En miljon svenskar dricker för mycket
I Sverige är 330 000 personer alkoholberoende och så många som en miljon svenskar har en riskkonsumtion av alkohol. Ändå tas inte frågan på allvar. Det menar Bengt Sternebring, beroendeläkare på Skånes universitetssjukhus Malmö och sekreterare i Svensk förening för beroendemedicin.

Att så många som 330 000 svenskar har ett alkoholberoende är inget litet problem. Beroendeläkare kallar det en folksjukdom, och den kostar Sverige omkring 100 miljarder kronor om året i kostnader för sjukvård, socialtjänst, förlorad arbetskraft och kriminalvård.
– Forskning visar att för varje satsad krona får samhället tillbaka 10-12 kronor. Här finns en jättevinst att göra, som ingen tar tag i, säger Bengt Sternebring, överläkare på Beroendecentrum Malmö, Skånes universitetssjukhus Malmö, där han tidigare även var verksamhetschef under 20 år.
Vill få ner den utbredda riskkonsumtionen
Men några som försöker få fler att få upp ögonen för problematiken är de 400 medlemmarna, läkare med intresse för alkohol- och narkotikafrågor, i Svensk förening för beroendemedicin. En intresseförening inom Sveriges läkarförbund och Svenska läkaresällskapet. Bengt Sternebring är föreningens sekreterare sedan 25 år tillbaka.
– Styrelsen arbetar ständigt med de här frågorna, med stor hjälp av flertalet medlemmar. Vi blir alltid tillfrågade att delta när de nationella riktlinjerna ska revideras. Vi är också en viktig service för beroendeläkare och får alla remisser från Svenska läkaresällskapet och Sveriges läkarförbund.
Att få ner den utbredda riskkonsumtionen är en viktig fråga för föreningen. Precis som i andra frågor de driver försöker de öka medvetenheten genom att exempelvis anordna konferenser och föreläsningar för bland annat allmänläkare, företagsläkare och anställda inom socialtjänsten.
Öka din kunskap om migrän
Migrän är en typ av neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Sjukdomen leder till nedsättning av både fysisk och psykisk funktionsförmåga, och har därför en stor negativ inverkan på livskvaliteten och medför dessutom stora samhällskostnader.
– Vi ska ta fram tydligare rikstäckande direktiv och förankra dem hos Socialstyrelsen. Vi vill också se fler läkemedel och att man blir bättre på att använda de som finns. Diagnoserna depression och alkoholberoende är ungefär lika utbredda, men ändå får depressionspatienterna avsevärt mycket mer läkemedelsbehandling än de som är alkoholberoende.
Landstingen borde få större ansvar
Ett problem i arbetet med att fånga upp den här patientgruppen är att de kan hamna mellan stolarna, mellan landsting och kommun. I dag upptäcks bara en av fem som har den här problematiken. Svensk förening för beroendemedicin vill att landstinget ska få ett större ansvar.
– Alkoholism är en sjukdom och alkohol orsakar också nya sjukdomar. Undersökningar visar att de flesta patienterna vill tala om alkohol med sjukvården, inte med en socialsekreterare. Men naturligtvis ska sjukvården ta hjälp av kommunen, i rehabiliteringen till exempel, säger Bengt Sternebring.
En annan fråga som engagerar föreningen är den om läkemedelsassisterad behandling för opiatberoende. Föreningens årliga symposium äger i år rum 30 augusti i Göteborg och kommer att handla om just detta.
– Narkomanerna är en väldigt utsatt grupp som ingen bryr sig om riktigt. Konferensen blir en djupdykning om LARO-behandling, som alltså är läkemedelsassisterad behandling för bland annat heroinmissbrukare. Det är viktigt att få ut aktuell forskning och kunskap inom det här området.
Starkt involverade i missbruksutredningen
Eftersom de flesta av landets beroendeläkare är medlemmar i Svensk förening för beroendemedicin säger det sig självt att föreningens kompetens väger tungt när det gäller beroendefrågor.
– Vi anlitas frekvent och var exempelvis starkt involverade i missbruksutredningen. Men sedan blev det ingenting bra av det ändå, på grund av inkompetent handläggning av politiker, säger Bengt Sternebring.
Det var i april 2011 som missbruksutredningen offentliggjordes. Utredaren identifierade många allvarliga problem i samhällets sätt att hjälpa personer med beroende och lade fram 70 förslag för att hantera dessa. Sedan dess har det inte hänt mycket.
– Det kom en proposition sedan som var det mest urvattnade jag har sett, man kunde knappt tro att de hade läst utredningen. Vi har skrivit artiklar, uppvaktat socialministern och försöker puffa för att det ska bli en återremiss. Missbruksutredningen, som var utomordentligt bra gjord, har slarvats bort helt. Vi vet inte hur det blir nu, men någonting måste hända till hösten, säger Bengt Sternebring.
-
Depression
Det mest typiska symtomet för depression är sänkt grundstämning och glädjelöshet. Siffror på hur vanlig depression är uppskattas till 15–20 procent av befolkningen när det gäller livstidsrisk.
-
Lär dig känna igen patienter med riskbeteende för hepatit C-smitta
Kunskapen om risktagande och möjlighet till behandling för hepatit C är otillräcklig på flera håll inom vården.
-
Drogfri och frisk från hepatit C – nu hjälper han andra
Tommy, 53 år, har mångårig narkotikabruk och hemlöshet bakom sig. Han fick hepatit C innan behandling fanns tillgänglig. Idag är han drogfri, frisk från sin hepatit och arbetar som uppsök på Stockholms Brukarförening.
-
Nytt arbetssätt når majoriteten hepatit C-smittade
Med ett mer flexibelt arbetssätt och en kunskap om patientgruppen har de lyckats få in cirka 300 patienter i behandling sedan projektet Linkage C startade för två år sedan. Något som har bidragit till att Sverige är ett av de 13 länder i världen som ser ut att uppnå WHO...
-
Läkare: Otillräcklig vård av hepatit C vid injektionsmissbruk
För att lyckas fånga upp fler med hepatit C krävs gemensamma satsningar mellan samtliga enheter som kommer i kontakt med målgruppen, menar specialistläkaren Marianne Alanko Blomé.
-
Alkoholberoende
Man räknar med att cirka 18 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i Sverige har ett riskbruk av alkohol.
-
Föräldraledighet bra skydd mot psykisk ohälsa
Att vara föräldraledig har visat sig vara ett bra skydd mot försämrad mental hälsa. Effekten verkar dessutom finnas kvar längre fram i livet – främst bland mammor. Det hävdar tre forskare som har sammanställt 45 internationella studier i ämnet.
-
Adhd-läkemedel hjälpte vid amfetaminberoende
En viss typ av adhd-medicin tycks ge positiv effekt vid amfetaminberoende. Det visar ny svensk forskning.