Så kan du tänka vid sjukskrivning av PTSD-patienter

PTSD uppstår som en fördröjd eller långvarig reaktion på en traumatisk händelse eller situation av exceptionellt hotande eller katastrofalt slag, såsom allvarlig skada eller sexuellt våld. Det kan vara att man själv blivit utsatt eller bevittnar någon annan som drabbats. Ungefär en av fyra diagnosticeras med PTSD efter ett trauma, samtidigt som andelen varierar mellan olika typer av händelser. Risken är särskilt hög efter våldtäkt och tortyr. Cirka hälften av fallen kan kopplas till detta. Obehandlad PTSD kan leda till ökad risk för suicid och att tillståndet blir kroniskt. 

Stora individuella skillnader 

Tillståndet innebär stora individuella skillnader, inte minst när det handlar om arbetsförmåga. Hur det ser ut för var och en beror till stor del på tillståndets svårighetsgrad samt förekomst av psykiatrisk och somatisk samsjuklighet. Här kan man även behöva ta hänsyn till om arbetsmiljön innehåller stimuli som skulle kunna framkallar ångest eller flashbacks.

Det är med andra ord mycket viktigt varje patient bedöms individuellt, utifrån individens unika förutsättningar och typ av sysselsättning. Samtidigt är det bra med vägledning kring hur man kan tänka när det kommer till  sjukskrivning vid olika situationer. Så här säger socialstyrelsen. 

Miniguide: Vägledning om sjukskrivning vid olika situationer 

• Innebär arbetet ett socialt stöd bör sjukskrivning undvikas i fall av lindrig eller inte fullt utvecklad PTSD. 
•  Tre månaders partiell eller fullständig sjukskrivning rekommenderas vid lindrig till medelsvår PTSD.  
• Vid medelsvår till svår PTSD med psykisk eller somatisk samsjuklighet krävs inte sällan längre sjukskrivning partiellt eller heltid i upp till ett år. 
• Finns uttalad samsjuklighet i kombination med svår PTSD och där samtliga tidigare behandlingsinsatser haft utebliven effekt kan  arbetsförmågan bli permanent nedsatt.