Risk för allvarliga biverkningar vid slentrianmässig sömnmedicinering

Enligt Socialstyrelsens läkemedelsregister hämtade cirka 870 000 individer ut minst ett recept på sömnmedel under 2020. Sömnläkemedel är med andra ord mycket vanliga. 

Korttidsbehandling mot sömnsvårigheter är många gånger till stor hjälp för patienter som exempelvis befinner sig i kris eller lider av akut somatisk sjukdom. Samtidigt är det inte helt ovanligt att sömnsvårigheterna kvarstår efter en kortare tids behandling. Att då rutinmässigt fortsätta förskriva sömnläkemedel, utan att undersöka vad som kan ligga bakom den uteblivna effekten, kan på sikt få allvarliga konsekvenser. Sannolikt ses heller ingen effekt av sömnläkemedel efter en längre tids användning, och patienterna får på så vis inte den hjälp de behöver samtidigt som risk för beroende finns. Detta ligger i linje med det faktum att läkemedel mot sömnsvårigheter endast är godkända för korttidsbruk i Sverige. 

Förutom att underliggande, behandlingsbara sjukdomar riskerar att förbises, är ytterligare konsekvenser av obefogad sömnmedicinering risken för  fallolyckor bland äldre. Det finns också data som visar att användning av sömnmedel ökar mortaliteten även om man korrigerar för annan sjuklighet.

Flera underliggande orsaker 

Långvariga sömnsvårigheter kan ha flera underliggande orsaker. Sömnproblem är exempelvis vanligt bland personer med psykisk sjukdom. Vid depression är sömnstörning ett kardinalsymptom. Ett stort antal somatiska sjukdomar kan också påverka sömnen negativt. 

Även genomgång av vanor kring alkohol, kaffe, nikotin och måltider är en viktig del i sömnutredningen. Sovrumsmiljö och möjliga andra störande yttre faktorer behöver också redas ut. Dåliga motionsvanor och ständig inomhusvistelse har också betydelse eftersom ljus spelar stor roll för upprätthållande av dygnsrytm. 

Överväg alternativa metoder 

Orsakerna till varför sömnstörningar uppstår är många. Och idag saknas tyvärr i många fall evidens för annat än korttidsbehandling med sömnmedel. Samtidigt är det viktigt att överväga även icke farmakologiska metoder såsom exempelvis bolltäcke eller kedjetäcke vilket verkar fungera bra hos vissa patienter. 

För att ge patienten rätt vård och behandling behöver varje enskild läkaren utifrån sin helhetsbedömning avgöra vad som är lämpligast i varje enskilt fall.