Nationella riktlinjer för strokesjukvård
Några av de centrala rekommendationerna handlar om primärprevention, insatser i det akuta skedet, diagnostik, akut behandling och omhändertagande, rehabilitering i tidig och sen fas samt uppföljning och sekundärprevention. Detta är en slutlig version som publicerades under våren 2018 och ersätter därmed tidigare nationella riktlinjer för vård vid stroke.
Läs de nationella riktlinjerna för strokesjukvård här.
Insatser i det akuta skedet vid stroke handlar om att tiden mellan insjuknande, diagnos och behandling ska bli så kort som möjligt. Den akuta vårdkedjan inkluderar insatser utanför liksom på sjukhus, såsom trombolyslarm från ambulans till sjukhus, tidig diagnostik med datortomografi och tidig behandling med exempelvis trombolys och trombektomi. Socialstyrelsens prioriterar även en metod, så kallad endovaskulär slutning, som ska minska risken att få en ny stroke hos personer under 60 år.
I riktlinjerna lyfts även vikten av en sammanhållen vård på en strokeenhet, vilket bland annat minskar dödligheten och funktionsnedsättningar. Rehabilitering och åtgärder för att förebygga återinsjuknande behöver sättas in tidigt. Detta innebär att mer resurser behöver tillföras strokesjukvården och att fler neurointerventionister vidareutbildar sig. De ökade sjukvårdskostnaderna förväntas på sikt leda till kraftiga kostnadsbesparingar för samhället då fler patienter snabbt kan återvända till hemmet.
Till riktlinjerna hör också 36 nationella indikatorer för vård vid stroke, vilka är tänkta att spegla de viktigaste rekommendationerna i riktlinjerna samt olika aspekter av god vård. Detta är en slutlig version som publicerades under våren 2018 och ersätter därmed tidigare nationella riktlinjer för vård vid stroke.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom är den vanligaste förekommande av demenssjukdomarna. Det som särskiljer Alzheimer från övriga primärdegenerativa sjukdomar är att den initialt drabbar hippocampus och det episodiska närminnet.
-
MS-patienter lider av fatigue i det tysta
Internationella MS-dagen 30 maj. De osynliga symtomen hos MS- och PPMS-patienter kan vara minst lika funktionsnedsättande som de synliga, det menar Lise Lidbäck, ordförande i Neuroförbundet.
-
Logopedförbundet: "Läkare remitterar för få patienter med dysfagi"
Hälso- sjukvården missar många patienter med dysfagi, ät- och sväljsvårigheter, något som bland annat leder till många onödiga fall av lunginflammation hos äldre, det menar Ulrika Guldstrand, ordförande för Logogpedförbundet.
-
Johanna, 35, fick dysfagi på grund av muskelsjukdom
Till följd av sjukdomen Dystrofia Myotonica typ 1, fick Johanna Sjögren från Trelleborgs kommun dysfagi. Idag beskriver hon ät- och sväljsvårigheten som ett socialt handikapp på grund av den stora okunskapen i samhället.
-
Fibularispares (peroneuspares)
Fibularispares orsakas ofta av tryck eller skada mot nerven där den löper ytligt runt den proximala delen av fibula, vilket leder till droppfot.
-
Cervikalt diskbråck, cervikal radikulopati
Neurologiskt tillstånd som beror på inklämning eller irritation av en eller flera nervrötter i den cervikala delen av ryggraden.
-
Postkontusionellt syndrom
Vanligt följdtillstånd efter en traumatisk hjärnskada. Kan visa sig genom huvudvärk, yrsel, neuropsykiatriska symtom och kognitiva rubbningar.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu