Nationella riktlinjer för strokesjukvård
Några av de centrala rekommendationerna handlar om primärprevention, insatser i det akuta skedet, diagnostik, akut behandling och omhändertagande, rehabilitering i tidig och sen fas samt uppföljning och sekundärprevention. Detta är en slutlig version som publicerades under våren 2018 och ersätter därmed tidigare nationella riktlinjer för vård vid stroke.
Läs de nationella riktlinjerna för strokesjukvård här.
Insatser i det akuta skedet vid stroke handlar om att tiden mellan insjuknande, diagnos och behandling ska bli så kort som möjligt. Den akuta vårdkedjan inkluderar insatser utanför liksom på sjukhus, såsom trombolyslarm från ambulans till sjukhus, tidig diagnostik med datortomografi och tidig behandling med exempelvis trombolys och trombektomi. Socialstyrelsens prioriterar även en metod, så kallad endovaskulär slutning, som ska minska risken att få en ny stroke hos personer under 60 år.
I riktlinjerna lyfts även vikten av en sammanhållen vård på en strokeenhet, vilket bland annat minskar dödligheten och funktionsnedsättningar. Rehabilitering och åtgärder för att förebygga återinsjuknande behöver sättas in tidigt. Detta innebär att mer resurser behöver tillföras strokesjukvården och att fler neurointerventionister vidareutbildar sig. De ökade sjukvårdskostnaderna förväntas på sikt leda till kraftiga kostnadsbesparingar för samhället då fler patienter snabbt kan återvända till hemmet.
Till riktlinjerna hör också 36 nationella indikatorer för vård vid stroke, vilka är tänkta att spegla de viktigaste rekommendationerna i riktlinjerna samt olika aspekter av god vård. Detta är en slutlig version som publicerades under våren 2018 och ersätter därmed tidigare nationella riktlinjer för vård vid stroke.
-
Nya lektioner i populär fortbildning om bältros
Det finns ett utbildningsbehov om bältros inom professionen, visar det höga deltagarantalet samt de svar som kommit in i vår fortbildning om bältros. Många läkare har uttryckt en önskan om fördjupad kunskap inom vissa områden, vilket har lett fram till två nya lektioner som nu finns tillgängliga.
-
De här är de största utmaningarna inom MS-vården
Omhändertagandet av MS kräver mycket av vården. NetdoktorPro frågar Petra Nilsson, överläkare vid Neurologen, Skånes Universitetssjukhus, vilka som är de största utmaningarna idag och framgent.
-
Summering från ECTRIMS 2021 – ett kliniskt perspektiv
När överläkare Petra Nilsson följde årets MS-kongress ECTRIMS konstaterade hon att det var tre områden som stod i fokus. Dessa beskriver hon här.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Läkare: Fler bör vaccinera sig mot bältros
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindqvist vid Karolinska Institutet.
-
Primära hjärntumörer hos vuxna
Primära hjärntumörer hos vuxna finns av många typer. Även de hjärntumörer som är benigna kan bli livshotande på grund av det begränsade utrymmet i skallen.
-
Fibularispares (peroneuspares)
Fibularispares orsakas ofta av tryck eller skada mot nerven där den löper ytligt runt den proximala delen av fibula, vilket leder till droppfot.
-
Ulnarisneuropati
Kompression eller skada på nervus ulnaris och är den näst vanligaste entrapmentneuropatin, nervinklämningen.