Spelberoende (hasardspelsyndrom)
Definition
- Hasardspelsyndrom som är termen enligt DSM-5, är en psykisk sjukdom som innebär en stark drift att spela om pengar.
- Inför ICD-11, som förväntas vara klart 2022/23, kan spelberoende klassificeras under Beroendesjukdomar. Dataspelsberoende förväntas då tas upp som en egen kategori.
Bakgrund och epidemiologi
- Cirka 2 % av befolkningen uppskattas vara spelberoende.
- Ungdomar i åldern 16–24 år har visat sig spela oftare och har större risk för spelproblem än vuxna över 24 år.
- Två till tre gånger så många män som kvinnor är spelberoende. Män startar typiskt tidigare med att spela, ofta i mitten av 20-årsåldern, medan kvinnor startar i mitten av 30-årsåldern.
Etiologi och patogenes
- Utveckling av spelberoende kan förstås utifrån en stress-sårbarhetsmodell, där både neurobiologiska, genetiska och miljömässiga faktorer spelar in.
- Ensamma personer och personer med litet socialt nätverk är mest sårbara för att lida av spelberoende.
- Lägre utbildning, lägre yrkesstatus och lägre inkomst kan också vara sammankopplat med spelproblem.
ICD-10
- F63.0 Spelberoende
Anamnes och kliniska fynd
- Spelberoende är sannolikt ett underdiagnostiserat tillstånd och det kan därför vara bra att screena för det hos patienter med ekonomiska problem, alkoholproblem och hos vissa deprimerade patienter.
- DSM-V har stipulerat 9 diagnoskriterier varav patienten måste uppfylla minst 4 under den senaste 12-månadersperioden. Kriterierna ska ha orsakat lidande och ej kunnat förklaras av mani. Diagnosen omfattar endast spel om pengar.
Diagnostik och undersökning
- Det finns ett stort urval av kartläggningsinstrument för spelberoende. Socialstyrelsens kunskapsstöd från 2018 rekommenderar korta frågeformulär.
Differentialdiagnoser
- Personer med tillfälligt nedsatt bedömningsförmåga på grund av hypomani eller mani eller med drogmissbruk kan spela ohämmat.
Förlopp
- Spelberoende startar ofta i ungdomsåren eller som ung vuxen.
- Kan lätt bli ett kroniskt tillstånd med svängande spelintensitet samtidigt som det finns en stor variation på individnivå.
Prognos
- Erfarenheten både nationellt och internationellt uppvisar bra behandlingsresultat.
Komplikationer
- Självmordsförsök och självmord, kriminell aktivitet, hustru-/barnmisshandel och arbetslöshet är vanligare hos personer med spelberoende.
- Det är osäkert om spelberoende i sig ökar risken för självmordsbeteende, men hög förekomst av sådant beteende och annan komorbiditet bland spelberoende kan vara grund för att bedöma självmordsrisken vid behandling av spelberoende..
Källor
- https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/785be408ff5747bea954ba5ad26bf61f/metoder-att-forebygga-spelproblem-15160.pdf
- https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2018-12-5.pdf
- http://lakartidningen.se/EditorialFiles/DM/%5bFCDM%5d/FCDM.pdf
-
Depression
Det mest typiska symtomet för depression är sänkt grundstämning och glädjelöshet. Siffror på hur vanlig depression är uppskattas till 15–20 procent av befolkningen när det gäller livstidsrisk.
-
Lär dig känna igen patienter med riskbeteende för hepatit C-smitta
Kunskapen om risktagande och möjlighet till behandling för hepatit C är otillräcklig på flera håll inom vården.
-
Drogfri och frisk från hepatit C – nu hjälper han andra
Tommy, 53 år, har mångårig narkotikabruk och hemlöshet bakom sig. Han fick hepatit C innan behandling fanns tillgänglig. Idag är han drogfri, frisk från sin hepatit och arbetar som uppsök på Stockholms Brukarförening.
-
Nytt arbetssätt når majoriteten hepatit C-smittade
Med ett mer flexibelt arbetssätt och en kunskap om patientgruppen har de lyckats få in cirka 300 patienter i behandling sedan projektet Linkage C startade för två år sedan. Något som har bidragit till att Sverige är ett av de 13 länder i världen som ser ut att uppnå WHO...
-
Läkare: Otillräcklig vård av hepatit C vid injektionsmissbruk
För att lyckas fånga upp fler med hepatit C krävs gemensamma satsningar mellan samtliga enheter som kommer i kontakt med målgruppen, menar specialistläkaren Marianne Alanko Blomé.
-
Föräldraledighet bra skydd mot psykisk ohälsa
Att vara föräldraledig har visat sig vara ett bra skydd mot försämrad mental hälsa. Effekten verkar dessutom finnas kvar längre fram i livet – främst bland mammor. Det hävdar tre forskare som har sammanställt 45 internationella studier i ämnet.
-
Generaliserat ångestsyndrom (GAD)
GAD utmärks av en uttalad oro kring flera olika händelser eller aktiviteter de flesta dagar tillsammans med rastlöshet, trötthet, koncentrationssvårigheter, irritabilitet muskelspänning och/eller sömnsvårigheter.
-
Depression