Adhd-läkemedel hjälpte vid amfetaminberoende
En viss typ av adhd-medicin tycks ge positiv effekt vid amfetaminberoende. Det visar ny svensk forskning.
Hittills finns inget godkänt läkemedel mot amfetaminberoende, även om flera läkemedel visat lovande resultat – dock utan tillräcklig bevisning. Nu visar ny, mer övertygande forskning att amfetaminmissbrukare som tar adhd-läkemedelet lisdexamfetamin ser ut att löpa mindre risk att dö eller hamna på sjukhus på grund av missbruket. Studien är publicerad i Jama psychiatry.
– Våra resultat tyder på att lisdexamfetamin kopplas till bäst utfall och uppmuntrar till att göra randomiserade, kontrollerade studier för att undersöka det här vidare, säger en av studiens författare Jari Tiihonen, professor i klinisk psykiatri vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, i ett pressuttalande.
Studien som bedrivits av forskare både vid Karolinska institutet, Östra Finlands universitet och Niuvanniemi sjukhus omfattade nästan 14 000 svenskar i åldrarna 16–64 med amfetamin- eller metamfetaminbrukssyndrom. Dessa personer följdes under flera år. Forskarna studerade vad som hände med deltagarna under perioder med eller utan läkemedel, till exempel om de behövde sjukhusvård eller inte.
Lisdexamfetamin stack ut
Forskarna analyserade vidare utfallen av 17 olika läkemedelsbehandlingar. Under perioder då deltagarna fick lisdexamfetamin var risken för sjukhusinläggning 18 procent lägre. Risken för sjukhusinläggning eller död av andra orsaker minskade med 14 procent. Kombinationer av två eller flera olika läkemedel mot substansbrukssyndrom kopplades också till lägre risk för sjukhusinläggning eller död.
Många med både missbruk och adhd
En reservation mot de lovande resultaten för lisdexamfetamin kan dock vara att många med substansmissbruk också har adhd. I studien gällde detta närmare tolv procent av deltagarna. Läkemedlet kan i många fall ha förskrivits för denna diagnos.
Men forskarna gjorde även olika statistiska jämförelser mellan olika individer i studien och anser att resultaten av dessa tyder på att lisdexamfetamin kan hjälpa även vid amfetaminberoende utan adhd.
Öka din kunskap om migrän
Migrän är en typ av neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Sjukdomen leder till nedsättning av både fysisk och psykisk funktionsförmåga, och har därför en stor negativ inverkan på livskvaliteten och medför dessutom stora samhällskostnader.
- JAMA Psychiatry - https://jamanetwork.com/journals/jamapsychiatry/fullarticle/2798882
Källor
-
Depression
Det mest typiska symtomet för depression är sänkt grundstämning och glädjelöshet. Siffror på hur vanlig depression är uppskattas till 15–20 procent av befolkningen när det gäller livstidsrisk.
-
Lär dig känna igen patienter med riskbeteende för hepatit C-smitta
Kunskapen om risktagande och möjlighet till behandling för hepatit C är otillräcklig på flera håll inom vården.
-
Drogfri och frisk från hepatit C – nu hjälper han andra
Tommy, 53 år, har mångårig narkotikabruk och hemlöshet bakom sig. Han fick hepatit C innan behandling fanns tillgänglig. Idag är han drogfri, frisk från sin hepatit och arbetar som uppsök på Stockholms Brukarförening.
-
Nytt arbetssätt når majoriteten hepatit C-smittade
Med ett mer flexibelt arbetssätt och en kunskap om patientgruppen har de lyckats få in cirka 300 patienter i behandling sedan projektet Linkage C startade för två år sedan. Något som har bidragit till att Sverige är ett av de 13 länder i världen som ser ut att uppnå WHO...
-
Läkare: Otillräcklig vård av hepatit C vid injektionsmissbruk
För att lyckas fånga upp fler med hepatit C krävs gemensamma satsningar mellan samtliga enheter som kommer i kontakt med målgruppen, menar specialistläkaren Marianne Alanko Blomé.
-
Alkoholberoende
Man räknar med att cirka 18 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i Sverige har ett riskbruk av alkohol.
-
Depression
-
Föräldraledighet bra skydd mot psykisk ohälsa
Att vara föräldraledig har visat sig vara ett bra skydd mot försämrad mental hälsa. Effekten verkar dessutom finnas kvar längre fram i livet – främst bland mammor. Det hävdar tre forskare som har sammanställt 45 internationella studier i ämnet.