Den 27 april 2017 överlämnade åtta experter inom beroendefrågor och infektionsmedicin ett konsensusdokument till Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Socialutskottet. I dokumentet beskriver de hur behandling av hepatit C kan utvecklas till att omfatta alla som smittats via injicering. Något som i sin tur skulle öka Sveriges möjlighet att nå WHO:s mål att eliminera hepatit C till år 2030. Ett mål som innebär en 90-procentig minskning av nya fall och en 65 procents minskad dödlighet på grund av hepatit C.

– Det finns inget skäl till att inte ge alla med hepatit C behandling. Det finns så gott som inget område inom medicin där vi kan bota en kronisk sjukdom så som det är möjligt med hepatit C. Inte bromsa utan bota och med dagens direktverkande antivirala läkemedel sker behandlingen utan jobbiga biverkningar, säger Soo Aleman, överläkare inom gastroenterologi och hepatologi vid Karolinska universitetssjukhuset.

Hon menar att det idag endast är 40 procent av patienterna som får tillgå behandlingen mot sin hepatit C.

– Vi har en ovanligt hög andel hepatit C-smittade i Sverige. Flera patienter har väntat i 30 år på att den här typen av behandling ska komma, och nu när den finns får de den ändå inte. Det är ledsamt, säger Soo Aleman.

Saknas nationell strategi mot hepatit C

För att minska smitta och återsmitta menar Soo Aleman att det krävs en nationell strategiplan, vilket det idag saknas.

– Nu finns det bara bra vård i de landsting där det finns eldsjälar. I det här avseendet är Sverige i bakvattnet, säger hon.

Anna-Lena Sörenson (S), vice ordförande vid Socialutskottet, medger att vården inte är jämlik här. Men någon nationell strategiplan kan hon inte utlova.

– Det gäller en diskriminerad grupp i samhället. Det handlar inte om ojämlik beroendevård utan om ojämlik vård och det ska vi jobba emot. Man måste titta på vem som ska ta tag i det här utifrån ett behovsperspektiv, säger Anna-Lena Sörenson.

Nya arenor för att identifiera patienter med hepatit C

Vidare handlar det om att fånga upp patienterna i ett tidigt skede för att minska smittspridning.

– Patienter med missbruk känner sig ofta inte komfortabla med att uppsöka vård. Här kan Kriminalvården nå en stor del av de av de smittade, säger Lars-Håkan Nilsson, medicinsk rådgivare vid Kriminalvården.

Att involvera nya arenor är något som även smittskyddsläkaren Anders Nystedt tror på.

– Alla samhällsaktörer som träffar personer med aktivt missbruk behöver vara involverade och pusha på för att de ska testa sig. Kriminalvården är en huvudaktör där många smittade finns att behandla. Vi måste också bli bättre på att smittspåra hepatit C, vilket har fungerat bra i Norrbotten, säger Anders Nystedt.