Bullerskada

Basfakta

Definition

• Varaktig bullerskada uppstår när känselcellerna i snäckan dör, eftersom cellerna inte ersätts av nya – tillståndet klassificeras som en neurogen hörselnedsättning.
• Bullerskador leder till hörselnedsättning i diskanten, senare också i lägre frekvenser.
• Bullerskadan utvecklas mest under de första tio åren om bullerexponeringen är densamma under hela den yrkesaktiva perioden.¹
• Arbetsmiljölagens yrkeshygieniska gräns för buller på arbetsplatsen är 85 dB (A). Normalt tål hörseln åtta timmar med så högt kontinuerligt buller utan att skadas.
• Smärtgränsen för buller går vid cirka 120 dB.

Förekomst

• Ett tillstånd som kan drabba personer i alla åldrar.
• Förekomsten är på väg att avta.

Fysiologi

• Ljudvågor leds in genom hörselgången till trumhinnan och får den att vibrera.
• Vibrationerna i trumhinnan överförs via hörselbenskedjan till det ovala fönstret i snäckan.
• I snäckan utlöser vibrationerna en vågrörelse i vätskan som stimulerar känselcellerna i koklean (hårcellerna) och skapar en elektrisk impuls.
• Den elektriska impulsen överförs via hörselnerven till hjärnan, där den uppfattas och tolkas som ljud.
• Allt som kan störa ljudvågen från ytterörat till mellanörat till innerörat, och till hjärnan, kan orsaka hörselnedsättning. Vid bullerskador uppstår skadan i cohlean.

Etiologi och patogenes

• Bullerskador orsakas av en rad akustiska, anatomiska och fysiologiska omständigheter.²
• Akuta bullerskador:
  • Till exempel gevärsskott, explosion etc., men detta kan också leda till kronisk skada, i synnerhet vid upprepade exponeringar
  • Skada på trumhinnan kan leda till akut, men övergående, hörselnedsättning – men detta gäller först och främst efter barotrauma
• Upprepat impulsljud med hög frekvens:
  • Till exempel smällar, hammarslag och så vidare är extra skadligt
• Musiker och diskoteksbesökare är utsatta.
• Ihållande bullerexponering kan ge varaktig hörselnedsättning, först i diskanten, senare i basen.^1,3

Patogenes⁴

• Det finns stora individuella variationer i benägenheten att utveckla bullerskador vid samma bullerbelastning.
• Exponeringen för buller kan leda till övergående nedsättning av hörseln, med öronsus och en känsla av lock för öronen.
• Hörselnedsättningen minskar efterhand, efter cirka 48 timmar anses nedsättningen vara permanent.
• Nedsatt hörsel omedelbart efter bullerexponering är därför en varningssignal.
• Mycket höga ljud med kort varaktighet, till exempel skott och explosioner, kan ge en ögonblicklig, allvarlig och varaktig hörselnedsättning, och det finns goda skäl att använda hörselskydd vid snabba variationer av ljudtrycket.
• Ny forskning har visat hur aktinfilament i stereocilierna på hårcellerna i koklea förnyas under 48 timmar,⁵ något som hänger samman med den korta tid då en normalisering av hörseltröskeln efter en bullerbelastning är möjlig.
• Örat är så känsligt för bullerskador att otoakustiska emissioner försvinner innan det inträder förändringar i hörseltröskeln.⁶
• Varaktig skada av stereocilierna leder i nästa omgång till att hårcellerna dör.²

Patofysiologi

• Buller orsakar hörselskador genom direkt mekanisk skada på strukturer i koklea och genom metabol överbelastning som en följd av överstimulering.⁷
• Möjliga metabola effekter är:
  • Frigörande av för mycket nitrogenoxid, något som kan skada hårcellerna
  • Bildning av fria radikaler som har en toxisk effekt på membranen
  • Och låga magnesiumkoncentrationer som försvagar hårcellerna genom att minska den intracellulära koncentrationen av kalcium

Predisponerande faktorer

• Kombinationen av bullerskada och åldersbetingad hörselnedsättning kan ge mycket nedsatt hörsel hos äldre.
• Arv kan spela en roll.

ICD-10

• H83 Andra sjukdomar i innerörat
  • H83.3 Bullereffekter på innerörat

ICD-10 Primärvård

• H833 Bullerskada

Diagnos

Diagnoskriterier

• Subjektivt och objektivt nedsatt hörsel.
• Audiogrammet visar ett typiskt mönster med diskantförlust.

Differentialdiagnoser

• Presbyakusis

Anamnes

• I tidig fas märker patienten inte så mycket av hörselnedsättningen, eftersom den inte drabbar talområdet 500–2 000 Hz.
• Varaktigt nedsatt hörsel, öronsus och pip i örat.

Kliniska fynd

• Nedsatt hörsel vid viskning eller tal.
• Webers test:
  • Ingen lateralisering om hörselnedsättningen är ungefär lika på båda öronen
  • Se instruktionsfilm: Webers test (0:37)
• Rinnes test:
  • Luftledning hörs bäst (Rinnes positivt) som uttryck för neurogen hörselnedsättning
  • Se instruktionsfilm: Rinnes test (1:04)
• Pneumatisk otoskopi:
  • Visar ett normalt utseende och en rörlig trumhinna

Kompletterande undersökningar i primärvården

• Audiometri visar en ren diskantförlust, maximalt vid 4 000–6 000 Hz, men vid långvarig exponering även reducerad hörsel i basen.
• Eventuellt Hb, blodsocker, FT4, TSH vid oklarhet om underliggande sjukdom.

När remittera?

• Om patienten och/eller anhöriga känner behov av hörapparat och/eller andra hörseltekniska hjälpmedel.

Checklista vid remittering

Behandling

Behandlingsmål

• Bättre hörsel och förebygga ytterligare hörselnedsättning.

Allmänt om behandlingen

• Hörapparat och tekniska hjälpmedel.
• Förebyggande åtgärder.

Egenbehandling

• Undvika buller och använda hörselskydd.
• Öronproppar finns på apotek.
• De som provar ut hörapparater kan även tillverka specialöronproppar.

Annan behandling

• Hörapparat.
• Eventuellt andra hjälpinsatser i hemmet om hörseln är mycket dålig.

Förebyggande åtgärder

• Bullermätning av företagshälsan eller Arbetsmiljöverket.
• Bullerminskning, minskad tid i buller eller användning av hörselskydd är aktuella åtgärder:
  • Ger dokumenterat färre bullerskador^1,8
• Audiometri bör utföras varje år, vid tecken på ökande hörselnedsättning bör vederbörande omplaceras till en mindre bullrig miljö.

Förlopp, komplikationer och prognos

Förlopp

• Vid kronisk bullerexponering försämras hörseln med tiden, medan akuta bullerskador kan ge plötslig hörselnedsättning.

Prognos

• Förutom vid akuta bullerskador blir hörselnedsättningen varaktig.

Patientinformation

Skriftlig patientinformation

• Bullerskada

Uppföljning

Vad bör kontrolleras?

• Företagshälsan/skyddsombud ska ha information.