Afebril urinvägsinfektion/akut cystit hos kvinnor
Bakgrund
- Akut cystit:
- En infektion enbart lokaliserad i de nedre urinvägarna, som karakteriseras av akuta miktionsbesvär i frånvaro av feber och allmänna symtom
Epidemiologi
- Hälften av alla kvinnor kommer att få akut cystit under livet.
- Drygt 10 % av alla kvinnor får akut cystit varje år.
- Akut cystit är vanligast hos unga kvinnor med en incidens på cirka 20 % per år.
Etiologi och patogenes
- Uppåtstigande infektion är det vanligaste. Uropatogena bakterier från patientens egen tarm koloniserar periuretralt, och förflyttar sig till blåsa eller njurbäcken.
- Okomplicerad, samhällsförvärvad akut cystit:
- E. coli och S. saprophyticus orsakar >90 % (primärpatogena arter). Klebsiella spp. och grampositiva bakterier såsom enterokocker och aerokocker utgör resten (sekundärpatogena arter eller tveksamt patogena arter)
- De viktigaste riskfaktorerna är tidigare episoder med cystit, nyligen genomförd sexuell aktivitet eller användning av spermicider.
ICD-10
- N30.0 Akut cystit
Anamnes
- Klassiska symptom är sveda vid blåstömning, frekvent blåstömning eller ökat blåstömningsbehov med akut debut (<7 dagar):
- Symtombeskrivning:
- Cystit ger oftast ökad sveda i slutet av blåstömningen
- Suprapubisk smärta kan förekomma
- Besvären kan vara lindriga, måttliga eller svåra
- Makroskopisk hematuri kan förekomma:
- Makroskopisk hematuri (vid ett eller flera tillfällen) hos individer 50 år eller äldre ger välgrundad misstanke om cancer i urinblåsan och övre urinvägarna
- Symtombeskrivning:
- Bedömning om andra sjukdomar än UVI kan föreligga:
- Bedöm risken för STI (sexuellt överförbara sjukdomar): Oskyddat sex? Ny sexuell partner? Flytning från vagina?
- Andra sjukdomar i vagina/vulva: Flytning? Torra slemhinnor? Sprickor/sår?
- Stressinkontinens: Täta trängningar med urinförlust utan att sveda föreligger?
- Förhållanden som ger ökad risk: Tecken på prolaps? Diabetes?
- Tecken på övre urinvägsinfektion (komplicerad UVI, pyelonefrit) bör beaktas:
- Feber, frossa, flanksmärtor, illamående eller kräkningar tyder på pyelonefrit
- Hos äldre är ospecifika symtom såsom oro, förvirring, agitation/ilska, aptitlöshet, falltendens och trötthet inte specifika för akut cystit.
Kliniska fynd
- I regel inga kliniska fynd.
- Gynekologisk undersökning:
- Bör övervägas hos postmenopausala kvinnor med akut cystit och rekommenderas hos postmenopausala kvinnor med recidiverande cystit
- Prolaps? Atrofiska slemhinnor?
Utredning av akut cystit hos kvinnor
- Anamnes med typiska symtom för akut cystit räcker i de flesta fall.
-
Urinundersökning med sticka:
- Kan påvisa nitrit, leukocytesteras, hematuri, eventuellt proteinuri:
- Nitrittest har vid akut cystit låg sensitivitet men har ett högt positivt prediktivt värde
- Leukocytesterastest påvisar vita blodkroppar i urinen, som kan förekomma vid samtliga inflammatoriska tillstånd i urinvägar. Testet är därför sensitivt men ospecifikt
- Hos äldre patienter och patienter med kateter har urinsticka begränsat värde, eftersom asymtomatisk bakteriuri är vanligt
- Kan påvisa nitrit, leukocytesteras, hematuri, eventuellt proteinuri:
-
Urinodling rekommenderas i följande situationer:
- Febril UVI
- UVI hos barn och gravida kvinnor (även efter avslutad behandling)
- Recidiverande, komplicerad eller vårdrelaterad UVI
- Terapisvikt
- UVI vid känd eller misstänkt resistensproblematik
- Screening för asymtomatisk bakteriuri under graviditet eller inför vissa urologiska ingrepp
- Vid fynd av vissa bakterier som är ureasproducerande
- Prov för STI:
- Vid misstanke om eller risk för sexuell smitta (STI)
- Residualurin:
- Bör övervägas hos postmenopausala kvinnor
FORTBILDNING: Hypogonadism – Genom att följa ett patientfall får du den senaste kunskapen om symtomgivande testosteronbrist »
Differentialdiagnoser
- Asymtomatisk bakteriuri (ABU)
- Uretrit (klamydia, herpes simplex, trichomonas, gonokocker, Mycoplasma)
- Irritation
- Atrofisk vulvovaginit
- Bakteriell vaginos, candidavaginit
- Symtomfattig övre urinvägsinfektion (pyelonefrit)
- Överaktiv blåsa
- Akut bäckeninfektion (pelvic inflammatory disease)
- Smärtsam blåsa/interstitiell cystit
Behandling av afebril urinvägsinfektion hos kvinnor
- Behandlingen skiljer sig beroende på patientens gradering av besvär (lindriga, måttliga, svåra besvär):
- Lindriga besvär:
- Råd om smärtstillande behandling, rikligt vätskeintag, exspektans
- Måttliga besvär:
- Råd om smärtstillande behandling, rikligt vätskeintag
- Antibiotikarecept vid utebliven förbättring ("recept i reserv")
- Svåra besvär:
- Råd om smärtstillande behandling, rikligt vätskeintag
- Antibiotikabehandling
- Lindriga besvär:
- Kvinnor med klinisk diagnos:
- Kan få antibiotikabehandling utan undersökning av urinen
- Kvinnor som inte har haft urinvägsinfektion tidigare:
- Bör få erbjudande om läkarbesök och information
- Vid atypiska symtom bör kvinnan bedömas av läkare.
- Asymtomatisk bakteriuri ska inte behandlas utom hos gravida och eventuellt inför vissa urologiska ingrepp.
Egenbehandling
- Vid lindriga besvär rekommenderas exspektans, symtomlindrande behandling med receptfria läkemedel (i första hand paracetamol) och ökat vätskeintag.
- Vid måttliga besvär rekommenderas exspektans, symtomlindrande behandling med receptfria läkemedel (i första hand paracetamol), ökat vätskeintag och recept i reserv (se nedan):
- Recept i reserv innebär att patienten kan hämta ut sitt recept vid försämring eller när förbättring uteblir
Läkemedelsbehandling
- I genomsnitt 3 dygn efter start av antibiotikabehandling är patienten symtomfri.
- Urinodling rekommenderas vid utebliven effekt av antibiotika efter 3–4 dygn. Diagnosen omvärderas.
- Behandlingen av recividerande cystit är densamma som vid sporadisk cystit, men samma antibiotikasort bör undvikas på grund av risk för resistens.
Läkemedel | Dosering | Duration | Kommentar |
Förstahandsalternativ | |||
Pivmecillinam | 400 mg x 2 | 3 dygn | |
200 mg x 3 | 5 dygn | Gäller postmenopausala kvinnor | |
Nitrofurantoin | 50 mg x 3 | 5 dygn | Ej vid eGFR <40 mL/min |
Andrahandsalternativ | |||
Trimetoprim | 160 mg x 2 | 3 dygn | |
Cefadroxil | 500 mg x 2 eller 1 g x 1 |
5 dygn |
Annan behandling
- Smärtstillande behandling med paracetamol.
Komplikationer
- Konkrementbildning/stensjukdom (ureasproducerande bakterier)
- Pyelonefrit
- Allvarliga invasiva infektioner
Prognos
- Prognosen för akut, okomplicerad urinvägsinfektion är mycket god. Antibiotika förkortar tiden med symtom.
- Vissa kvinnor har regelbundet återkommande infektioner. Åtgärder kan bestå av:
- Undvika spermiedödande medel eller pessar
- Undvika överdriven hygien i underlivet
- Inta rikligt med vätska för personer som dricker <1,5 liter vätska per dag
- Tömma urinblåsan ordentligt och kissa efter samlag, framför allt om urinvägsinfektionen ofta uppstår efter samlag
- Tranbärsprodukter, vitamin C och probiotika (laktobaciller) har mycket svagt vetenskapligt stöd. Det kan prövas men rekommenderas inte i första hand som förebyggande behandling
- Lokalbehandling med östrogen till postmenopausala kvinnor
- Innestående recept på antibiotika
- Långtidsbehandling med antibiotika:
- Kan tas som en tablett efter samlag eller som fast dos varje dag på kvällen
- Efter sex månader ska effekten av den här behandlingen utvärderas
- I sällsynta fall uppstår biverkningar av långtidsbehandling med nitrofurantoin. Vid oförklarlig hosta bör patienten omedelbart söka sjukvården
Källor
- Infektionsläkarföreningen. Vårdprogram UVI hos vuxna, 2020.
- Läkemedelsverket (2017). Urinvägsinfektioner i öppenvård.
-
Njursjukdom med komorbiditet – skillnader i landet
Renovaskulär hypertoni fortsätter att vara den dominerande grundsjukdomen vid primär njursjukdom, följt av övriga specificerade njursjukdomar och diabetesnefropati. Många av patienterna har även andra sjukdomar som bidragande orsaker till njursjukdomen eller som samsjuk...
-
Njurcancer
Njurcancer utgör 2–3 procent av maligna tumörer hos människan med ca 1200 nya fall per år i Sverige. Njurcancer är ovanligt före 40 års ålder med den högsta incidensen i 70-årsåldern (65-75) vid diagnostillfället.
-
ESMO 2022: Höjdpunkter om njurcancer och urinblåsecancer
Sedan intåget av immunterapi som antitumoral behandling har överlevnaden för flertalet cancerdiagnoser ökad avsevärt. Inom njurcancer har ett stort fokus legat på att kombinera olika behandlingsstrategier med bland annat immunterapi och tyrosinkinashämmare. Här återger ...
-
EASD: revolutionerande behandling – njureffekt oavsett diabetes
Missade du EASD, den stora årliga europeiska världskongressen inom diabetes? NetdoktorPro:s diabetesexpert Jarl Hellman redogör för de största nyheterna och viktigaste kunskapen som lyftes under hösten möte. Läs hans kongressrapport här.
-
Akut njurskada