Läkare - Alla over 50 år bör vaccinera sig mot bältros
Intervju | Infektion

Läkare: Alla över 50 år bör vaccinera sig mot bältros

Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar Lars Lindqvist, professor vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet.


Carro webb ljusare
Publicerad den: 2016-05-11 Uppdaterad den: 2020-12-02
Författare: Caroline Holmqvist, Redaktör, Netdoktor, NetdoktorPro

Annons
Bältros (herpes zoster) orsakas av varicella zostervirus, vars primärinfektion är vattkoppor. När vattkopporna  bryter ut sprids viruset i kroppen och stannar kvar i latent form i dorsalrots- och kranialnervsganglier. Vid bältros reaktiveras virus i ganglierna och transporteras ut till huden längs de drabbade sensoriska nerverna varvid blåsor uppstår i motsvarande nervs dermatom. Eftersom nästan alla vuxna har haft vattkoppor som barn löper de en risk att få herpes zoster. 

Bältros är en långdragen och svårbehandlad sjukdom som kan leda till en rad olika komplikationer. Därför är det viktigt att professionen bidrar till att öka allmänhetens kunskap och att förebygga sjukdomen. I synnerlighet då fallen kommer att öka framöver i takt med att den svenska befolkningen blir äldre. Idag finns det två vaccin mot bältros, varav det senaste blev tillgängligt hösten 2020.


Annons
Annons

Lever upp till helveteseld

Efter primärstadiet med klåda, smärta och blåsor får patienten allmänpåverkan och ibland feber. Blåsorna läker och krustor bildas oftast inom sju till tio dagar, vilka kan ge upphov till ärrbildning. TrotsLars Lindqvist - bältros att den akuta smärtan klingar av inom två till fyra veckor finns risk för kvarvarande smärta. Tio till tjugo procent av bältrospatienterna drabbas av postherpetisk neuralgi vilket de beskriver som brännande eller molande smärta med kraftigare huggsmärtor. Därav namnet helveteseld.

– Postherpetisk neuralgi är ett svårbehandlat smärttillstånd som kan vara från månader upp till flera år och ibland ännu längre. Individer över 50 år löper en högre risk för att drabbas, säger Lars Lindqvist, professor vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet i Huddinge.

Annons
Annons

Då viruset transporteras via nervsystemet kan det således påverka hela kroppen. Det svåraste tillståndet är om det sätter sig i ögat, så kallt zoster oftalmicus.

– Bältros i ansiktet är relativt vanligt och ett stort problem, speciellt i ögat. Uppstår ärrbildning där kan det påverka synen. Dessutom ökar risken för att drabbas av stroke med 400 procent hos dessa patienter, säger Lars Lindqvist.

Effektiv behandling saknas

Personer över 50 år som drabbas av bältros rekommenderas behandling med virushämmande läkemedel (valaciclovir, aciclovir eller famciklovir). Behandlingen bör påbörjas så fort som möjligt men alltid inom 72 timmar från första blåsan.

Lars Lindqvist nämner ytterligare några patienter som ska erbjudas behandling. Samtidigt gäller det att komma ihåg att behandlingen endast lindrar sjukdomen.

– Alla patienter med ögonengagemang ska oavsett tid sedan insjuknandet behandlas med virushämmande läkemedel vilket också gäller andra komplikationer av bältros, till exempel de som får komplikationer såsom stroke. Det har dock inte säkert gått att visa att behandling med virushämmande läkemedel har en effekt mot post-herpetisk neuralgi. Då är det värkmedicin som hjälper, dock brukar patienter inte svara så bra på sådana läkemedelstabletter, säger han.

Vaccin ger ett gott skydd mot bältros

Vaccin mot bältros

Det finns idag två vacciner mot bältros. Sedan 2013 finns ett vaccin som innehåller levande försvagat varicella zoster-virus (Zostavax). Detta bältrosvaccin innehåller samma virusstam som vattkoppsvaccinet, men i betydligt större mängd. Vaccinet ges med en enkeldos och injiceras subkutant.

Sedan våren 2020 finns även ett nytt, icke levande, bältrosvaccin (Shingrix). Vaccinet består av ett antigen samt adjuvans. Vaccinet ges i två doser med två månaders mellanrum och ska injiceras intramuskulärt.

Skyddseffekt

Studier har visat att vaccination med det levande vaccinet minskade incidensen av bältros med 50 procent och postherpetisk smärta med 67 procent. Skyddseffekten var bättre hos de mellan 60 och 69 år än för dem över 70 år vid vaccinationen. Långtidsuppföljning har visat att skyddseffekten är mycket begränsad åtta år efter vaccination.

Studier har visat att det adjuvanterade vaccinet minskade incidensen av bältros med över 90 procent i alla åldersgrupper. Skyddets varaktighet är för närvarande inte fastställt, men uppföljningsstudier tyder på ett mer långvarigt immunologiskt svar än för det levande vaccinet.

Läs mer om vaccination i vår medicinska översikt om bältros här >>

Vaccin mot bältros minskar däremot risken för sjukdomen och dess komplikationer. Ändå är det få läkare som informerar sina patienter om vaccination, visar svaren från NetdoktorPro:s avslutade fortbildning om bältros.

– Få patienter ber om att få vaccin och de som gör det är för att en vän har haft bältros och berättat hur allvarlig sjukdomen är. Skulle folk känna till sjukdomsbördan skulle alla över 50 år vaccinera sig, säger Lars Lindqvist.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccin till alla över 50 år. Idag finns det två vaccin mot bältros i Sverige  – Zostavax som funnits tillgängligt sedan 2013 och Shingrix som inregistrerades våren 2020.

– Det nya med en begränsad tillgänglighet men som vi förväntar oss i en nära framtid ska bli mera allmänt tillgängligt. Det vaccinet kan också efter individuell bedömning rekommenderats till personer med särskilda riskfaktorer i åldern 18 till 49 år, säger Lars Lindqvist.

Vad är det mer som skiljer de två vaccinen åt?

– Zostavax har en skyddseffekt mot bältros på cirka 50 procent under de första fyra åren medan det nya vaccinet Shingrix visat en drygt 90-procentig skyddseffekt mot bältros. I och med att Shingrix är ett avdödat vaccin kan man även ge vaccinet till de med nedsatt immunförsvar, vilket också är en grupp som har en ökad risk för att få bältros. Dessa får ett inte sällan förhållandevis bra skydd, trots att de med nedsatt immunförsvar i allmänhet svarar sämre på alla vacciner, så som exempelvis ett skydd på 68 procent hos en grupp vuxna stamcellstransplanterade. 

Lars Lindqvist lyfter ytterligare en fördel med att vaccinera sig.

– Bältrosvaccin kan förhoppningsvis, även om det är något oklart, till viss del även förebygga post-herpetisk neuralgi hos de som får sjukdomen trots att de är vaccinerade, då de som då insjuknar kan få en lindrigare sjukdom, säger han.

På det hela taget är bältros är en underskattad sjukdom och Lars Lindqvist uppmanar därför läkarkåren att upplysa och föreslå personer i riskgrupper att vaccinera sig.

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons
Annons