Bättre skyddsfaktorer vid adhd när närstående involveras
Copingfärdigheter hos vuxna med ADHD kan förbättras om närstående involveras i vården. Det visar den första utvärderingen av en unik intervention som också inkluderar anhöriga.
Öka din kunskap om migrän
Migrän är en typ av neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Sjukdomen leder till nedsättning av både fysisk och psykisk funktionsförmåga, och har därför en stor negativ inverkan på livskvaliteten och medför dessutom stora samhällskostnader.
Stress, med en ostrukturerad vardag och problem i nära relationer är riskfaktorer som gör att vuxna personer med ADHD ofta upplever sin funktionsnedsättning som svårare än om allt fungerar smidigt runt omkring dem. Personer med ADHD har lättare för att utveckla beroendesjukdomar eller depression och de hamnar oftare i skilsmässor än andra personer. Men om den drabbade kan utveckla färdigheter för hantering, så kallad coping, kan vardagens riskfaktorer vändas till skyddsfaktorer, till exempel genom att utveckla en nära och viktig relation.
– Många med ADHD har ganska dåligt socialt stöd och få nära relationer. Det kan vara svårt att planera aktiviteter eller att reglera känslor och det ökar upplevelsen av stress. Vi har sett att nära relationer kan fungera som viktiga skyddsfaktorer, säger Tatja Hirvikoski, med dr och neuropsykolog vid KIND, Centrum för neuropsykiatriska fuktionsnedsättningar vid Karolinska Institutet.
ADHD i öppenvårdspsykiatrin
Psykologisk behandling har ofta som syfte att öka copingfärdigheterna hos personen med ADHD. Enligt Tatja Hirvikoski är det nu för första gången som en metod prövats där även närstående till den drabbade involveras i behandlingen på ett systematiskt sätt. Tanken i den så kallade Pegasuskursen är att kunskap och den stärkta relationen både ska förbättra copingfärdigheterna för patienten men också ge den närstående kunskap och verktyg för att hantera relationen.
− Målsättningen var att interventionen skulle vara genomförbar i vanlig öppen psykiatrisk mottagning och vi har sett att över 90 procent av alla med ADHD i öppenvårdspsykiatrin klarar att genomföra kursen.
Inom ramen för studien har över 300 personer erbjudits och genomfört programmet som alltså handlar mycket om att öka kunskapen om funktionsnedsättningen ADHD och vilket stöd som samhället kan ge. Det handlar också om att få personen med ADHD och den närstående att tillsammans hitta lösningar som fungerar i just deras fall.
− Ett exempel är att man ska identifiera och komma bort från en kritisk och negativ hemmiljö. Det kan också behövas hjälp att få personen med ADHD att minnas vardagsuppgifter och att hålla ordning eller att man behöver se över om man kan fördela arbetet i hemmet annorlunda. Det är viktigt att veta hur man hittar den hjälpen.
Relationer vid ADHD förbättrades
Flera utvärderingar av det unika programmet är på gång. I en första studie med öppen design har 108 av deltagarnas erfarenheter av programmet utvärderats, bland annat med ett kunskapsprov. Resultaten visar att relationerna har förbättrats och att närstående även upplever mindre negativa känslor kopplat till ADHD efter att ha genomfört programmet. Studien kommer att följas upp med en studie där det också ingår kontrollpersoner.
-
Depression
Det mest typiska symtomet för depression är sänkt grundstämning och glädjelöshet. Siffror på hur vanlig depression är uppskattas till 15–20 procent av befolkningen när det gäller livstidsrisk.
-
Lär dig känna igen patienter med riskbeteende för hepatit C-smitta
Kunskapen om risktagande och möjlighet till behandling för hepatit C är otillräcklig på flera håll inom vården.
-
Drogfri och frisk från hepatit C – nu hjälper han andra
Tommy, 53 år, har mångårig narkotikabruk och hemlöshet bakom sig. Han fick hepatit C innan behandling fanns tillgänglig. Idag är han drogfri, frisk från sin hepatit och arbetar som uppsök på Stockholms Brukarförening.
-
Nytt arbetssätt når majoriteten hepatit C-smittade
Med ett mer flexibelt arbetssätt och en kunskap om patientgruppen har de lyckats få in cirka 300 patienter i behandling sedan projektet Linkage C startade för två år sedan. Något som har bidragit till att Sverige är ett av de 13 länder i världen som ser ut att uppnå WHO...
-
Läkare: Otillräcklig vård av hepatit C vid injektionsmissbruk
För att lyckas fånga upp fler med hepatit C krävs gemensamma satsningar mellan samtliga enheter som kommer i kontakt med målgruppen, menar specialistläkaren Marianne Alanko Blomé.
-
Alkoholberoende
Man räknar med att cirka 18 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i Sverige har ett riskbruk av alkohol.
-
Föräldraledighet bra skydd mot psykisk ohälsa
Att vara föräldraledig har visat sig vara ett bra skydd mot försämrad mental hälsa. Effekten verkar dessutom finnas kvar längre fram i livet – främst bland mammor. Det hävdar tre forskare som har sammanställt 45 internationella studier i ämnet.
-
Adhd-läkemedel hjälpte vid amfetaminberoende
En viss typ av adhd-medicin tycks ge positiv effekt vid amfetaminberoende. Det visar ny svensk forskning.