Så kan du tänka vid sjukskrivning av PTSD-patienter
Det finns flera försäkringsmedicinska aspekter att ta hänsyn till när det kommer till handläggning av patienter med PTSD. Viktigast av allt är att bedömning av förmågan till arbete görs individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning.
PTSD uppstår som en fördröjd eller långvarig reaktion på en traumatisk händelse eller situation av exceptionellt hotande eller katastrofalt slag, såsom allvarlig skada eller sexuellt våld. Det kan vara att man själv blivit utsatt eller bevittnar någon annan som drabbats. Ungefär en av fyra diagnosticeras med PTSD efter ett trauma, samtidigt som andelen varierar mellan olika typer av händelser. Risken är särskilt hög efter våldtäkt och tortyr. Cirka hälften av fallen kan kopplas till detta. Obehandlad PTSD kan leda till ökad risk för suicid och att tillståndet blir kroniskt.
Stora individuella skillnader
Tillståndet innebär stora individuella skillnader, inte minst när det handlar om arbetsförmåga. Hur det ser ut för var och en beror till stor del på tillståndets svårighetsgrad samt förekomst av psykiatrisk och somatisk samsjuklighet. Här kan man även behöva ta hänsyn till om arbetsmiljön innehåller stimuli som skulle kunna framkallar ångest eller flashbacks.
Det är med andra ord mycket viktigt varje patient bedöms individuellt, utifrån individens unika förutsättningar och typ av sysselsättning. Samtidigt är det bra med vägledning kring hur man kan tänka när det kommer till sjukskrivning vid olika situationer. Så här säger socialstyrelsen.
Miniguide: Vägledning om sjukskrivning vid olika situationer
- Innebär arbetet ett socialt stöd bör sjukskrivning undvikas i fall av lindrig eller inte fullt utvecklad PTSD.
- Tre månaders partiell eller fullständig sjukskrivning rekommenderas vid lindrig till medelsvår PTSD.
- Vid medelsvår till svår PTSD med psykisk eller somatisk samsjuklighet krävs inte sällan längre sjukskrivning partiellt eller heltid i upp till ett år.
- Finns uttalad samsjuklighet i kombination med svår PTSD och där samtliga tidigare behandlingsinsatser haft utebliven effekt kan arbetsförmågan bli permanent nedsatt.
Öka din kunskap om migrän
Migrän är en typ av neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Sjukdomen leder till nedsättning av både fysisk och psykisk funktionsförmåga, och har därför en stor negativ inverkan på livskvaliteten och medför dessutom stora samhällskostnader.
- Socialstyrelsen - https://www.socialstyrelsen.se/
Källor
-
Depression
Det mest typiska symtomet för depression är sänkt grundstämning och glädjelöshet. Siffror på hur vanlig depression är uppskattas till 15–20 procent av befolkningen när det gäller livstidsrisk.
-
Lär dig känna igen patienter med riskbeteende för hepatit C-smitta
Kunskapen om risktagande och möjlighet till behandling för hepatit C är otillräcklig på flera håll inom vården.
-
Drogfri och frisk från hepatit C – nu hjälper han andra
Tommy, 53 år, har mångårig narkotikabruk och hemlöshet bakom sig. Han fick hepatit C innan behandling fanns tillgänglig. Idag är han drogfri, frisk från sin hepatit och arbetar som uppsök på Stockholms Brukarförening.
-
Nytt arbetssätt når majoriteten hepatit C-smittade
Med ett mer flexibelt arbetssätt och en kunskap om patientgruppen har de lyckats få in cirka 300 patienter i behandling sedan projektet Linkage C startade för två år sedan. Något som har bidragit till att Sverige är ett av de 13 länder i världen som ser ut att uppnå WHO...
-
Läkare: Otillräcklig vård av hepatit C vid injektionsmissbruk
För att lyckas fånga upp fler med hepatit C krävs gemensamma satsningar mellan samtliga enheter som kommer i kontakt med målgruppen, menar specialistläkaren Marianne Alanko Blomé.
-
Alkoholberoende
Man räknar med att cirka 18 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i Sverige har ett riskbruk av alkohol.
-
Depression
-
Föräldraledighet bra skydd mot psykisk ohälsa
Att vara föräldraledig har visat sig vara ett bra skydd mot försämrad mental hälsa. Effekten verkar dessutom finnas kvar längre fram i livet – främst bland mammor. Det hävdar tre forskare som har sammanställt 45 internationella studier i ämnet.