Intervju | Psykiatri

Ett försök att nå en ny målgrupp inom beroendevården

Kan man se ut som en alkoholist och hur ser i så fall en alkoholist ut? Jag sitter på Riddargatan 1, en alkoholmottagning i centrala Stockholm. Mitt emot mig sitter en ung, väldigt fräsch tjej. Hon känns så långt ifrån den ”typiska patienten” på en alkoholmottagning. Bredvid mig sitter en äldre dam. Hon läser i en bok jag inte kan se titeln på. Plötsligt vandrar hennes blick mot en äldre man i väntrummet. ”Där har vi en typisk alkoholist” tänker jag tyst för mig själv och inser i samma stund att jag är fördomsfull.


Publicerad den: 2014-03-31
Författare: Besima Aho, Redaktionschef, Netdoktor

Annons

– Alkoholist är en term som vi inom vården bör undvika, det är ingen medicinsk diagnos och närmast att betrakta som ett skällsord. För vissa personer kan det dock vara identitetsskapande, som i AA, Anonyma Alkoholister. Identiteten innebär då en påminnelse att man har denna kroniska sjukdom, säger Sven Wåhlin överläkare inom Beroendecentrum Stockholm och på Riddargatan 1.

Annons
Annons

Riddargatan 1, är en mottagning som är inriktad mot människor som dricker för mycket men som inte har andra sociala hjälpbehov. Mottagningens målsättning är att nå en ny målgrupp patienter med milt eller måttligt beroende, som tidigare inte haft ett naturligt ställe att söka vård. Här tar man emot personer som själva söker hjälp men mottagningen tar även emot på remiss från husläkare eller företagsläkare. 

– När man pratar om alkoholberoende får väl de flesta människor en bild av en utslagen suput, som ivrigt förnekar att han har några problem. Bilden må stämma ibland, men den stämmer definitivt inte in på den stora majoriteten av alkoholberoende personer. De flesta arbetar, har familj och är goda föräldrar och har till och med en riktigt god prognos vad gäller alkoholen.

Att prognosen oftast är god är en relativit ny kunskap. Den stora gruppen med mildare former av alkoholberoende har varit osynliga, för alla utom sig själva, partnern och kanske även närmaste bekantskapskretsen. Fem av sex svenskar som uppfyller minst tre av ICD-10 kriterierna för beroende söker inte hjälp mot det. Faktum är att de allra flesta klarar tillfrisknandet på egen hand – de tar tag i problemet själva.

Annons
Annons

– I en svensk studie kunde man se att bara 17 procent av alla med alkoholberoende hade haft någon kontakt med vården för sitt problem. Man såg också att tillfrisknandet var en process som i genomsnitt tog cirka 2,5 år. Det är här vi i vården kan göra skillnad, genom att stödja att en förändring av dryckesvanor kommer igång tidigare. 

– Självklart finns fortfarande de svårt beroende personerna med sociala komplikationer och kanske flera psykiatriska diagnoser. De är ofta kända sedan tidigare och har fortfarande samma dåliga prognos som tidigare.

Att ändra dryckesvanor innebär inte i första hand helnykterhet

Det vanligaste behandlingsmålet på beroendemottagningar är oftast nykterhet. På Riddargatan 1 är målsättningen att ändra dryckesvanorna till något bättre och således inte nykterhet.

Motiverande samtal och korta behandlingar är behandlingsmetodiken. Här går man tillsammans med patienten igenom frågeformuläret AUDIT som sammanfattar både hur man dricker och om det finns några tecken på beroende. Patienten får berätta varför det här är viktigt för honom eller henne och varför patienten vill ändra på sina vanor.

– Samtalsmetodiken är en viktig del i behandlingen och huvudansvaret för behandlingen läggs på patienten ifråga. I vår behandling existerar inte pekpinnar eller tyckande på något sätt. Vi uppmuntrar och motiverar till att vilja ändra alkoholvanor.

Det är onsdag eftermiddag. In kommer Björn, en medelålders man, tillsammans med sin fru. Han har ett ganska ovanligt problem som innebär att han kan dricka och har normalt sett inga problem med alkohol men efter en månad kommer ett enormt sug och då får han problem.

Björn får kort återberätta månaden som gått och när suget efter alkohol kom tillbaka. Samtidigt får hans fru också ge sin version av återfallet.

– Det är med ett fyra veckors intervall suget kommer tillbaka och det märker jag då han blir irriterad och snäsig. Jag kan inte vara morsa åt Björn, men det är det jag känner att jag blir, säger Björns fru och tittar mot Sven Wåhlin.

– Björn, vilket stöd vill du ha av din fru frågar Sven och säger samtidigt att Björn är den enda som kan svara på vilket sätt hon kan vara behjälplig.

Björn får ökad dos av läkemedelet han får som stoppar suget, de går igenom senaste leverproverna och ett nytt återbesök bokas.

– Så kan ett patientbesök se ut, säger Sven Wåhlin. Björns problem är ovanligt och i hans fall finns det genetiska faktorer som spelar roll i hans beroendeproblem.

En miljon svenskar är beroende av alkohol – det utgör fler människor än hela Stockholm stad. Epidemiologisk forskning, bland annat i Sverige, har sedan länge visat att påståendet ”en gång beroende – alltid beroende” är felaktigt. Tillståndet alkoholberoende definieras av ett antal kriterier på ICD-10, där 3-4 kriterier antyder lätt beroende, 5-7 ett svårare beroende. Förmågan att dricka kontrollerat är alltså, enligt forskning relaterat till hur många kriterier man uppfyller. Många som har ett lätt eller medelsvårt beroende kan lära sig att dricka kontrollerat.

Är kravet på helnykterhet vid alkoholberoende förlegat? Vad anser du? Kommentera direkt under artilkeln!

Den 1 april klockan 14.00 besvarar Sven Wåhlin, överläkare inom Beroendecentrum Stockholm och författare till boken Alkohol – en fråga för oss i vården, dina frågor om alkohol och beroende i en chatt på NetdoktorPro avsedd för läkare och annan sjukvårdspersonal. Ställ dina frågor till Sven Wåhlin här »

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons