Nationella riktlinjer för strokesjukvård
Några av de centrala rekommendationerna handlar om primärprevention, insatser i det akuta skedet, diagnostik, akut behandling och omhändertagande, rehabilitering i tidig och sen fas samt uppföljning och sekundärprevention. Detta är en slutlig version som publicerades under våren 2018 och ersätter därmed tidigare nationella riktlinjer för vård vid stroke.
Läs de nationella riktlinjerna för strokesjukvård här.
Insatser i det akuta skedet vid stroke handlar om att tiden mellan insjuknande, diagnos och behandling ska bli så kort som möjligt. Den akuta vårdkedjan inkluderar insatser utanför liksom på sjukhus, såsom trombolyslarm från ambulans till sjukhus, tidig diagnostik med datortomografi och tidig behandling med exempelvis trombolys och trombektomi. Socialstyrelsens prioriterar även en metod, så kallad endovaskulär slutning, som ska minska risken att få en ny stroke hos personer under 60 år.
I riktlinjerna lyfts även vikten av en sammanhållen vård på en strokeenhet, vilket bland annat minskar dödligheten och funktionsnedsättningar. Rehabilitering och åtgärder för att förebygga återinsjuknande behöver sättas in tidigt. Detta innebär att mer resurser behöver tillföras strokesjukvården och att fler neurointerventionister vidareutbildar sig. De ökade sjukvårdskostnaderna förväntas på sikt leda till kraftiga kostnadsbesparingar för samhället då fler patienter snabbt kan återvända till hemmet.
Till riktlinjerna hör också 36 nationella indikatorer för vård vid stroke, vilka är tänkta att spegla de viktigaste rekommendationerna i riktlinjerna samt olika aspekter av god vård. Detta är en slutlig version som publicerades under våren 2018 och ersätter därmed tidigare nationella riktlinjer för vård vid stroke.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Johanna, 35, fick dysfagi på grund av muskelsjukdom
Till följd av sjukdomen Dystrofia Myotonica typ 1, fick Johanna Sjögren från Trelleborgs kommun dysfagi. Idag beskriver hon ät- och sväljsvårigheten som ett socialt handikapp på grund av den stora okunskapen i samhället.
-
Nästan 3 av 10 läkare osäkra på behandling av spasticitet
I NetdoktorPro:s enkätundersökning om spasticitet blottades en viss osäkerhet kring hur man som läkare på vårdcentral ska behandla patienter med spasticitet. Få tips från Patrik Säterö, rehabläkare och klinikchef på den privata kliniken Rehdo i Göteborg.
-
Nytt rehabiliteringsfokus för patienter med dystoni
Inblick i Toxins 2019: Basic Science and Clinical Aspects of Botulinum and Other Neurotoxins i Köpenhamn.
-
Migrän
Migrän är en kronisk, och delvis ärftlig, neurologisk sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder med svår pulserande huvudvärk kombinerad med illamående, ljus- och ljudkänslighet men med så gott som symtomfrihet mellan attackerna.
-
Patientfall: Yrkesverksam läkare, 66 år, med misstänkt hjärntumör
Det finns flera olika tumörtyper i centrala nervsystemet, och även benigna hjärntumörer kan bli livshotande på grund av det begränsade utrymmet i skallen. Här kan du ta del av ett patientfall om primära hjärntumörer.
-
Stroke
Riskfaktorerna till stroke är idag väl kartlagda. En stor internationell studie visade att tio åtgärdbara riskfaktorer förklarade 90 procent av risken för stroke. Läs mer om vilka här.
1 Kommentarer -
Patientfall: Kvinna, 66 år, med strokeskada
Här kan du ta del av ett patientfall om spasticitet, som följd av en stroke. På så sätt kan du testa din kunskap kring utredning och behandling. Fallet består av fem frågor.
En fjärdedel av befolkningen riskerar att få herpes zoster någon gång i livet. Bör man ordinera antiviral behandling till en 40-åring med okomplicerad bältros om det gått mindre än 72 timmar sedan den första blåsan (som är thorakalt belägen)?
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu