Sömnapnésyndrom
Bakgrund
- Obstruktiv sömnapné (OSA):
- Uppehåll i andningen på ≥10 sekunder (mätt med polysomnografi, PSG eller nattlig andningsregistrering, NAR)
- Vid ≥5 sådana uppehåll i timmen (apné-hypopné-index, AHI) kan det röra sig om sömnapnésyndrom
- Obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS):
- Kännetecknas av onormal andning under sömn med ökad ansträngning för att övervinna obstruktion. Medför upprepade uppvaknanden, fragmenterad nattsömn och nattlig hypoxi
- Tillståndet är förknippat med dagtrötthet, nedsatt uppmärksamhet och nedsatt kognitiva funktioner, samt minskad livskvalitet
- Central sömnapné:
- Upphört luftflöde på grund av upphörda andningsrörelser
- Indikerar en störning (primär eller sekundär) i andningsregleringen snarare än obstruktion.
- Uppträder särskilt vid hjärtsvikt
Epidemiologi
- Prevalens av OSA är cirka 20 % bland män och 10 % bland kvinnor i åldersintervallet 30–60 år:
- Bland personer med OSA och AHI ≥15 har cirka 20 % dagsömnighet
- Sömnapnédiagnos ställs hos de flesta i 50–65 årsåldern.
- OSA uppges förekomma hos 1–4 % av alla barn.
Etiologi och patogenes
- Sömnapné minskar djupsömnen och REM-sömnen genom korta uppvaknanden (microarousals) efter andningsstörningar.
Obstruktiv sömnapné
- Området för övre luftvägsobstruktion vid OSA är runt bakre delen av tungan, den mjuka gommen eller epiglottis.
- Hos vissa snarkare blir det så trångt i svalget att det leder till stopp vid inandningen. Detta kan bero på nedsatt muskeltonus i farynx, vilket gör att farynx ”kollapsar” under inandning.
- Predisponerande faktorer för OSA kan vara övervikt, kraniofaciala avvikelser, stämbandsförändringar, förstorade tonsiller, nasal obstruktion, hypotyreos eller onormal neurologisk kontroll av muskulaturen i de övre luftvägarna.
- Hos barn är förstorade tonsiller och adenoidhypertrofi den vanligaste orsaken.
Central sömnapné
- Ses till exempel vid hjärtsvikt (Cheyne-Stokes andning).
- Man antar detta beror på förlängd responstid eftersom hjärtsvikten försenar hjärnans kemoreceptorers reaktion på syresättning av blodet. Därmed uppstår de karakteristiska fluktuationerna i andningsdjupet.
ICD-10
- G47.3 Sömnapnésyndrom
Anamnes
- Bevittnade apnéer?
- Snarkning?
- Kippar efter andan ("gasping, choking") under natten?
- Ökad dagsömninghet utan annan förklaring?
- Vaknar dåligt utsövd ("Nonrefreshing sleep")?
- Sömnfragmentering, insomningssvårigheter?
- Nokturi?
- Morgonhuvudvärk?
- Koncentrationssvårigheter?
- Minnesproblem?
- Minskad libido?
- Irritabilitet?
- Samsjuklighet:
- Kardiovaskulär och metabol samsjuklighet?
- Tidigare kardiovaskulär händelse?
- Psykisk ohälsa?
- Läkemedel:
- Sedativa?
- Muskelrelaxerande?
- Opiater för smärtbehandling?
Kliniska fynd
- Ofta, men inte alltid, föreligger övervikt.
- Misstanken förstärks om patienten har kort och kraftig hals.
- Många har hypertoni, vissa kan ha hjärtsjukdom.
- Det kan finnas obstruktiva förändringar i orofarynx.
- Tonsillhypertrofi, vanligast hos de yngsta.
- Hos barn kan också den kliniska undersökningen vara helt normal.
Utredning av sömnapnésyndrom
- Dagsömnighet kan bedömas med Epworth Sleepiness Scale (ESS).
- Blodprover behöver inte tas för diagnos sömnapnésyndrom, men kan övervägas med tanke på samsjuklighet:
- FT4 och TSH
- HbA1c
- Lipidstatus: Kolesterol, HDL och LDL
- Njurfunktionsprover
Sömnundersökning vuxna
- Sömnundersökning för sömnstörningar görs på sömnlaboratorium/neurofysiologiskt laboratorium.
- Sömnundersökning med frågeställning sömnapné – nattlig andningsregistrering (NAR):
- Diagnostiskt test för sömnapné:
- Indikation för utredning baseras på typiska symtom, alternativt förekomst av riskfaktorer eller samsjuklighet kopplad till förekomst av sömnapné
- Olika fysiologiska variabler mäts under sömn, såsom andning, puls, syresättning, snarkning och kroppsposition
- Patienten sover i hemmet
- Polysomnografi (PSG):
- Diagnostiskt test för flera olika sorters sömnstörningar, inklusive sömnapné. Används tillsammans med anamnes.
- Olika fysiologiska variabler mäts under sömn, såsom andning, puls, syresättning, snarkning, kroppsposition, benrörelser, ögonrörelser, muskelaktivitet under hakan samt hjärnans aktivitet under sömn
- Patienten sover på sjukhus eller i hemmet
- Läs mer om sömnundersökning i Riktlinjer för utredning av misstänkt sömnapné hos vuxna 2018.
Barn
- Barn remitteras barn till ÖNH-specialist när det rapporteras om ihållande snarkning och förstorade tonsiller påvisas:
- Indikationen för remittering/behandling förstärks om det också föreligger tecken på sömnstörningar, rastlöshet, koncentrationssvårigheter eller andra tecken på vantrivsel under dagtid
Differentialdiagnoser
- Okomplicerad snarkning.
- Nasalstenos av olika etiologi.
- Narkolepsi.
- Hypertrofiska tonsiller och adenoid hos barn med sömnapné.
Behandling av sömnapnésyndrom
- Behandling endast vid kliniskt relevant OSA:
- Obstruktiv sömnapné bedöms som klinisk relevant om den orsakar symtom, ökar risken för sömnighetsrelaterade olycksfall, eller utgör en riskfaktor för kardiometabol ohälsa
- Viktminskning bör eftersträvas vid övervikt.
- Behandlingsalternativ är PAP-behandling (positivt andningstryck), apnébettskena, övre luftvägskirurgi, positionsbehandling och överviktsbehandling.
- Vid PAP-behandling finns olika tekniker:
- Övertrycket kan hållas konstant (CPAP), regleras automatiskt minut för minut (APAP) eller följa och fördjupa andetagen (BilevelPAP)
- Se Nationellt vårdprogram för behandling av obstruktiv sömnapné hos vuxna för mer information om de olika behandlingarna.
- Barn:
- Adenotonsillektomi (adenoiden skrapas och tonsillerna tas bort) rekommenderas internationellt vid måttlig till svår obstruktiv sömnapné hos barn
- I Sverige görs ofta adenotonsillotomi (partiell resektion där tonsillvävnad som sticker utanför gombågarna) tas bort:
- Utvärdering av metoden har visat liknande resultat och färre biverkningar jämfört med adenotonsillektomi
- Dock risk att tonsiller återväxer hos barn <3 år
Egenbehandling
- Sidoläge när man sover.
- Viktminskning kan ha en mycket positiv effekt.
- Undvik alkohol och sömnmedel.
Komplikationer
- Sämre livskvalitet.
- Dagtrötthet.
- Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom
- Ökad risk för motortrafikolyckor.
- Ökad risk i samband med generell anestesi.
Prognos
- Behandling av OSA minskar risken för de flesta komplikationer listade ovan.
- Utan behandling kvarstår symtomen.
Källor
- Riktlinjer för utredning av misstänkt sömnapné hos vuxna. SESAR, Svenska Sömnapnéregistret. Hämtad 2022-11-28
- Kapur VK, Auckley DH, Chowdhuri S, Kuhlmann DC, Mehra R, Ramar K, Harrod CG. Clinical Practice Guideline for Diagnostic Testing for Adult Obstructive Sleep Apnea: An American Academy of Sleep Medicine Clinical Practice Guideline. J Clin Sleep Med. 2017 Mar 15;13(3):479-504. doi: 10.5664/jcsm.6506. PMID: 28162150
- Nationellt vårdprogram för behandling av obstruktiv sömnapné hos vuxna. Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso och sjukvård. SKR. Hämtad 2022-11-28
- Sjölander I, Friberg D. ABC om Sömnrelaterad andningsstörning hos barn. Läkartidningen. 2021,118:20075
-
Hon vill nå ut med nya riktlinjer för antibiotikaanvändning
En klinisk infektion uppstår när hudfloran rubbas genom en förändring av immunförsvaret eller bakteriefloran. Tio snabba med Anita Groth, medicine doktor och specialist inom ÖNH.
-
Akut tonsillit
Akut tonsillit definieras som akut ont i halsen på grund av en inflammation i tonsillen eller båda tonsillerna orsakad av bakterier eller virus. Detta tillstånd är en av de vanligaste orsakerna till besök inom primärvården.
-
Övre luftvägsinfektion (ÖLI)
En mycket vanlig och oftast virusorsakad infektion som också benämns vanlig förkylning. Symtomen typiskt spridda från flera organ i övre luftvägar som exempelvis halsont, lockkänsla för öronen, rinnsnuva, irritation och svullnadskänsla i näsan.
-
Checklista – att tänka på vid hosta hos barn
Titt som tätt besöker barn vårdcentralen på grund av hosta och liknande förkylningssymtom. Många gånger beror hostan på ofarliga tillstånd, men vissa tecken och symtom bör du som sjukvårdspersonal och allmänläkare vara extra uppmärksam på.
-
Håll koll på säsongsinfluensan och vaccinet mot den
Vilken influensa kommer dominera 2018? I fjol fungerade inte vaccinet optimalt – hur ska man förhindra att samma sak händer även i år? Här berättar Mia Brytting, mikrobiolog vid Folkhälsomyndigheten, mer om säsongsinfluensan. Du som läkare kan hjälpa till att övervaka sjukdomen.
-
Streptokockinfektion i halsen
-
Sömnapnésyndrom - när remittera och vikten av kardiovaskulär prevention
Obstruktivt sömnapnésyndrom, OSAS, är relativt vanligt. De flesta får diagnosen i 50–65 årsåldern. Vad är särskilt viktigt att tänka på i primärvården för patienter med denna diagnos?
-
Tonsillhypertrofi
Tonsillhypertrofi kan leda till snarkning och sömnapnésyndrom. Det utförs cirka 13 000 tonsilloperationer per år, men det är inte tydligt hur många som görs med tonsillhypertrofi som indikation.