Fakta | Psykiatri

Spelberoende (hasardspelsyndrom)


Uppdaterad den: 2019-06-13
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Definition

  • Hasardspelsyndrom som är termen enligt DSM-5, är en psykisk sjukdom som innebär en stark drift att spela om pengar.
  • Inför ICD-11, som förväntas vara klart 2022/23, kan spelberoende klassificeras under Beroendesjukdomar. Dataspelsberoende förväntas då tas upp som en egen kategori.

Bakgrund och epidemiologi

  • Cirka 2 % av befolkningen uppskattas vara spelberoende.
  • Ungdomar i åldern 16–24 år har visat sig spela oftare och har större risk för spelproblem än vuxna över 24 år.
  • Två till tre gånger så många män som kvinnor är spelberoende. Män startar typiskt tidigare med att spela, ofta i mitten av 20-årsåldern, medan kvinnor startar i mitten av 30-årsåldern.

Etiologi och patogenes

  • Utveckling av spelberoende kan förstås utifrån en stress-sårbarhetsmodell, där både neurobiologiska, genetiska och miljömässiga faktorer spelar in.
  • Ensamma personer och personer med litet socialt nätverk är mest sårbara för att lida av spelberoende.
  • Lägre utbildning, lägre yrkesstatus och lägre inkomst kan också vara sammankopplat med spelproblem.

ICD-10

  • F63.0 Spelberoende

Anamnes och kliniska fynd

  • Spelberoende är sannolikt ett underdiagnostiserat tillstånd och det kan därför vara bra att screena för det hos patienter med ekonomiska problem, alkoholproblem och hos vissa deprimerade patienter.
  • DSM-V har stipulerat 9 diagnoskriterier varav patienten måste uppfylla minst 4 under den senaste 12-månadersperioden. Kriterierna ska ha orsakat lidande och ej kunnat förklaras av mani. Diagnosen omfattar endast spel om pengar.

Diagnostik och undersökning

  • Det finns ett stort urval av kartläggningsinstrument för spelberoende. Socialstyrelsens kunskapsstöd från 2018 rekommenderar korta frågeformulär.

Differentialdiagnoser

  • Personer med tillfälligt nedsatt bedömningsförmåga på grund av hypomani eller mani eller med drogmissbruk kan spela ohämmat.

Förlopp

  • Spelberoende startar ofta i ungdomsåren eller som ung vuxen.
  • Kan lätt bli ett kroniskt tillstånd med svängande spelintensitet samtidigt som det finns en stor variation på individnivå.

Prognos

  • Erfarenheten både nationellt och internationellt uppvisar bra behandlingsresultat.

Komplikationer

  • Självmordsförsök och självmord, kriminell aktivitet, hustru-/barnmisshandel och arbetslöshet är vanligare hos personer med spelberoende.
  • Det är osäkert om spelberoende i sig ökar risken för självmordsbeteende, men hög förekomst av sådant beteende och annan komorbiditet bland spelberoende kan vara grund för att bedöma självmordsrisken vid behandling av spelberoende..

Källor

  • https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/785be408ff5747bea954ba5ad26bf61f/metoder-att-forebygga-spelproblem-15160.pdf
  • https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2018-12-5.pdf
  • http://lakartidningen.se/EditorialFiles/DM/%5bFCDM%5d/FCDM.pdf

 


Annons
Annons
Annons