Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom
De senaste rekommendationerna från Socialstyrelsen gäller diagnostik, uppföljning, behandling, omhändertagande och rehabilitering vid sjukdomarna multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom. Riktlinjernas slutsatser är baserade på gruppnivå och innehåller bland annat återkommande undersökningar, multidisciplinärt team, behandlingskonferens inför avancerad Parkinsonbehandling och indikatorer för uppföljning.
Läs de nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom här.
Rekommendationen förväntas leda till ett ökat behov av hälso- och sjukvårdspersonal med kunskap om MS och Parkinsons sjukdom. För att få en väl fungerande struktur för de multidisciplinära teamen kan det initialt också behövas utbildning av personal och organisatoriska förändringar.
Behandlingskonferenser inför beslut om avancerad Parkinson-behandling utförs i olika utsträckning i landet i dag. Därmed kan rekommendationen initialt innebära organisatoriska förändringar för hälso- och sjukvården när det gäller att utveckla en väl fungerande struktur för behandlingskonferenser. Socialstyrelsen har även tagit fram målnivåer för vissa av indikatorerna. Målnivåerna anger hur stor andel av patientgruppen som bör komma i fråga för en viss undersökning eller behandling.
-
Stroke
Riskfaktorerna till stroke är idag väl kartlagda. En stor internationell studie visade att tio åtgärdbara riskfaktorer förklarade 90 procent av risken för stroke. Läs mer om vilka här.
1 Kommentarer -
Alzheimers sjukdom
Den vanligaste förekommande av demenssjukdomarna och hör till de primärdegenerativa sjukdomarna. Det som särskiljer Alzheimers sjukdom från övriga primärdegenerativa sjukdomar är att den initialt drabbar hippocampus och det episodiska närminnet.
-
Dessa migränpatienter löper störst risk för att få stroke
Det finns en konstaterad samsjuklighet mellan migrän, stroke och hjärtinfarkt men kopplingen till andra kardiovaskulära sjukdomar har varit mindre välkänd. Liksom vilka undergrupper av migränpatienter som har störst risk för att drabbas. Men i en ny dansk studie har forskarna undersökt just detta.
-
Domningar och kramper i benen – har din patient MS?
52-åriga Hans söker vård då han sedan några månader tillbaka besväras av domningar, kramper och muskelförsvagning i benen. Nu undrar Hans om det kan vara diskbråck eller någon neurologisk sjukdom, såsom MS.
-
Dysfagi (ät- och sväljsvårigheter)
Dysfagi är ett symtom och utgör ett samlingsbegrepp för ät- och sväljsvårigheter. Denna medicinska översikt avser förvärvad dysfagi hos vuxna, inte medfödda missbildningar som kan innebära olika ät- och sväljsvårigheter.
-
Akut strokevård – så kan fler liv räddas
Det råder kraftig underbehandling och ojämlik tillgång till mekanisk trombektomi. Under ett seminarium i Almedalen ligger fokus på hur regional samverkan och gemensamt styrda resurser kan rädda liv.
-
Fler överlever stroke – men rehabiliteringen brister
Den akuta strokebehandlingen blir bara bättre vilket gör att fler överlever. Samtidigt ökar antalet som lever med funktionsnedsättningar efter stroke. En avhandling vid Lunds universitet visar att en av fem strokepatienter upplever bristande rehabilitering ett år efter sin stroke.
-
Sex frågor och svar om spasticitet
Spasticitet är en komplex neurologisk företeelse som främst drabbar strokepatienter. Men varför drabbas vissa av spasmer och andra inte? Vilka är de vanligaste frågorna från patienterna? Patrik Säterö, specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin och legitimerad sjukgymnast, svarar på NetdoktorPros frågor om spasticitet.
1 Kommentarer
Det är kostnadsfritt och du kan enkelt avsäga dig fler utskick genom ett klick i ett nyhetsbrev. 
Genom NetdoktorPros medicinska nyhetsbrev håller vi dig uppdaterad om de senaste medicinska nyheterna. Prenumerationen är kostnadsfri och du kan enkelt avsäga dig fler e-postutskick genom att klicka på en länk i ett nyhetsbrev.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu