Adhd vanligare – men inte symtomen
Allt fler barn diagnostiseras och behandlas för adhd. Men de symtom som ligger till grund för en diagnos har alltså inte blivit vanligare bland unga. Det rapporterar Vetenskapsradion.
De senaste åren har diagnosen adhd ökat kraftigt bland barn. Drygt sex procent av alla pojkar i åldrarna 10-14 får idag läkemedel som används vid behandling av adhd, vilket är fem gånger fler än det var 2006. Det visar forskare vid Karolinska institutet och Örebro Universitet, som har analyserat medicinska data från nästan 20 000 tvillingar i det svenska tvillingregistret.
Men när forskarna tittade på de underliggande adhd-dragen hade det inte skett någon förändring sedan 2006.
– Så det är inte så att personer idag är mer hyperaktiva och impulsiva jämfört med för tio år sedan. Och sammantaget så indikerar det att det är andra faktorer som förklarar varför antalet adhd-diagnoser ökar, säger Henrik Larsson, epidemiolog vid Örebro universitet och Karolinska institutet, till Vetenskapsradion.
Ingen överdiagnostisering av adhd
Varför diagnosen ökar är alltså oklart men forskarna bakom studien tror inte att det handlar om någon överdiagnostisering.
En förklaring till ökningen kan vara att vi är bättre på att identifiera och diagnostisera adhd idag, menar Henrik Larsson.
- Vetenskapsradion - https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7553064
Källor
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Checklista – att tänka på vid hosta hos barn
Titt som tätt besöker barn vårdcentralen på grund av hosta och liknande förkylningssymtom. Många gånger beror hostan på ofarliga tillstånd, men vissa tecken och symtom bör du som sjukvårdspersonal och allmänläkare vara extra uppmärksam på.
-
Mässling (morbilli)
Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomar vi känner till. Att vaccinera är viktigt för att undvika allvarliga komplikationer, som exempelvis encefalit som drabbar 1 av 1000 sjuka.
-
Skärmtid oroar småbarnsföräldrar – vad är lagom?
Hur digitala medier påverkar småbarn råder det delade meningar om. Viss forskning talar för att det skulle vara skadligt medan annan forskning hävdar det motsatta. I en svensk studie kartlägger forskarna spädbarns skärmtid och hur den påverkar barns språkutveckling.
-
Så bemöter du kunskapsmotstånd om vaccin
I takt med att fler vaccin gör entré i vården växter oron hos allmänheten, i synnerlighet bland föräldrar som ska ta beslut om att vaccinera sina barn. Hur bemöter du som läkare denna typ av kunskapsmotstånd? Den frågan lockade över 200 läkare, sjuksköterskor och andra berörda till årets Vaccindag.
-
Intellektuell funktionsnedsättning
Utvecklingsavvikelse som visar sig under barn- eller ungdomstiden och som innefattar funktionssvårigheter inom tre domäner – kognitiva, sociala och praktiska.
-
Skolios
2–4 procent av ungdomar 10–18 år har skolios, som oftast beror på benlängdsskillnad. Man skiljer mellan funktionell-, strukturell- och adolescent idiopatisk skolios.
-
Gastroesofageal reflux hos barn
Under det första levnadsåret är kräkningar mycket vanligt. Enstaka gånger kan det dock handla om gastroesofagal refluxsjukdom.