Spelberoende (hasardspelsyndrom)

Definition

• Hasardspelsyndrom som är termen enligt DSM-5, är en psykisk sjukdom som innebär en stark drift att spela om pengar.
• Inför ICD-11, som förväntas vara klart 2022/23, kan spelberoende klassificeras under Beroendesjukdomar. Dataspelsberoende förväntas då tas upp som en egen kategori.

Bakgrund och epidemiologi

• Cirka 2 % av befolkningen uppskattas vara spelberoende.
• Ungdomar i åldern 16–24 år har visat sig spela oftare och har större risk för spelproblem än vuxna över 24 år.
• Två till tre gånger så många män som kvinnor är spelberoende. Män startar typiskt tidigare med att spela, ofta i mitten av 20-årsåldern, medan kvinnor startar i mitten av 30-årsåldern.

Etiologi och patogenes

• Utveckling av spelberoende kan förstås utifrån en stress-sårbarhetsmodell, där både neurobiologiska, genetiska och miljömässiga faktorer spelar in.
• Ensamma personer och personer med litet socialt nätverk är mest sårbara för att lida av spelberoende.
• Lägre utbildning, lägre yrkesstatus och lägre inkomst kan också vara sammankopplat med spelproblem.

ICD-10

• F63.0 Spelberoende

Anamnes och kliniska fynd

• Spelberoende är sannolikt ett underdiagnostiserat tillstånd och det kan därför vara bra att screena för det hos patienter med ekonomiska problem, alkoholproblem och hos vissa deprimerade patienter.
• DSM-V har stipulerat 9 diagnoskriterier varav patienten måste uppfylla minst 4 under den senaste 12-månadersperioden. Kriterierna ska ha orsakat lidande och ej kunnat förklaras av mani. Diagnosen omfattar endast spel om pengar.

Diagnostik och undersökning

• Det finns ett stort urval av kartläggningsinstrument för spelberoende. Socialstyrelsens kunskapsstöd från 2018 rekommenderar korta frågeformulär.

Differentialdiagnoser

• Personer med tillfälligt nedsatt bedömningsförmåga på grund av hypomani eller mani eller med drogmissbruk kan spela ohämmat.

Förlopp

• Spelberoende startar ofta i ungdomsåren eller som ung vuxen.
• Kan lätt bli ett kroniskt tillstånd med svängande spelintensitet samtidigt som det finns en stor variation på individnivå.

Prognos

• Erfarenheten både nationellt och internationellt uppvisar bra behandlingsresultat.

Komplikationer

• Självmordsförsök och självmord, kriminell aktivitet, hustru-/barnmisshandel och arbetslöshet är vanligare hos personer med spelberoende.
• Det är osäkert om spelberoende i sig ökar risken för självmordsbeteende, men hög förekomst av sådant beteende och annan komorbiditet bland spelberoende kan vara grund för att bedöma självmordsrisken vid behandling av spelberoende..

Källor

• https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/785be408ff5747bea954ba5ad26bf61f/metoder-att-forebygga-spelproblem-15160.pdf
• https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2018-12-5.pdf
• http://lakartidningen.se/EditorialFiles/DM/%5bFCDM%5d/FCDM.pdf