Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom
De senaste rekommendationerna från Socialstyrelsen gäller diagnostik, uppföljning, behandling, omhändertagande och rehabilitering vid sjukdomarna multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom. Riktlinjernas slutsatser är baserade på gruppnivå och innehåller bland annat återkommande undersökningar, multidisciplinärt team, behandlingskonferens inför avancerad Parkinsonbehandling och indikatorer för uppföljning.
Läs de nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom här.
Rekommendationen förväntas leda till ett ökat behov av hälso- och sjukvårdspersonal med kunskap om MS och Parkinsons sjukdom. För att få en väl fungerande struktur för de multidisciplinära teamen kan det initialt också behövas utbildning av personal och organisatoriska förändringar.
Behandlingskonferenser inför beslut om avancerad Parkinson-behandling utförs i olika utsträckning i landet i dag. Därmed kan rekommendationen initialt innebära organisatoriska förändringar för hälso- och sjukvården när det gäller att utveckla en väl fungerande struktur för behandlingskonferenser. Socialstyrelsen har även tagit fram målnivåer för vissa av indikatorerna. Målnivåerna anger hur stor andel av patientgruppen som bör komma i fråga för en viss undersökning eller behandling.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom är den vanligaste förekommande av demenssjukdomarna. Det som särskiljer Alzheimer från övriga primärdegenerativa sjukdomar är att den initialt drabbar hippocampus och det episodiska närminnet.
-
MS-patienter lider av fatigue i det tysta
Internationella MS-dagen 30 maj. De osynliga symtomen hos MS- och PPMS-patienter kan vara minst lika funktionsnedsättande som de synliga, det menar Lise Lidbäck, ordförande i Neuroförbundet.
-
Logopedförbundet: "Läkare remitterar för få patienter med dysfagi"
Hälso- sjukvården missar många patienter med dysfagi, ät- och sväljsvårigheter, något som bland annat leder till många onödiga fall av lunginflammation hos äldre, det menar Ulrika Guldstrand, ordförande för Logogpedförbundet.
-
Johanna, 35, fick dysfagi på grund av muskelsjukdom
Till följd av sjukdomen Dystrofia Myotonica typ 1, fick Johanna Sjögren från Trelleborgs kommun dysfagi. Idag beskriver hon ät- och sväljsvårigheten som ett socialt handikapp på grund av den stora okunskapen i samhället.
-
Fibularispares (peroneuspares)
Fibularispares orsakas ofta av tryck eller skada mot nerven där den löper ytligt runt den proximala delen av fibula, vilket leder till droppfot.
-
Cervikalt diskbråck, cervikal radikulopati
Neurologiskt tillstånd som beror på inklämning eller irritation av en eller flera nervrötter i den cervikala delen av ryggraden.
-
Postkontusionellt syndrom
Vanligt följdtillstånd efter en traumatisk hjärnskada. Kan visa sig genom huvudvärk, yrsel, neuropsykiatriska symtom och kognitiva rubbningar.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu