Risk för allvarliga biverkningar vid slentrianmässig sömnmedicinering
Att rutinmässigt förskriva sömnmedel, utan att gå till grunden med problemet, kan på sikt leda till allvarliga konsekvenser. Därför är det viktigt att alltid ta reda på orsaken innan du behandlar en sömnstörning.
Enligt Socialstyrelsens läkemedelsregister hämtade cirka 870 000 individer ut minst ett recept på sömnmedel under 2020. Sömnläkemedel är med andra ord mycket vanliga.
Korttidsbehandling mot sömnsvårigheter är många gånger till stor hjälp för patienter som exempelvis befinner sig i kris eller lider av akut somatisk sjukdom. Samtidigt är det inte helt ovanligt att sömnsvårigheterna kvarstår efter en kortare tids behandling. Att då rutinmässigt fortsätta förskriva sömnläkemedel, utan att undersöka vad som kan ligga bakom den uteblivna effekten, kan på sikt få allvarliga konsekvenser. Sannolikt ses heller ingen effekt av sömnläkemedel efter en längre tids användning, och patienterna får på så vis inte den hjälp de behöver samtidigt som risk för beroende finns. Detta ligger i linje med det faktum att läkemedel mot sömnsvårigheter endast är godkända för korttidsbruk i Sverige.
Förutom att underliggande, behandlingsbara sjukdomar riskerar att förbises, är ytterligare konsekvenser av obefogad sömnmedicinering risken för fallolyckor bland äldre. Det finns också data som visar att användning av sömnmedel ökar mortaliteten även om man korrigerar för annan sjuklighet.
Flera underliggande orsaker
Långvariga sömnsvårigheter kan ha flera underliggande orsaker. Sömnproblem är exempelvis vanligt bland personer med psykisk sjukdom. Vid depression är sömnstörning ett kardinalsymptom. Ett stort antal somatiska sjukdomar kan också påverka sömnen negativt.
Även genomgång av vanor kring alkohol, kaffe, nikotin och måltider är en viktig del i sömnutredningen. Sovrumsmiljö och möjliga andra störande yttre faktorer behöver också redas ut. Dåliga motionsvanor och ständig inomhusvistelse har också betydelse eftersom ljus spelar stor roll för upprätthållande av dygnsrytm.
Öka din kunskap om migrän
Migrän är en typ av neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Sjukdomen leder till nedsättning av både fysisk och psykisk funktionsförmåga, och har därför en stor negativ inverkan på livskvaliteten och medför dessutom stora samhällskostnader.
Överväg alternativa metoder
Orsakerna till varför sömnstörningar uppstår är många. Och idag saknas tyvärr i många fall evidens för annat än korttidsbehandling med sömnmedel. Samtidigt är det viktigt att överväga även icke farmakologiska metoder såsom exempelvis bolltäcke eller kedjetäcke vilket verkar fungera bra hos vissa patienter.
För att ge patienten rätt vård och behandling behöver varje enskild läkaren utifrån sin helhetsbedömning avgöra vad som är lämpligast i varje enskilt fall.
- Janusinfo - https://janusinfo.se
Källor
-
Depression
Det mest typiska symtomet för depression är sänkt grundstämning och glädjelöshet. Siffror på hur vanlig depression är uppskattas till 15–20 procent av befolkningen när det gäller livstidsrisk.
-
Lär dig känna igen patienter med riskbeteende för hepatit C-smitta
Kunskapen om risktagande och möjlighet till behandling för hepatit C är otillräcklig på flera håll inom vården.
-
Drogfri och frisk från hepatit C – nu hjälper han andra
Tommy, 53 år, har mångårig narkotikabruk och hemlöshet bakom sig. Han fick hepatit C innan behandling fanns tillgänglig. Idag är han drogfri, frisk från sin hepatit och arbetar som uppsök på Stockholms Brukarförening.
-
Nytt arbetssätt når majoriteten hepatit C-smittade
Med ett mer flexibelt arbetssätt och en kunskap om patientgruppen har de lyckats få in cirka 300 patienter i behandling sedan projektet Linkage C startade för två år sedan. Något som har bidragit till att Sverige är ett av de 13 länder i världen som ser ut att uppnå WHO...
-
Läkare: Otillräcklig vård av hepatit C vid injektionsmissbruk
För att lyckas fånga upp fler med hepatit C krävs gemensamma satsningar mellan samtliga enheter som kommer i kontakt med målgruppen, menar specialistläkaren Marianne Alanko Blomé.
-
Alkoholberoende
Man räknar med att cirka 18 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i Sverige har ett riskbruk av alkohol.
-
Depression
-
Föräldraledighet bra skydd mot psykisk ohälsa
Att vara föräldraledig har visat sig vara ett bra skydd mot försämrad mental hälsa. Effekten verkar dessutom finnas kvar längre fram i livet – främst bland mammor. Det hävdar tre forskare som har sammanställt 45 internationella studier i ämnet.