Spelberoende (hasardspelsyndrom)
Definition
- Hasardspelsyndrom som är termen enligt DSM-5, är en psykisk sjukdom som innebär en stark drift att spela om pengar.
- Inför ICD-11, som förväntas vara klart 2022/23, kan spelberoende klassificeras under Beroendesjukdomar. Dataspelsberoende förväntas då tas upp som en egen kategori.
Bakgrund och epidemiologi
- Cirka 2 % av befolkningen uppskattas vara spelberoende.
- Ungdomar i åldern 16–24 år har visat sig spela oftare och har större risk för spelproblem än vuxna över 24 år.
- Två till tre gånger så många män som kvinnor är spelberoende. Män startar typiskt tidigare med att spela, ofta i mitten av 20-årsåldern, medan kvinnor startar i mitten av 30-årsåldern.
Fortbildning: Hepatit C vid injektionsmissbruk »
Etiologi och patogenes
- Utveckling av spelberoende kan förstås utifrån en stress-sårbarhetsmodell, där både neurobiologiska, genetiska och miljömässiga faktorer spelar in.
- Ensamma personer och personer med litet socialt nätverk är mest sårbara för att lida av spelberoende.
- Lägre utbildning, lägre yrkesstatus och lägre inkomst kan också vara sammankopplat med spelproblem.
ICD-10
- F63.0 Spelberoende
Anamnes och kliniska fynd
- Spelberoende är sannolikt ett underdiagnostiserat tillstånd och det kan därför vara bra att screena för det hos patienter med ekonomiska problem, alkoholproblem och hos vissa deprimerade patienter.
- DSM-V har stipulerat 9 diagnoskriterier varav patienten måste uppfylla minst 4 under den senaste 12-månadersperioden. Kriterierna ska ha orsakat lidande och ej kunnat förklaras av mani. Diagnosen omfattar endast spel om pengar.
Diagnostik och undersökning
- Det finns ett stort urval av kartläggningsinstrument för spelberoende. Socialstyrelsens kunskapsstöd från 2018 rekommenderar korta frågeformulär.
Differentialdiagnoser
- Personer med tillfälligt nedsatt bedömningsförmåga på grund av hypomani eller mani eller med drogmissbruk kan spela ohämmat.
Förlopp
- Spelberoende startar ofta i ungdomsåren eller som ung vuxen.
- Kan lätt bli ett kroniskt tillstånd med svängande spelintensitet samtidigt som det finns en stor variation på individnivå.
Prognos
- Erfarenheten både nationellt och internationellt uppvisar bra behandlingsresultat.
Komplikationer
- Självmordsförsök och självmord, kriminell aktivitet, hustru-/barnmisshandel och arbetslöshet är vanligare hos personer med spelberoende.
- Det är osäkert om spelberoende i sig ökar risken för självmordsbeteende, men hög förekomst av sådant beteende och annan komorbiditet bland spelberoende kan vara grund för att bedöma självmordsrisken vid behandling av spelberoende..
Källor
- https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/785be408ff5747bea954ba5ad26bf61f/metoder-att-forebygga-spelproblem-15160.pdf
- https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2018-12-5.pdf
- http://lakartidningen.se/EditorialFiles/DM/%5bFCDM%5d/FCDM.pdf
-
ADHD hos vuxna
Tvärtemot vad som tidigare ansågs kvarstår symtomen i vuxen ålder i cirka två tredjedelar av fallen.
-
Så minskar du stressen under ledigheten
Semester och ledighet väntar runt knuten, men den efterlängtade ledigheten kan hos många störas av stress och press. Här ger Mats Halldin, läkare och medicinsk chef på Netdoktor, sina bästa tips för att hitta återhämtning.
-
Bättre uppföljning efter fetmakirurgi
”Det pratas inte mycket om resan efter operationen då det verkligen handlar om att vara stark”, säger Elin Johansson, 29 år, i en intervju.
-
Psykossjukdomar
Årligen drabbas cirka 23 personer per 100 000 innevånare i någon psykossjukdom, vilka omfattar schizofreni, den vanligaste psykossjukdomen, vanföreställningssyndrom, schizoaffektiv psykos och kort reaktiv psykos.
-
ADHD behandlas i större utsträckning idag
Vi ställer några frågor till vår expert Martin Jägervall, överläkare vid barn- och ungdomskliniken, Centrallasarettet i Växjö.
-
Alkoholberoende
Man räknar med att cirka 18 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i Sverige har ett riskbruk av alkohol.
-
Somatoforma syndrom
Somatisering föreligger när psykologiskt eller emotionellt obehag manifesterar sig i form av fysiska symtom som inte kan förklaras medicinskt.
-
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, är ett tillstånd som kan uppstå efter allvarliga eller långvariga psykiska trauman som olyckor, krig, katastrofer och övergrepp.