Spelberoende (hasardspelsyndrom)
Definition
- Hasardspelsyndrom som är termen enligt DSM-5, är en psykisk sjukdom som innebär en stark drift att spela om pengar.
- Inför ICD-11, som förväntas vara klart 2022/23, kan spelberoende klassificeras under Beroendesjukdomar. Dataspelsberoende förväntas då tas upp som en egen kategori.
Bakgrund och epidemiologi
- Cirka 2 % av befolkningen uppskattas vara spelberoende.
- Ungdomar i åldern 16–24 år har visat sig spela oftare och har större risk för spelproblem än vuxna över 24 år.
- Två till tre gånger så många män som kvinnor är spelberoende. Män startar typiskt tidigare med att spela, ofta i mitten av 20-årsåldern, medan kvinnor startar i mitten av 30-årsåldern.
Etiologi och patogenes
- Utveckling av spelberoende kan förstås utifrån en stress-sårbarhetsmodell, där både neurobiologiska, genetiska och miljömässiga faktorer spelar in.
- Ensamma personer och personer med litet socialt nätverk är mest sårbara för att lida av spelberoende.
- Lägre utbildning, lägre yrkesstatus och lägre inkomst kan också vara sammankopplat med spelproblem.
ICD-10
- F63.0 Spelberoende
Anamnes och kliniska fynd
- Spelberoende är sannolikt ett underdiagnostiserat tillstånd och det kan därför vara bra att screena för det hos patienter med ekonomiska problem, alkoholproblem och hos vissa deprimerade patienter.
- DSM-V har stipulerat 9 diagnoskriterier varav patienten måste uppfylla minst 4 under den senaste 12-månadersperioden. Kriterierna ska ha orsakat lidande och ej kunnat förklaras av mani. Diagnosen omfattar endast spel om pengar.
Öka din kunskap om migrän
Migrän är en typ av neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Sjukdomen leder till nedsättning av både fysisk och psykisk funktionsförmåga, och har därför en stor negativ inverkan på livskvaliteten och medför dessutom stora samhällskostnader.
Diagnostik och undersökning
- Det finns ett stort urval av kartläggningsinstrument för spelberoende. Socialstyrelsens kunskapsstöd från 2018 rekommenderar korta frågeformulär.
Differentialdiagnoser
- Personer med tillfälligt nedsatt bedömningsförmåga på grund av hypomani eller mani eller med drogmissbruk kan spela ohämmat.
Förlopp
- Spelberoende startar ofta i ungdomsåren eller som ung vuxen.
- Kan lätt bli ett kroniskt tillstånd med svängande spelintensitet samtidigt som det finns en stor variation på individnivå.
Prognos
- Erfarenheten både nationellt och internationellt uppvisar bra behandlingsresultat.
Komplikationer
- Självmordsförsök och självmord, kriminell aktivitet, hustru-/barnmisshandel och arbetslöshet är vanligare hos personer med spelberoende.
- Det är osäkert om spelberoende i sig ökar risken för självmordsbeteende, men hög förekomst av sådant beteende och annan komorbiditet bland spelberoende kan vara grund för att bedöma självmordsrisken vid behandling av spelberoende..
Källor
- https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/785be408ff5747bea954ba5ad26bf61f/metoder-att-forebygga-spelproblem-15160.pdf
- https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2018-12-5.pdf
- http://lakartidningen.se/EditorialFiles/DM/%5bFCDM%5d/FCDM.pdf
-
Depression
Det mest typiska symtomet för depression är sänkt grundstämning och glädjelöshet. Siffror på hur vanlig depression är uppskattas till 15–20 procent av befolkningen när det gäller livstidsrisk.
-
Lär dig känna igen patienter med riskbeteende för hepatit C-smitta
Kunskapen om risktagande och möjlighet till behandling för hepatit C är otillräcklig på flera håll inom vården.
-
Drogfri och frisk från hepatit C – nu hjälper han andra
Tommy, 53 år, har mångårig narkotikabruk och hemlöshet bakom sig. Han fick hepatit C innan behandling fanns tillgänglig. Idag är han drogfri, frisk från sin hepatit och arbetar som uppsök på Stockholms Brukarförening.
-
Nytt arbetssätt når majoriteten hepatit C-smittade
Med ett mer flexibelt arbetssätt och en kunskap om patientgruppen har de lyckats få in cirka 300 patienter i behandling sedan projektet Linkage C startade för två år sedan. Något som har bidragit till att Sverige är ett av de 13 länder i världen som ser ut att uppnå WHO...
-
Läkare: Otillräcklig vård av hepatit C vid injektionsmissbruk
För att lyckas fånga upp fler med hepatit C krävs gemensamma satsningar mellan samtliga enheter som kommer i kontakt med målgruppen, menar specialistläkaren Marianne Alanko Blomé.
-
Alkoholberoende
Man räknar med att cirka 18 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i Sverige har ett riskbruk av alkohol.
-
Föräldraledighet bra skydd mot psykisk ohälsa
Att vara föräldraledig har visat sig vara ett bra skydd mot försämrad mental hälsa. Effekten verkar dessutom finnas kvar längre fram i livet – främst bland mammor. Det hävdar tre forskare som har sammanställt 45 internationella studier i ämnet.
-
Adhd-läkemedel hjälpte vid amfetaminberoende
En viss typ av adhd-medicin tycks ge positiv effekt vid amfetaminberoende. Det visar ny svensk forskning.