Lovande resultat för behandling mot fetma

Fetma är en av vår tids största hälsoutmaningar och beskrivs idag som som en pågående epidemi i världen. Bara i Sverige har andelen fördubblats sedan 1980-talet. Den kroniska sjukdomen försämrar livskvaliteten på många sätt och ökar dessutom risken för andra allvarliga sjukdomar som exempelvis diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

Flera utvecklade läkemedel 

Som det ser ut idag är fetmakirurgi i kombination med förändrade levnadsvanor den mest effektiva behandlingen som kan erbjudas. Men på senare år har även andra läkemedel utvecklats vilka kommit att få stor betydelse. Idag finns fyra godkända läkemedel mot fetma tillgängliga inom EU; orlistat, liraglutid, naltrexon/bupropion och semaglutid. Orlistat fungerar genom att minska upptaget fett i tarmen och det tre resterande genom att kontrollera aptiten.

Diabetesmedicin mot fetma 

Vad den aktuella studien har undersökt är dock ett helt annat läkemedel – nämligen GIP/GLP 1-agonisten tirzepatid. Läkemedlet godkändes relativt nyligen i USA som behandling mot typ2-diabetes och  påverkar på olika sätt födointaget och energiförbrukningen.

I den placebokontrollerade fas III-studiestudien deltog drygt 2500 vuxna med antingen ett BMI på 30 eller mer, alternativt 27 eller mer och minst en viktrelaterad komplikation exklusive diabetes. Under 72 veckor fick deltagarna antingen tirzepatid (5 mg, 10 mg eller 15 mg) eller placebo en gång i veckan. Behandlingstiden inkluderade en dosökningsperiod på upp till 20 veckor. Deltagarna skulle också äta balanserade måltider med ett underskott på 500 kalorier per dag samt ägna sig åt fysisk aktivitet minst 150 minuter per vecka.

Betydande resultat enligt forskare 

Av de som fullföljde behandlingen sågs vid slutet av studien en procentuell viktminskning på 15 procent hos dem som hade fått 5 mg tirzepatid respektive 19,5 procent hos dem som hade fått 10 mg och 20,9 procent bland dem som hade fått 15 mg. I placebogruppen var den genomsnittliga viktminskningen 3,1 procent. En betydande grad av viktminskning enligt forskarna.

Resultatet visade dessutom förbättring av bland annat midjemått, blodtryck och fastande insulinnivå. 95,3 procent av deltagarna med prediabetes vid studiens början hade återgått till normalt blodsockervärde efter 72 veckor. Motsvarande siffra i placebogruppen var 61,9 procent. 

Sex procent av deltagarna rapporterade allvarliga biverkningar. Dessa var jämnt fördelade över läkemedelsgrupperna och placebogruppen. Totalt sett ansågs 21 procent av dessa vara relaterade till covid-19. Elva dödsfall rapporterades, sju i läkemedelsgrupperna och fyra i placebogruppen.