Nationella riktlinjer för strokesjukvård
Några av de centrala rekommendationerna handlar om primärprevention, insatser i det akuta skedet, diagnostik, akut behandling och omhändertagande, rehabilitering i tidig och sen fas samt uppföljning och sekundärprevention. Detta är en slutlig version som publicerades under våren 2018 och ersätter därmed tidigare nationella riktlinjer för vård vid stroke.
Läs de nationella riktlinjerna för strokesjukvård här.
Insatser i det akuta skedet vid stroke handlar om att tiden mellan insjuknande, diagnos och behandling ska bli så kort som möjligt. Den akuta vårdkedjan inkluderar insatser utanför liksom på sjukhus, såsom trombolyslarm från ambulans till sjukhus, tidig diagnostik med datortomografi och tidig behandling med exempelvis trombolys och trombektomi. Socialstyrelsens prioriterar även en metod, så kallad endovaskulär slutning, som ska minska risken att få en ny stroke hos personer under 60 år.
I riktlinjerna lyfts även vikten av en sammanhållen vård på en strokeenhet, vilket bland annat minskar dödligheten och funktionsnedsättningar. Rehabilitering och åtgärder för att förebygga återinsjuknande behöver sättas in tidigt. Detta innebär att mer resurser behöver tillföras strokesjukvården och att fler neurointerventionister vidareutbildar sig. De ökade sjukvårdskostnaderna förväntas på sikt leda till kraftiga kostnadsbesparingar för samhället då fler patienter snabbt kan återvända till hemmet.
Till riktlinjerna hör också 36 nationella indikatorer för vård vid stroke, vilka är tänkta att spegla de viktigaste rekommendationerna i riktlinjerna samt olika aspekter av god vård. Detta är en slutlig version som publicerades under våren 2018 och ersätter därmed tidigare nationella riktlinjer för vård vid stroke.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
Optikusneuropati – komplext och brett område
Ögonsjukdomar och ögonbesvär är ett brett och komplext område. De vanligaste orsakerna till obehag i ögonen i primärvården är konjunktivit, korneaerosion och hordeolum. Sällsynta ögonsjukdomar kan exempelvis omfatta synnervssjukdom, ämnesomsättningssjukdom och ärftlig n...
-
Förekomsten av myasthenia gravis ökar – men så gör även behandlingsalternativen
Myasthenia gravis (MG) är en autoimmun neuromuskulär sjukdom där antikroppar mot muskelreceptorer leder till en onormal trötthet och svaghet av skelettmuskler. De senaste trenderna tyder på att prevalensen ökar, mest hos äldre personer, troligen till stor del till följd...
-
Heltäckande epilepsiregister – en utmaning
Heltäckande kvalitetsregister för epilepsi är en stor utmaning – men helt nödvändig för att på sikt få kunskap om vårdens kvalitet.
-
Nytt läkemedel mot Alzheimer – men till vilket pris?
Förväntningarna på nya monoklonala antikropps-läkemedel för personer med Alzheimers sjukdom är skyhöga, men det finns också stora utmaningar. Här sammanfattar Mats Halldin, läkare och medicinsk chef på NetdoktorPro det senaste inom området.
-
Willis-Ekboms sjukdom (WED)/Restless legs (RLS)
Troligen är det dopaminerga systemet är inblandat. Det finns också forskning som talar för att järnbrist i hjärnan är av betydelse.
-
Parkinsons sjukdom
Med dagens behandlingsmöjligheter verkar inte mortaliteten vid Parkinsons sjukdom vara förhöjd under de första tio åren, men den tycks däremot något ökad under de påföljande åren.
-
Facialispares