Så mår tsunamins överlevare – femton år efter katastrofen
En rapport från Uppsala Universitet visar nu en sammanställd bild av forskning som bedrivits kring de psykosociala följderna av flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004.
Kunskapscentrum för katastrofpsykologi vid Uppsala universitet har i en rapport sammanfattat vad vi har lärt oss om följderna för de människor i Norden som drabbades.
En av rapportens viktigaste slutsatser är att även om en katastrof bara varat under en kort period kan den leda till svåra och långvariga besvär – även om man inte uppvisat tidigare sårbarhet för psykisk ohälsa. Enligt rapporten fanns det fortfarande många som levde med posttraumatiska stressreaktioner sex år efter händelsen. Samtidigt visar också sammanställningen att en majoritet av de barn och vuxna som överlevde faktiskt har klarat sig bra.
– Många har kunnat komma över eller bearbetat det här säger Psykologen och forskaren Kerstin Bergh Johannesson som har följt några av de människor som på ett eller annat sätt har kopplingar till katastrofen.
Föräldrarnas hälsa påverkar barnens återhämtning
Ytterligare slutsatser som kunnat göras handlar bland annat om att föräldrarnas hälsa och det sociala sammanhanget har betydelse för hur barn klarar påfrestningar efter exponering för en traumatisk händelse. Även det som sker efter själva katastrofen har en betydelsefull roll för de drabbades återhämtning, inte minst tillgängligheten till ett stöd från det sociala nätverket.
Hoppas kunna bidra till bättre beredskap
Forskningsresultaten visar tydligt vikten av en medvetenhet om att utsatthet för trauman kan generera behov av stöd och behandling under lång tid. Den samlade kunskap som forskningen genererat hoppas man ska kan kunna bidra till en bättre krisberedskap om något liknande skulle hända igen.
Öka din kunskap om migrän
Migrän är en typ av neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Sjukdomen leder till nedsättning av både fysisk och psykisk funktionsförmåga, och har därför en stor negativ inverkan på livskvaliteten och medför dessutom stora samhällskostnader.
- Uppsala Universitet - https://www.uu.se/nyheter-press/nyheter/artikel/?id=13804&typ=artikel
Källor
-
Depression
Det mest typiska symtomet för depression är sänkt grundstämning och glädjelöshet. Siffror på hur vanlig depression är uppskattas till 15–20 procent av befolkningen när det gäller livstidsrisk.
-
Lär dig känna igen patienter med riskbeteende för hepatit C-smitta
Kunskapen om risktagande och möjlighet till behandling för hepatit C är otillräcklig på flera håll inom vården.
-
Drogfri och frisk från hepatit C – nu hjälper han andra
Tommy, 53 år, har mångårig narkotikabruk och hemlöshet bakom sig. Han fick hepatit C innan behandling fanns tillgänglig. Idag är han drogfri, frisk från sin hepatit och arbetar som uppsök på Stockholms Brukarförening.
-
Nytt arbetssätt når majoriteten hepatit C-smittade
Med ett mer flexibelt arbetssätt och en kunskap om patientgruppen har de lyckats få in cirka 300 patienter i behandling sedan projektet Linkage C startade för två år sedan. Något som har bidragit till att Sverige är ett av de 13 länder i världen som ser ut att uppnå WHO...
-
Läkare: Otillräcklig vård av hepatit C vid injektionsmissbruk
För att lyckas fånga upp fler med hepatit C krävs gemensamma satsningar mellan samtliga enheter som kommer i kontakt med målgruppen, menar specialistläkaren Marianne Alanko Blomé.
-
Alkoholberoende
Man räknar med att cirka 18 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i Sverige har ett riskbruk av alkohol.
-
Föräldraledighet bra skydd mot psykisk ohälsa
Att vara föräldraledig har visat sig vara ett bra skydd mot försämrad mental hälsa. Effekten verkar dessutom finnas kvar längre fram i livet – främst bland mammor. Det hävdar tre forskare som har sammanställt 45 internationella studier i ämnet.
-
Adhd-läkemedel hjälpte vid amfetaminberoende
En viss typ av adhd-medicin tycks ge positiv effekt vid amfetaminberoende. Det visar ny svensk forskning.