Behandlingsrisker vid hiv – återkommande punkt på nordiskt möte
Under årets nordiska hiv- och hepatitkonferens diskuterades framstegen men också bakslagen inom området. Föreläsningarna handlade bland annat om risken för IRIS vid integrashämmar-behandling, resistenta virusstammar, potentiella användningsområden för DNA-analys av hiv och hur antiretroviral terapi påverkar utvecklingen av cervixcancer. Det rapporterar Anders Sönnerborg, överläkare vid Infektionskliniken och Klinisk Mikrobiologi på Karolinska Universitetssjukhuset, som deltog på mötet.
För fjärde året i rad hölls den Nordiska HIV och Hepatit konferensen på Hotel Hilton, Stockholm, denna gång den 27 till 29 september. Liksom tidigare år består programmet av en blandning av inbjudna internationella toppföreläsare, muntliga presentationer av inskickade abstrakt och poster presentationer. Även företagsponsrade satellitsymposier på morgon och kväll. Se programmet för 2017 här.
Deltagarantalet var i år på samma höga nivå som 2016, 277 stycken vilket är ett lämpligt antal med det syftet mötet har. Av dessa kom 64 procent från Sverige, 14 procent från Finland, åtta procent från Danmark, fyra procent från Norge och tio procent från andra länder.
IRIS – ökad risk vid integrashämmare?
Irine Sereti, chef för HIV patogenes-avdelningen vid National Institute of Health USA, gav en föreläsning rörande patogenetiska och kliniska aspekter på ”immune reconstitution syndrome” (IRIS) hos hiv infekterade patienter. IRIS problematiken är höggradigt relevant för den svenska situationen då en ansenlig del av patienterna diagnostiseras sent då en grav immundefekt redan har uppstått. Den exakta kliniska handläggningen av IRIS kan sägas inte vara säkerställd utan utgår ifrån kliniska och immunologiska förhållanden vid uppkomsten av IRIS.
Dr Bart Rijnders från Nederländerna har tidigare under året rapporterat data som skulle kunna indikera ökad risk för IRIS vid integrashämmar-behandling. Vid konferensen gick Dr Rijnders mer i detalj igenom sina data och slutsatsen blev att det fortfarande är en öppen fråga om det föreligger en ökad risk för IRIS vid integrashämmar-behandling.
Enkät om RS-virus
Just nu genomför vi en enkät för primärvårdsläkare gällande RS-virus. Vi vore tacksamma om du ville genomföra enkäten, det tar bara några minuter och dina svar är anonyma.
Status för långtidsverkande hiv-läkemedel
Prof Jan Gerstoft från Danmark gav en översiktsföreläsning över status för så kallat long-acting drugs, långtidsverkande hiv-läkemedel. Studier indikerar att två läkemedel, cabotegravir och rilpivirin, skulle kunna användas med två månaders intervall mellan intramuskulära injektioner. Tydliga problem föreligger framför allt med risken för resistensutveckling om patienterna uteblir från en injektion då en kvarvarande mängd av läkemedlen finns i kroppen under lång tid, den så kallade svansen. Under en sådan sakta nedåtstigande fas finns en mycket stor risk för selektion av resistenta virusstammar. Värdet av dessa långtidsverkande läkemedel blir därmed begränsat till personer med hög grad av följsamhet.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECCMID (European Congress of Clinical Microbiology and Infectious Diseases)? Lämna din e-postadress här »
Finns det en plats för DNA-analys av hiv inom monitorering av dessa patienter?
Professor Maurizio Zazzi från University of Sienna, Italien, diskuterade potentiella användningsområden av hiv DNA testing. I Italien finns det en ökad efterfrågan av kvantifiering av hiv DNA-nivåer i perifera mononukleära blodceller. Detta behov angavs förekomma framför allt när en läkare överväger en förenkling av behandlingen, att gå ner från tre till två hiv-läkemedel. Om mängden hiv DNA i blodcellerna är hög så avrådes en sådan procedur.
Professor Zazzi diskuterade även värdet av resistenstestning av DNA-virus från blodceller. Det föreligger en god korrelation mellan resistensmutationer i hiv-RNA från plasma och de från hiv-DNA i blodceller. Dock är inte korrelationen 100 procent och en försiktighet är tillrådlig. Påvisandet av resistensmutationer i hiv-DNA måste beaktas men frånvaron av sådana mutationer utesluter inte att resistens kan föreligga.
Risken för cervixcancer
Christina Carlander från Enheten för Infektionssjukdomar, Karolinska Institutet, gav en muntlig presentation av hur antiretroviral terapi påverkar utvecklingen av cervixcancer. Carlander visade att effektiv hiv-behandling var associerat med effektiv behandling av kvinnor med CIN2+. Dessutom visade hon att CD4+ T-cellsnivån vid tidpunkten för behandling av CIN2+ är en bättre predictor av behandlingsframgång än CD4+ T-cell nadir. Dessa data visar vikten av att diagnostisera CIN2+ hos hiv-infekterade kvinnor tidigt och också att tidig insatt hiv-behandlingsutfall av CIN2+ behandling är värdefull för behandlingsresultatet.
Quiz om pneumokockvaccin
Som ett led i att förse professionen med den senaste kunskapen erbjuder NetdoktorPro nu ett quiz om pneumokockvaccination. Välkommen att genomföra quizet!
Nästa års möte om hiv och hepatit
Målsättningen är att genomföra den femte Nordiska HIV och Hepatit konferensen år 2018, sannolikt i september och i Stockholm. Finansiering är dock ännu inte klar och detta är avgörande för mötets framtid.
-
Fortbildningar inom infektion
I NetdoktorPro:s fortbildningar inom infektion får du bland annat möjlighet att följa ett patientfall om hepatit C. Eller varför inte uppdatera dig kring infektion orsakad av pneumokocker och insatser för att förebygga allvarlig sjukdom.
-
Första vaccin mot RS-virus nära godkännande
Idag saknas både godkänd behandling och vaccin mot RS-virus, men tack vare intensiv forskning kan det snart bli ändring på det. EMA ställer sig nu positiva till ett första vaccin mot sjukdomen.
-
Postcovid: Symtom, riskgrupper och varför vi behöver lära oss mer om tillståndet
Postcovid är ett tillstånd där en person har kvarstående symtom eller sena besvär efter covid-19. Hur många i Sverige som lever med tillståndet är inte klarlagt och symtomen för de drabbade kan variera stort. – Det är förmodligen inte samma mekanismer som ger upphov til...
-
Vätska, proppförebyggande och syrgas bör sättas in tidigt vid svår covid-19
Idag har vi mycket mer kunskap om hur vi ska behandla covid-19 hos personer som drabbas hårt av virussjukdomen, jämfört med vad vi hade i början av pandemin. Med dagens behandling kan man bota väldigt många. Men vi får inte slappna av och luta oss tillbaka, istället bör...
-
250 virusforskare arbetar för att hjälpa sjukvården förhindra virusorsakade sjukdomar
– Vår målsättning är att forska fram nya och bättre verktyg och kunskap till sjukvården, så att sjukvården kan upptäcka och förstå, behandla och förhindra virusorsakade sjukdomar, säger Niklas Arnberg, Professor i virologi vid Umeå universitet och ordförande för Virus- ...