Antikropp kan bli ny demensmedicin
I en studie ska bland annat svenska patienter med demensdiagnos få testa ett nytt läkemedel. Professor Lars Lannfelt som leder forskningsprojektet tror att detta kan bli det första godkända läkemedlet mot Alzheimers sjukdom.
I Sverige lever omkring 150 000 människor med en demenssjukdom. Forskningen för att få fram ett mer effektivt läkemedel har stött på många hinder. Nu står hoppet till en antikropp som testas i en stor internationell studie, bland annat på patienter vid fyra svenska universitetssjukhus. Det rapporterar Ekot.
Plack i hjärnan minskade
Det gäller antikroppen BAN2401 som i tidigare försök har resulterat i mindre plack i hjärnan, och att minne och inlärning har påverkats mindre av sjukdomen.
– Med de resultat vi visar i kombination med små biverkningar tror jag att vi kommer att kunna erbjuda det första godkända läkemedlet mot Alzheimers sjukdom. Det skulle innebära enorma samhällsekonomiska besparingar, och framför allt stort hopp för alla de patienter och anhöriga som vi därmed kan hjälpa till en bättre ålderdom, säger professor Lars Lannfelt i ett tidigare pressmeddelande från Uppsala universitet.
På grund av covid-19-pandemin är studien försenad men nu har även svenska demenspatienter rekryterats för att prova läkemedlet. Resultaten kommer presenteras om två år.
Hur är det att leva med LHON?
Lebers hereditära optikusneuropati, LHON, är en sällsynt ärftlig sjukdom som leder till att synen snabbt blir allvarligt försämrad i det centrala synfältet. Majoriteten drabbas av en permanent förlust av synen på båda ögonen.
148-2023-MARK
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
- Ekot - https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7494669
- Uppsala universitet - https://www.uu.se/nyheter-press/nyheter/artikel/?id=11424&typ=artikel
Källor
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
MDS-kongressen 2023 – Mezin Öthman sammanfattar höjdpunkterna
Sjukdomsassocierade mutationer, biomarkörer och nya behandlingssätt presenterades under MDS-kongressen 2023 i Köpenhamn. Specialistläkaren i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, Mezin Öthman var närvarande vid kongressen och hans generella intryck var en intres...
-
Optikusneuropati – komplext och brett område
Ögonsjukdomar och ögonbesvär är ett brett och komplext område. De vanligaste orsakerna till obehag i ögonen i primärvården är konjunktivit, korneaerosion och hordeolum. Sällsynta ögonsjukdomar kan exempelvis omfatta synnervssjukdom, ämnesomsättningssjukdom och ärftlig n...
-
Epilepsiläkaren som vägrar ge upp
Elinor Ben Mechanem, adjungerad professor vid Sahlgrenska akademin, har ägnat hela livet åt att förbättra livet för patienter med epilepsi.
-
Heltäckande epilepsiregister – en utmaning
Heltäckande kvalitetsregister för epilepsi är en stor utmaning – men helt nödvändig för att på sikt få kunskap om vårdens kvalitet.
-
Willis-Ekboms sjukdom (WED)/Restless legs (RLS)
Troligen är det dopaminerga systemet är inblandat. Det finns också forskning som talar för att järnbrist i hjärnan är av betydelse.
-
Parkinsons sjukdom
Med dagens behandlingsmöjligheter verkar inte mortaliteten vid Parkinsons sjukdom vara förhöjd under de första tio åren, men den tycks däremot något ökad under de påföljande åren.
-
Facialispares