkande läkemedel.
- Stressulkusprofylax:
- H2-blockerare
Annan behandling
- Ryggmärsskador är komplexa tillstånd som behöver multidisciplinära åtgärder.
Komplikationer
- En ryggmärgsskada kan leda till förändringar i nästan alla funktioner nedanför lesionsnivån:
- Hur mycket dessa och andra funktioner är påverkade beror på den neurologiska nivån för ryggmärgsskadan och dess utbredning
Prognos
- Slutlig neurologisk funktionsförlust kan förutsägas beroende på hur komplett skadan är:
- Kompletta skador förblir kompletta när det passerat 8 veckor
- För inkompletta skador vet man den permanenta statusen först efter 1–2 år
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom är den vanligaste förekommande av demenssjukdomarna. Det som särskiljer Alzheimer från övriga primärdegenerativa sjukdomar är att den initialt drabbar hippocampus och det episodiska närminnet.
-
MS-patienter lider av fatigue i det tysta
Internationella MS-dagen 30 maj. De osynliga symtomen hos MS- och PPMS-patienter kan vara minst lika funktionsnedsättande som de synliga, det menar Lise Lidbäck, ordförande i Neuroförbundet.
-
Logopedförbundet: "Läkare remitterar för få patienter med dysfagi"
Hälso- sjukvården missar många patienter med dysfagi, ät- och sväljsvårigheter, något som bland annat leder till många onödiga fall av lunginflammation hos äldre, det menar Ulrika Guldstrand, ordförande för Logogpedförbundet.
-
Johanna, 35, fick dysfagi på grund av muskelsjukdom
Till följd av sjukdomen Dystrofia Myotonica typ 1, fick Johanna Sjögren från Trelleborgs kommun dysfagi. Idag beskriver hon ät- och sväljsvårigheten som ett socialt handikapp på grund av den stora okunskapen i samhället.
-
Fibularispares (peroneuspares)
Fibularispares orsakas ofta av tryck eller skada mot nerven där den löper ytligt runt den proximala delen av fibula, vilket leder till droppfot.
-
Cervikalt diskbråck, cervikal radikulopati
Neurologiskt tillstånd som beror på inklämning eller irritation av en eller flera nervrötter i den cervikala delen av ryggraden.
-
Postkontusionellt syndrom
Vanligt följdtillstånd efter en traumatisk hjärnskada. Kan visa sig genom huvudvärk, yrsel, neuropsykiatriska symtom och kognitiva rubbningar.