Minst 100 000 personer i Sverige lider av långvarig nervsmärta som är så uttalad att den behöver behandlas. De läkemedel som finns idag har i bästa fall måttlig effekt, vilket har att göra med att mekanismerna bakom nervsmärta till stora delar är okända.

Patientfall: Din patient har svår ryggsmärta som vägrar gå över - Vad är felet?

Hittills har det antagits att vissa sensoriska nerver endast förmedlar känslan av behaglig beröring medan andra specialiserade smärtnerver förmedlar smärta. Vid kronisk nervsmärta kan normal beröring leda till smärta men orsaken till det har varit okänd. Nu har forskare vid Karolinska Institutet lyckats identifiera en liten mikroRNA i sensoriska nervceller som normalt gör att vi känner behaglig beröring.

– Vår studie visar att de beröringskänsliga nerverna byter funktion och börjar producera smärta, vilket kan förklara hur överkänsligheten uppstår. MikroRNA-reglering skulle också kunna förklara varför människor har så olika smärttröskel, säger Patrik Ernfors, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik på Karolinska Institutet, och fortsätter:

– Nervsmärta är ett komplicerat tillstånd med flera bakomliggande mekanismer. Det intressanta med vår studie är att vi kan visa att RNA-molekylen styr regleringen av 80 procent av de gener som man sedan tidigare vet är involverade i nervsmärta. Min förhoppning är därför att det i framtiden kan bli möjligt med mikroRNA-baserade läkemedel.

Läs även: Så blir du tryggare i mötet med smärtpatienten

Effektivare smärtbehandlingar

Framför allt har forskningen genomförts på möss men resultaten har även verifierats i försök på mänsklig vävnad. Det gjorde att forskarna kunde koppla låga mikroRNA-nivåer till höga nivåer av den specifika jonkanalen, och tvärtom. Något som tyder på att mekanismen är densamma i människor, menar Patrik Ernfors.

– Det är mycket angeläget att förstå mekanismerna som leder till kronisk nervsmärta för att kunna upptäcka nya behandlingssätt. Läkemedelsföretagen har intresserat sig mycket för substanser som riktar sig mot jonkanaler och receptorer i smärtnerver, men vår studie visar att de kan ha fokuserat på fel typ av nervceller.

Läs även: Alla över 50 år bör vaccinera sig mot bältros