Tvångssyndrom hög påverkan på livskvalitet
Även om tvångssyndrom innebär ett stort lidande och påverkar livet i hög grad, tar det ofta många år från debut till att hjälp söks för besvären. Många inser det orimliga i sina tvångstankar och tvångshandlingar, men tycker att det är svårt att berätta om dem.
Som allmänläkare ska man vara öppen för differentialdiagnoser. En differentialdiagnos som kan vara viktig att ta upp vid depression, ångest eller handeksem är tvångssyndrom.
Tvångssyndrom (Obsessive Compulsive Disorder, OCD) kännetecknas av tvångstankar och tvångshandlingar. Tvångstankar är upprepade påträngande tankar, känslor eller inre bilder som man inte blir av med. De handlar ofta om rädsla för smitta, sjukdom eller våld. För att bli av med obehaget av tvångstankarna genomför en del tvångshandlingar. Det kan handla om att tvätta sig (tvättvång), kontrollera dörrar, lås eller spisplattor (kontrolltvång), göra saker på ett särskilt sätt eller i en bestämd ordning, eller mentala ritualer som exempelvis att räkna vissa saker. Symtomen vid tvångssyndrom är tidskrävande och stör dagliga rutiner eller sociala aktiviteter. Det räknas av WHO som en av de tio mest handikappande tillstånden.
Tvångssyndrom debuterar ofta i ung ålder, genomsnittsåldern för insjuknande är 20 år. Under graviditet och postpartum är risken för tvångssyndrom dubblerad.
Det är viktigt att tvångssyndrom diagnostiseras eftersom det finns effektiv behandling både i form av särskild beteendeterapi och i vissa fall läkemedel. Obehandlat blir dock tillståndet i många fall kroniskt eller återkommande.
Öka din kunskap om migrän
Migrän är en typ av neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Sjukdomen leder till nedsättning av både fysisk och psykisk funktionsförmåga, och har därför en stor negativ inverkan på livskvaliteten och medför dessutom stora samhällskostnader.
-
Depression
Det mest typiska symtomet för depression är sänkt grundstämning och glädjelöshet. Siffror på hur vanlig depression är uppskattas till 15–20 procent av befolkningen när det gäller livstidsrisk.
-
Lär dig känna igen patienter med riskbeteende för hepatit C-smitta
Kunskapen om risktagande och möjlighet till behandling för hepatit C är otillräcklig på flera håll inom vården.
-
Drogfri och frisk från hepatit C – nu hjälper han andra
Tommy, 53 år, har mångårig narkotikabruk och hemlöshet bakom sig. Han fick hepatit C innan behandling fanns tillgänglig. Idag är han drogfri, frisk från sin hepatit och arbetar som uppsök på Stockholms Brukarförening.
-
Nytt arbetssätt når majoriteten hepatit C-smittade
Med ett mer flexibelt arbetssätt och en kunskap om patientgruppen har de lyckats få in cirka 300 patienter i behandling sedan projektet Linkage C startade för två år sedan. Något som har bidragit till att Sverige är ett av de 13 länder i världen som ser ut att uppnå WHO...
-
Läkare: Otillräcklig vård av hepatit C vid injektionsmissbruk
För att lyckas fånga upp fler med hepatit C krävs gemensamma satsningar mellan samtliga enheter som kommer i kontakt med målgruppen, menar specialistläkaren Marianne Alanko Blomé.
-
Alkoholberoende
Man räknar med att cirka 18 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i Sverige har ett riskbruk av alkohol.
-
Föräldraledighet bra skydd mot psykisk ohälsa
Att vara föräldraledig har visat sig vara ett bra skydd mot försämrad mental hälsa. Effekten verkar dessutom finnas kvar längre fram i livet – främst bland mammor. Det hävdar tre forskare som har sammanställt 45 internationella studier i ämnet.
-
Adhd-läkemedel hjälpte vid amfetaminberoende
En viss typ av adhd-medicin tycks ge positiv effekt vid amfetaminberoende. Det visar ny svensk forskning.