Adenoidhypertrofi
Bakgrund
- Förstorade adenoider:
- Adenoida vegetationer (körtel bakom näsan) består av lymfoid vävnad i tonsilla pharyngea överst i och på den bakre väggen av rinofarynx
- Hyperplasi i den lymfoida vävnaden är ett fysiologiskt fenomen:
- Efter cirka 7 års ålder atrofierar adenoiderna
Epidemiologi
- Finns hos barn i alla åldrar, även hos nyfödda.
- Vanligast vid 3–7 års ålder.
- Förekomsten har uppskattats till cirka 35 %.
Etiologi och patogenes
- Infektioner spelar en central roll vid utvecklingen av hyperplasin, men även faktorer som allergi, exponering för rök och gastroesofagal reflux.
- Hos vuxna kan adenoidhypertrofi tyda på hiv-infektion, lymfom eller lokal malignitet.
ICD-10
- J35.2 Hypertrofi av adenoider
Anamnes
- Medför nasal obstruktion/nästäppa med eller utan snuva, högljudd andning, munandning, svårigheter att andas genom näsan, nasal röst (rhinolalia clausa), nattlig eller långvarig hosta, snarkning och orolig nattsömn.
- Sekretorisk otit >3 månader kan ge misstanke om adenoidhypertrofi.
- Ocklusion av tubarostier kan ge hörselnedsättning till följd av undertryck i mellanörat, lockkänsla; rasslande, knastrande, klickade eller ploppande ljud och öronsmärta.
- Vid infektion av adenoider kan man ha upptäckt svullnad av lymfkörtlarna på halsen och i nackregionen.
- Beror sannolikt på nasal obstruktion som ger orolig nattsömn och trötthet.
Kliniska fynd
- Nasal röst och typiskt adenoidutseende:
- Ett "runt" ansikte med öppen mun, avlångt ansikte, överbett
Trött ansiktsuttryck, dilaterade och släta nasolabialveck, indragna näsvingar, förstorade lymfkörtlar
- Ett "runt" ansikte med öppen mun, avlångt ansikte, överbett
- Undersökning av farynx:
- I extrema fall ses adenoida vegetationer under den mjuka gommens bakre kant
- Främre rinoskopi:
- Kan utföras med nässpekulum
- Görs hos barn framför allt för att bedöma om det kan finnas främmande föremål i näshålan, tydliga polyper och/eller anatomiska förklaringar till symtomen
- Bakre rinoskopi:
- De adenoida vegetationerna som täcker den övre delen av samt bakväggen i rinofarynx kan ses, en del av choanerna samt eventuellt tubarostier
- Undersökningen är svår och kräver i de flesta fall god erfarenhet
- Otoskopi:
- Eventuellt fynd som vid sekretorisk otitis media
Utredning av adenoidhypertrofi
- Fiberskopi genom näsan kan genomföras hos de allra flesta barn för att påvisa adenoidhypertrofi.
- Prover har inget värde.
Differentialdiagnoser
- Andra orsaker till nasal obstruktion (nästäppa/snarkning), till exempel allergisk rinit, näspolyper, främmande kropp, anatomiska anomalier
- Mediaotit, akut eller sekretorisk
- Kolesteatom
- Juvenilt angiofibrom
- Epipharynxcancer
Behandling av adenoidhypertrofi
- Vid lätta och ospecifika symtom ges ingen behandling:
- Eftersom adenoiderna ofta minskar i storlek kan man gärna avvakta med åtgärd
- Huvudindikationen för operation är tydliga obstruktiva symtom.
- Indikationen för adenoidektomi kan också vara recidiverande sekretorisk mediaotit
Egenbehandling
- Barn bör skyddas mot passiv rökning.
- Höjning av huvudändan av sängen kan minska svullnaden och obstruktionen under sömnen.
Läkemedelsbehandling
- Nasala steroider:
- Evidensläget är något oklart men det kan prövas
- Kan ges hos barn ≥3 år
Annan behandling
- Kirurgi:
- Operationen utförs oftast i 3–10-årsåldern, sällan före 2 års ålder
- Obstruktiva symtom som munandning, kroniskt "nasal" stenos, snarkning, apné, orolig och dålig sömn är den viktigaste indikationen
- Dokumentationen för effekten är bristfällig
- Svenska källor anger att kirurgi är effektiv i 80 % av fallen, med en recidivrisk på 5–10 % (särskilt barn <3 år)
- Sekretorisk eller recidiverande mellanöreinflammation kan vara en indikation:
- Indikationerna är diskutabla och effekterna av operationerna är osäkra
Komplikationer
- Mellanöreinflammationer.
- Akut rinosinuit/kronisk rinosinuit.
- Störd tal- och språkutveckling.
- Påverkad sömnkvalitet.
- Tillväxt- och utvecklingsstörningar i ansiktsskelettet.
Prognos
- Prognosen är god.
Källor
- Pereira L, Monyror J, Almeida FT, et al. Prevalence of adenoid hypertrophy: A systematic review and meta-analysis. Sleep Med Rev 2018; 38: 101-112.
- Hermansson A. Körtel bakom näsan. Rikshandboken Barnhälsovård. 2018-01-31 (hämtad 2019-09-11)
- Ingram DG, Friedman NR. Toward Adenotonsillectomy in Children: A Review for the General Pediatrician. JAMA Pediatr. 2015 Dec;169(12):1155-61.
-
Hon vill nå ut med nya riktlinjer för antibiotikaanvändning
En klinisk infektion uppstår när hudfloran rubbas genom en förändring av immunförsvaret eller bakteriefloran. Tio snabba med Anita Groth, medicine doktor och specialist inom ÖNH.
-
Tecken på allvarlig sjukdom vid kronisk hosta
Hosta är ett vanligt symtom som många gånger är ofarligt, men i vissa fall kan hostan vara tecken på någonting allvarligare. När ska man egentligen utreda vidare en patient som söker för hosta? Samtidigt skriver läkare ut alldeles för mycket hostmedicin i onödan, menar ...
-
Patientfall: Man med ömmande knöl på halsen
Orsaken till knöl på halsen varierar och risken för att det är cancer ökar betydligt med stigande ålder. Patienterna har ofta läst tvärsäkra påståenden på nätet om att ”cancerknölar inte gör ont”, vilket de alltså kan göra. Här kan du ta del av ett patientfall om knöl på halsen.
-
Allergisk rinit
En vanlig sjukdom både hos barn och vuxna, som orsakas av en allergiskt utlöst inflammation i nässlemhinnan. Karakteristiska symtom är rinnsnuva, nästäppa, nysningar och klåda.
-
Förkylning
Virusinfektion i slemhinnor i övre luftvägar där symtom som halsont, nästäppa, snuva, hosta och lätt feber är vanliga. God handhygien skyddar.
-
Dysfunktion i örontrumpeten
-
Sialolitiasis, spottstenar
Stenbildning i spottkörtlar eller spottkörtlarnas utförsgångar. Den vanligaste lokalisationen av sten är i utförsgången till submandibularis.
-
Sialoadenit
Omfattar inflammatoriska förändringar och bakteriella och virala infektioner i spottkörtlarna. Påverkar vanligen en av de större körtlarna, vanligt parotiskörteln.