Medicinsk översikt | Psykiatri

Generaliserat ångestsyndrom (GAD)


Uppdaterad den: 2020-01-27
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • Generaliserat ångestsyndrom (GAD) utmärks av en uttalad oro kring flera olika händelser eller aktiviteter de flesta dagar tillsammans med rastlöshet, trötthet, koncentrationssvårigheter, irritabilitet muskelspänning och/eller sömnsvårigheter.
  • För diagnos krävs att ovanstående funnits i flera månader, enligt DSM 5 i minst 6 månader, och att det inte beror på läkemedel, droger, fysisk sjukdom eller bättre kan förklaras av annan psykisk sjukdom.

Epidemiologi

  • Livstidsprevalensen för GAD är cirka 3–6 %.
  • GAD är ungefär dubbelt så vanlig hos kvinnor som hos män.
  • Median debutålder för GAD är 31 år.
  • GAD är sannolikt den ångestsjukdom som är vanligast bland äldre personer.

Etiologi och patogenes

Etiologi

  • Multipla faktorer som biologiska, ärftliga och miljömässiga faktorer bidrar till utvecklingen av GAD.
  • En metanalys (2001) på familje- och tvillingstudier visade en signifikant association för GAD mellan patienter och deras förstagradssläktingar (OR 6,1).
  • Traumatiska upplevelser i barndomen är vanligare bland personer med GAD jämfört med personer som inte har GAD.
  • Ångestpräglade upplevelser – till exempel så kan en fobi eller oron efter en olycka generaliseras till GAD.

Patogenes

  • Personer med GAD klagar ofta över somatiska symtom och svarar på ett rigitt och stereotypiskt sätt när de utsätts för psykologisk stress:
    • Om detta är orsak eller verkan är oklart
  • GAD har ofta samsjuklighet med depression, paniksyndrom och alkoholmissbruk.

ICD-10

  • F41 Andra ångestsyndrom
    • F41.1 Generaliserat ångestsyndrom

Anamnes

Karakteristisk bild vid GAD

  • Närmast ständig, svårkontrollerbar oro under flera månader.
  • Oro och åtföljande symtom utlöses ofta av yttre händelser och belastningar.
  • Oro för framtiden, sjukdom, olyckor eller den egna ekonomin.
  • Kroppslig spänning som tar sig uttryck i form av rastlöshet, spänningshuvudvärk, muskelsmärtor och/eller nattlig tandagnisslan.
  • Autonom överaktivitet i form av yrsel, svettning, hjärtklappning, muntorrhet, darrningar och/eller magsmärtor.

Riktad screening/skattningsskalor

  • Internationell neuropsykiatrisk intervju M.I.N.I. kan vara till hjälp vid diagnostisering och för att bedöma eventuell samsjuklighet med depression, social fobi, PTSD, tvångssyndrom eller missbruk.
  • Självskattningsskala för ångest: HAD.
  • För att särskilja GAD från paniksyndrom rekommenderas Beck Anxiety Inventory (BAI).
  • För att bedöma eventuell samsjuklighet mot depression kan PHQ-9 användas
  • För att utvärdera effekten av behandling av GAD kan självskattning med GAD-7 göras.

Kliniska fynd

  • Somatiska symtom utreds på vanligt sätt för att utesluta eventuell kroppslig sjukdom.

Utredning av generaliserat ångestsyndrom 

  • Det kan vara aktuellt att ta blodprover för att utesluta hypotyreos, hypertyreos eller anemi.
  • Läkemedelsananmnes:
    • Amfetamin, nyligen påbörjat behandling med antidepressiva läkemedel, metylfenidat, antikolinergika, rinexin, hydralazin, koffein, kalciumblockerare, dopamin, salicylater, steroider, tyroxin

Differentialdiagnoser

  • Andra ångesttillstånd. Det finns en betydande komorbiditet mellan GAD och andra ångesttillstånd, exempelvis:
    • Social fobi
    • Separationsångest
    • Tvångssyndrom
    • Paniksyndrom
    • Hälsoångest
    • Depression
  • Bipolär sjukdom
  • Anpassningsstörning
  • Substansmissbruk:
    • alkohol, bensodiazepiner, koffein, nikotin, amfetamin, kokain
  • Somatiska sjukdomar:
    • Hypertyreos
    • Kranskärlssjukdom
    • Hjärtsvikt
    • Luftvägssjukdomar som KOL eller astma

Behandling av generaliserat ångestsyndrom

  • De flesta ångesttillstånd inklusive GAD behandlas inom primärvården.
  • Remiss till psykiatrin kan övervägas:
    • Vid osäker diagnos
    • Om patienten inte svarar på KBT eller 1–2 försök med SSRI/SNRI i adekvat dos och duration
    • Vid suicidrisk
    • Eventuellt vid samsjuklighet med andra psykiska sjukdomar
  • Informera eventuellt patienten om möjligheterna till KBT via internet, ingen remiss behövs:
    • KBT för GAD via internet, se internetpsykiatri.se eller Vårdguiden
  • För att utvärdera effekten av behandling av GAD kan självskattning med GAD-7 göras.

Egenbehandling

  • Undvikande av droger.
  • Begränsat alkoholintag.
  • God sömnhygien.
  • Regelbunden fysisk träning.

Läkemedelsbehandling

  • Läkemedelsbehandling bör begränsas till särskilt utsatta situationer, eller till behandling under en begränsad period med ökad belastning.
  • SSRI, SNRI, tricykliska antidepressiva och agomelatin har enligt läkemedelsverket evidensgrad 1 vid initial behandling av GAD:
    • Tidig debut, samtidig depression av svårare art samt tecken på kronifiering ökar indikationen för behandling med antidepressiva
  • SSRI/SNRI är förstahandsval:
    • Bland äldre finns mindre dokumentation för behandling med SSRI vid GAD, men det har påvisats effekt för bland annat escitalopram
    • I Sverige finns inga läkemedel som har godkänd indikation för behandling av ångestsyndrom hos barn och ungdomar:
      • Flera RCT har dock visat effekt vid korttidsbehandling (8–16 veckor) med SSRI och SNRI
  • Tilläggsbehandling:
    • Pregabalin eller antipsykotika (olanzapin, risperidon, quetiapin) är möjliga tilläggsbehandlingar:
      • Obs risk för beroende vid behandling med pregabalin                 
  • Lugnande medel:
    • Som lugnande medel har hydroxizin och buspiron hög evidensgrad. 
    • Bensodiazepiner bör i möjligaste mån undvikas på grund av biverkningsprofil och beroenderisk

Annan behandling

  • Av olika psykologiska behandlingar har kognitiv beteendeterapi (KBT) bäst vetenskapligt stöd.
  • Centrala inslag i KBT vid GAD är psykoedukation, bearbetning av tankar, övningar för att begränsa och kontrollera oron och råd för att förhindra återfall.
  • KBT via internet har också effekt vid GAD.
  • Alternativa psykologiska behandlingar:
    • Tillämpad avslappning
    • Stödjande psykoterapi
    • Psykodynamisk terapi
    • Insiktsorienterad terapi
    • Mindfulness
    • Acceptance and commitment therapy (ACT)

Förebyggande åtgärder

  • Ökad kunskap om kroppsliga reaktioner och hur dessa kan hanteras är viktigt för att förstå den ström av signaler som ständigt kommer från kroppen. Självhjälpslitteratur kan här vara av värde.
  • En god fysisk kondition kan också vara av värde för att förstå och kontrollera de fysiska symtomen. Fysisk träning som förebyggande behandling eller tidigt i sjukdomsförloppet kan då vara av visst värde.

Komplikationer

  • Andra komorbida psykiatriska tillstånd:
    • Depression
    • Ångesttillstånd
    • Alkoholmissbruk
  • Förhöjd suicidrisk och förhöjd risk för kardiovaskulär sjukdom.

Prognos

  • GAD är ofta ett långvarigt tillstånd med fluktuerande exacerbationer.
  • Tillståndet kan recidivera under fysisk eller emotionell stress.

Källor

  • Hettema JM, Neale MC, Kendler KS. A review and meta-analysis of the genetic epidemiology of anxiety disorders. Am J Psychiatry. 2001;158(10):1568–1578. PMID: 11578982
  • Läkemedelsbehandling av depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom hos barn och vuxna. Läkemedelsverket (2016).
  • Kumar V, Sattar Y, Bseiso A et al. The Effectiveness of Internet-Based Cognitive Behavioral Therapy in Treatment of Psychiatric Disorders. Cureus. 2017;9(8):e1626. Published 2017 Aug 29. PMID: 29098136

Annons
Annons
Annons