Vem är dagens alkoholist?

Vi har alltså kommit ifrån den gamla föreställningen av alkoholisten som en illaluktande gubbe sittande på parkbänken en varm sommardag. Idag är bilden mer mångfacetterad. Det kan vara karriärskvinnan Lina 32 i sina bästa dagar, Daniel 27 vars vardagar går ut på jobb och afterwork, eller 62 åriga Greta som älskar ”bag- in-box” kvällarna med väninnorna.

– Idag är unga kvinnor på väg att komma ikapp unga män. Om man tittar på andelen kvinnor och män som är alkoholberoende enligt DSM-IV så kan man se att 8,9 procent av männen i åldern 19-25 uppfyller 3-4 beroendekriterier, jämfört med 8 procent kvinnor i samma åldersgrupp, berättar professor Sven Andréasson, överläkare på Beroendecentrum Stockholm.

– Men störst ökningstakt av alkoholberoende kan vi se bland äldre kvinnor, fortsätter han.

Och varför denna utveckling kan man fråga sig?

– Vi har gradvis anammat en alkoholkultur där alkoholen förekommer allt mer i vardagen. Allt fler människor idag kommer in i sociala miljöer där alkoholen är självklar. Eftersom många har en medfödd sårbarhet för alkohol ökar därmed antalet personer som utvecklar alkoholberoende.

Det går bra för de flesta alkoholberoende 

Den svartvita bilden av personer med alkoholberoende är alltså långt ifrån sann och helt klart är att uttrycket ”en gång alkoholist, alltid alkoholist”, oftast inte stämmer, i alla fall om man syftar på alkoholberoende.

Drygt 23 procent av Sveriges befolkning över 15 år uppfyller mellan ett till sju beroendekriterier. I de olika grupperna finns 450 000 personer med ett riskbruk, 300 000 med skadligt bruk/missbruk, 250 000 med ett beroende utan sociala problem, 35 000 med beroende med sociala problem och ungefär 15 000 med komplexa vårdbehov. En svensk studie visar att det går bra för de flesta med alkoholberoende, hela 83 procent av personer med alkoholberoende har blivit bättre på egen hand och utan behandling.

– I studien framkom också att det genomsnittligt tog två och ett halvt år innan alkoholberoende personer gjorde slag i saken och ändrade sina vanor. Därmed inte sagt att vi inte behöver hjälpa alkoholberoende. Tvärtom, det är ju mycket lidande på vägen, både för personerna själva och för deras familjer. Om fler får stöd och hjälp i ett tidigare skede så kanske de som blir långvarigt beroende kan bli färre, säger Sven Wåhlin.

Vi träffade, idag 27-åriga Daniel, som först ett par veckor in i den tolvstegsbehandling han gick förstod att han faktiskt hade alkoholproblem. 

– När jag ser tillbaka på mitt beteendemönster och alkoholkonsumtion så är det ganska tydligt för mig att jag aldrig haft en sund relation till alkohol. Med dagens mått mätt hade jag kanske en sen alkoholdebut, jag var väl runt 16-17 år gammal, men redan från början fick jag en extrem kick varje gång jag drack. Och under perioder jag mådde dåligt, använde jag alkoholen som flyktmedel, berättar han.

Han var ung, mitt i karriären, arbetade långa och hårda arbetsveckor. Alkoholen blev ventilen när helgen kom.

– Jag är mest glad för att jag så pass tidigt, 24 år gammal, insåg att jag hade alkoholproblem. Mitt drickande hade inte hunnit ge mig några värre konsekvenser i form av förstörda relationer, dålig ekonomi eller liknande. Det var relativt lätt för mig att inse att jag behövde sluta dricka helt när polletten väl trillat ner. Jag hade, jämfört med andra alkoholberoende jag träffade, mindre skam och ångest att bearbeta.

Nya rön utmanar ”en gång alkoholist – alltid alkoholist”

Kan en person som tidigare varit alkoholberoende lära sig att dricka måttligt? Daniel har gjort ett försök, men för honom har det inte fungerat.

– Jag vet att jag aldrig klarat av att dricka ”ett glas vin” eller ”en öl”, berusningen har alltid varit det som triggar mig och jag har helt enkelt aldrig förstått poängen med att stanna vid ett glas. Det blir en rätt enkel ekvation för min del, jag minns hur dåligt jag mådde när jag drack och jag vet hur bra jag mår idag, därför avstår jag helt sedan tre år nu. Under de år jag drack var min konsumtion så pass stor att den skulle räcka för en normalkonsument under en hel livstid, varpå jag brukar tänka att min kvot helt enkelt är fylld, säger Daniel med ett skratt.

Men det finns vetenskapliga belägg för att behandling mot alkoholberoende inte behöver innebära att patienten måste leva resten av livet helnyktert. Kontroversiellt kan många tycka.

– Jo, det är kontroversiellt, säger Sven Andréasson och fortsätter.

– Detta för att det utmanar en utbredd föreställning om alkoholberoende personer. Denna går ut på att de alla kräver samma lösning: livslång helnykterhet. Även om detta är sant för en mindre grupp, som Daniel är en representant för, så stämmer det inte för alla. Ett problem är att forskningen om alkoholberoende och behandling inte nått ut i samhället. Istället utgår flertalet från bilden av den klassiske alkoholisten. Detta är synd, eftersom så många fler skulle kunna få hjälp att undvika allvarliga alkoholproblem om behandlingen blev mer tilltalande och utgick från dessa människors egna önskemål.

Mer än hälften av alla med alkoholberoende kan lära sig att dricka måttligt, enligt de nya forskningsrönen. Kan alkoholberoende personer dricka måttligt - vad tror du? Kommentera direkt under artikeln.