Akut tonsillit
Bakgrund
- Akut inflammation i tonsillerna.
- Det är en glidande övergång mellan faryngit och tonsillit, ofta är ont i halsen och känsla av sårighet i halsen en faryngotonsillit.
- Akut tonsillit ses vid en lång rad sjukdomar med olika etiologi.
Epidemiologi
- Akut tonsillit är en vanlig orsak till att kontakt med läkare inom primärvården.
- Barn under tre år får sällan streptokocktonsillit.
- Bland bakteriella agens dominerar grupp A-streptokocker (GAS).
- I Sverige räknar man att cirka 29 personer per 1 000 listade patienter söker för halsont årligen, och att 2/3 av dessa får diagnosen tonsillit.
Etiologi och patogenes
- I omkring 70 % av fallen beror faryngotonsilliten på ett luftvägsvirus (rino-, adeno-, influensa-, RS- eller coxsackievirus).
- Akut bakteriell tonsillit beror oftast på betahemolytiska streptokocker i grupp A, mer sällsynt i grupp C och G
- Pneumokocker och Haemophilus influenzae är andra förekommande bakteriella agens.
- Akut tonsillit kan vara huvudsymtom vid difteri (Corynebacterium diphtheriae), scarlatina (Streptococcus pyogenes), mononukleos (Epstein-Barr-virus), Vincent angina (spiroketer) och agranulocytos.
- Klamydia-, mykoplasma- och gonorrébakterier kan också orsaka tonsillit.
Bakteriologi
- Det finns alltid bakterier i munhåla och svalg. Vanligt förekommande bakterier och svampar är streptococcus viridans, pneumokocker, fusiforma bakterier, leptothrix, neisseria, laktobakterier, stafylokocker och candida.
- Dessa organismer kan bli patogena vid ändringar i munhålans och halsens miljö.
- En virusinfektion kan disponera för en sekundär bakteriell infektion.
ICD-10
- J03 Akut tonsillit
Utredning av akut tonsillit
Kliniskt sannolikt fall av GAS
- Minst 3 av 4 uppfyllda diagnoskriterier (Centorkriterier):
- Feber över 38,5 °C
- Beläggning på tonsillerna (hos barn 3–6 år räcker rodnade och svullna tonsiller)
- Svullna, ömma främre cervikala lymfkörtlar
- Frånvaro av hosta
- Tre av fyra uppfyllda Centorkriterier kombinerat med positiv snabbtest ger diagnosen GAS-tonsillit:
- Vid <3 Centorkriterier finns ingen visad nytta med antibiotika även om GAS påvisas
- Om patienten uppvisar <3 Centorkriterier bör både snabbtest och behandling undvikas
- Vid negativt snabbtest för GAS övervägs diagnostik för mononukleos.
- CRP kan inte skilja mellan bakteriell och virusorsakad faryngotonsillit
- Barn under tre år får sällan streptokocktonsillit. Vid allmänpåverkan hos små barn bör annat fokus än faryngotonsillit uteslutas.
Kliniskt sannolik viral infektion
- Ingen behandling, inga tester.
- Vid två eller flera av följande symtom och tecken:
- Snuva, hosta, heshet eller konjunktivit
- Normal eller lätt förhöjd temperatur
- Inga beläggningar på tonsillerna
- Rodnad på bakre svalgväggen
Differentialdiagnoser
- Virustonsillit:
- Börjar mindre akut, mindre framträdande objektiva förändringar i svalget och mindre svullnad i lymfkörtlarna
- Snuva och andra slemhinnesymtom, muskel- och ledsmärtor
- Scarlatina.
- Mononukleos.
- Vincents angina:
- Ensidig ulcerös tonsillit med få allmänsymtom (grågrön beläggning)
- Normal temperatur, sällsynt hos barn
- Herpangina:
- Akut debut med feber, sjukdomskänsla och sväljsvårigheter – orsakas vanligtvis av coxsackievirus
- Slemhinnan i svalget är kraftigt injicerad och det bildas små vesikler i gommen. Vesiklerna blir till sår när de spricker
- Agranulocytos och akut leukemi:
- Vid dessa sjukdomar kan man se en svårt nekrotiserande ulcerös tonsillit som är ett uttryck för sekundär bakteriell infektion på grund av nedsatt infektionsresistens
- En liknande affektion kan ses vid AIDS
- Difteri:
- Måttlig feber och gulvit, tjock fastsittande beläggning (pseudomembran) som i allvarligare fall snabbt breder ut sig utanför tonsillerna. Extremt ovanligt
Behandling av akut tonsillit
- Med tanke på ekologi och resistensproblem ska antibiotika användas på strikta indikationer.
- Lättare fall av akut tonsillit med måttliga sväljbesvär och ökad temperatur kräver bara lugn och ro, eventuellt sängläge och antipyretika eller analgetika (paracetamol eller ibuprofen):
- Om tillståndet inte förbättras efter 3 dagar, eller om allmäntillståndet förvärras, bör läkare kontaktas
- Antibiotika är aktuellt vid:
- Hög feber, nedsatt allmäntillstånd och väsentliga sväljsvårigheter
- Kliniska kriterier tillsammans med GAS-infektion påvisade med snabbtest
- Mononukleos ska inte behandlas med antibiotika.
Egenbehandling
- Kalla drycker kan verka lindrande.
- Det är klokt att ta det lugnt.
- Reducera/seponera rökning.
LäkemedelsbehandlingGAS-infektion
- Antibiotika rekommenderas som regel vid GAS-infektion och minst tre av fyra Centorkriterier (se Diagnoskriterier).
- I Sverige får runt 80 % av alla med tonsillit-infektion anitbiotikabehandling, trots att endast runt 33 % beräknas ha en GAS-infektion.
Primärinfektion | Recidiv |
Penicillin V:
Vid penicillinallergi:
|
eller Cefadroxil, om inte typ 1-allergi föreligger:
|
- Nuvarande rekommendationer anger en behandlingslängd på 10 dagar om antibiotika ges.
- En svensk studie visade dock att dosering av penicillin V med 800 mg x 4 i 5 dagar gav lika bra behandlingsresultat som penicillin V 1000 mg x 3 i 10 dagar.
Annan behandling
- Tonsillektomi kan övervägas hos patienter med 3–4 tonsilliter/år.
- Effekten av tonsillektomi verkar dock vara beskedlig, och det saknas dokumentation av långtidseffekt.
Komplikationer
- Komplikationerna kan vara bakteriella eller immunologiska.
- Bakteriella komplikationer är peritonsillit, parafaryngeal abscess, retrofaryngeal abscess, mellanöreinflammation, suppuration i cervikala lymfkörtlar och sepsis.
- Immunologiska senkomplikationer är glomerulonefrit och reumatisk feber, båda är sällsynta:
- Glomerulonefrit förekommer bara i samband med mer sällsynta streptokocktyper, medan reumatisk feber kan förekomma vid alla streptokocktyper
- Symtomen börjar ofta efter en latensperiod på cirka 3 veckor
Prognos
- I de allra flesta fall förlöper den akuta tonsilliten utan komplikationer och eftersjukdomar.
- Komplikationer kan förekomma i samband med en allvarlig akut tonsillit som orsakas av betahemolytiska streptokocker.
Källor
- Skoog Ståhlgren G, Tyrstrup M, Edlund C, Giske CG, Mölstad S, Norman C, Rystedt K, Sundvall PD, Hedin K.. Penicillin V four times daily for five days versus three times daily for 10 days in patients with pharyngotonsillitis caused by group A streptococci: randomised controlled, open label, non-inferiority study. BMJ 2019; 367: 367:l5337. PMID: 31585944
- Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård. Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten och Strama (2022)
- Burton MJ, Glasziou PP, Chong LY, Venekamp RP. Tonsillectomy or adenotonsillectomy versus non-surgical treatment for chronic/recurrent acute tonsillitis. Cochrane Database of Systematic Reviews 2014, Issue 11. Art. No.: CD001802. DOI: 10.1002/14651858.CD001802.pub3. PMID: 25407135
-
Hon vill nå ut med nya riktlinjer för antibiotikaanvändning
En klinisk infektion uppstår när hudfloran rubbas genom en förändring av immunförsvaret eller bakteriefloran. Tio snabba med Anita Groth, medicine doktor och specialist inom ÖNH.
-
Akut tonsillit
Akut tonsillit definieras som akut ont i halsen på grund av en inflammation i tonsillen eller båda tonsillerna orsakad av bakterier eller virus. Detta tillstånd är en av de vanligaste orsakerna till besök inom primärvården.
-
Övre luftvägsinfektion (ÖLI)
En mycket vanlig och oftast virusorsakad infektion som också benämns vanlig förkylning. Symtomen typiskt spridda från flera organ i övre luftvägar som exempelvis halsont, lockkänsla för öronen, rinnsnuva, irritation och svullnadskänsla i näsan.
-
Checklista – att tänka på vid hosta hos barn
Titt som tätt besöker barn vårdcentralen på grund av hosta och liknande förkylningssymtom. Många gånger beror hostan på ofarliga tillstånd, men vissa tecken och symtom bör du som sjukvårdspersonal och allmänläkare vara extra uppmärksam på.
-
Håll koll på säsongsinfluensan och vaccinet mot den
Vilken influensa kommer dominera 2018? I fjol fungerade inte vaccinet optimalt – hur ska man förhindra att samma sak händer även i år? Här berättar Mia Brytting, mikrobiolog vid Folkhälsomyndigheten, mer om säsongsinfluensan. Du som läkare kan hjälpa till att övervaka sjukdomen.
-
Streptokockinfektion i halsen
-
Sömnapnésyndrom - när remittera och vikten av kardiovaskulär prevention
Obstruktivt sömnapnésyndrom, OSAS, är relativt vanligt. De flesta får diagnosen i 50–65 årsåldern. Vad är särskilt viktigt att tänka på i primärvården för patienter med denna diagnos?
-
Tonsillhypertrofi
Tonsillhypertrofi kan leda till snarkning och sömnapnésyndrom. Det utförs cirka 13 000 tonsilloperationer per år, men det är inte tydligt hur många som görs med tonsillhypertrofi som indikation.