Impetigo (svinkoppor)
En bakteriell hudinfektionen som yttrar sig som vätskefyllda blåsor, vanligtvis lokaliserade i ansiktet men även på händer, handleder och bål. Svinkoppor drabbar omkring tre procent av alla barn någon gång, vanligast i åldersgruppen två till sex år.
Sammanfattning
Definition
Impetigo är en ytlig hudinfektion som förekommer i två former:
• Icke-bullös impetigo som ger krustabelagda sår (stafylokocker eller streptokocker).
• Bullös impetigo med blåsor (toxinbildande stafylokocker)
Förekomst
Omkring tre procent av barn drabbas någon gång, vanligast i åldersgruppen två till sex år (men vanligt även hos något äldre barn).
Kliniska fynd
Icke-bullös impetigo:
- Vätskande huderosioner med infektiösa, honungsgula krustor.
- Lokalisation vanligen i ansiktet. Dessutom ofta på händer, handled och bål.
Bullös impetigo:
- Ytliga blåsor, ofta lite slappa och innehåller blank eller purulent vätska.
Diagnostik
Typisk klinisk bild
Behandling
- Hygienråd inklusive antiseptisk handhygien är viktigt
- Lokalbehandling med retapamulinsalva
- Perorala antibiotika vid utbredd och/eller progredierande impetigo
Definition
Impetigo är en ytlig hudinfektion som förekommer i två former:
- Icke-bullös impetigo som ger krustabelagda sår
- Bullös impetigo med blåsor
Bakgrund och epidemiologi
Förekomst
- Man bedömer att tre procent av barn drabbas av impetigo någon gång, vanligast i åldersgruppen två till sex år (men vanligt även hos något äldre barn).
- Epidemier förekommer framför allt i förskolor och i skolmiljö.
- Det föreligger en tydlig säsongsvariation med en topp i augusti-september.
Etiologi och patogenes
- Vid den icke-bullösa formen är blåsbildningen kortvarig och går sedan över till en smetig, gul krustabildning (infektion med Staphylococcus aureus eller grupp A-streptokocker).
- Bullös impetigo förekommer framför allt hos spädbarn och orsakas av en infektion med toxinbildande Staphylococcus aureus.
- Smitta:
- Sjukdomen antas i huvudsak smitta vid person-till-personkontakt.
- Patienterna kan sprida infektionen till sig själva eller andra efter att ha kliat/skrapat på ett infekterat område.
- Smittsamhet tills krustorna torkat in.
Predisponerande faktorer
- Impetigo utvecklas framför allt i värme och vid fukt
- Trångboddhet och dålig hygien
- Insektsbett
- Sjukdomen är särskilt vanlig hos barn med atopiskt eksem, tidigare eksem eller predisposition för atopi
- Nasal kolonisering av bakterierna predisponerar för recidiverande infektioner
Anamnes och kliniska fynd
Anamnes
- Smärtfri makula eller papel som snabbt blir en vätskande lesion (vesikel) med blekgult innehåll.
- Blåsan spricker lätt och bildar en erosion. Innehållet torkar och bildar efter hand typiska tjocka, honungsgula, kliande skorpor.
- Utslaget sprider sig ofta till omgivande vävnad med autoinokulation.
- Förändringarna uppstår ofta i hud med eksem, på extremiteterna och i ansiktet.
- Inga allmänsymtom.
- Vid bullös impetigo kan lesionerna vara ömma.
Kliniska fynd
Icke-bullös impetigo:
- Vätskande huderosioner med infektiösa, honungsgula krustor.
- Lokalisation i ansiktet, framför allt vid näsan, mungipor och örsnibbar. Dessutom ofta på händer, handleder och bål.
- Börjar vanligen i mindre sår.
Bullös impetigo:
- Ytliga blåsor (bullae), omgivna av ett tunnt eksemliknande område.
- Blåsorna är ofta lite slappa och innehåller blank eller purulent vätska.
- När blåsorna spricker har botten ofta ett blankpolerat utseende.
- Regional lymfkörtelsvullnad kan förekomma.
- Drabbar intakt hud, hela kroppen.
Diagnostik och undersökning
- Klinisk diagnos utifrån typisk klinisk bild.
Bakterieodling
- Vid diagnostisk osäkerhet, bristande kliniskt behandlingssvar, recidiv eller utbrott i familjer. Odling bör även göras innan peroral antibiotikabehandling inleds.
Differentialdiagnoser
- Staphylococcal scaldes skin syndrome (SSSS) – vid omfattande dermatolys och hudrodnad (akut tillstånd)
- Ektyma: samma process, men djupare sårbildning än vid impetigo, lämnar ofta ärr
- Allergiskt kontakteksem
- Sekundärinfekterat eksem
- Höstblåsor
- Herpes simplex-infektion
- Dermatofytos
- Varicella
- Pseudomonasfollikulit
Behandling
Egenbehandling
- Hygienråd inklusive antiseptisk handhygien är viktigt.
- Noggrann uppblötning och rengöring av eventuella krustor med tvål och vatten rekommenderas.
- Handdukar och sängkläder bör bytas ofta.
- Kompletterande lokal behandling med klorhexidinlösning kan ha effekt.
- Rivning underhåller impetigo och därför bör naglar klippas kort hos barn för att minska risken för att barnet kliar sönder hudförändringarna. Täckning med förband kan övervägas.
Läkemedelsbehandling
- Lokalbehandling är indicerad om egenbehandling inte har gett effekt:
- Retapamulinsalva två gånger dagligen i fem dygn.
- Vid utbredd och/eller progredierande impetigo eller impetigo som inte svarat på behandling efter fem till sju dagar rekommenderas perorala antibiotika i sju dygn:
- Till vuxna ges i första hand flukloxacillin i dosen 1 g x 3. Vid penicillinallergi typ 1 är klindamycin 300 mg x 3 ett alternativ.
- Till barn rekommenderas flukloxacillin i tablettform 25 mg/kg x 3; mixtur cefadroxil 15 mg/kg x 2 eller mixtur flukloxacillin 25 mg/kg x 3. Vid penicillinallergi typ 1 används klindamycin 5 mg/kg x 3.
Förebyggande åtgärder
- God handhygien är den viktigaste förebyggande åtgärden.
- Individer i en familj eller en social grupp bör ha separata handdukar och tvättlappar.
- Noggrann övertäckning av lesioner minskar smittorisken och bör genomföras.
Komplikationer
- Det är sällan allvarliga infektionskomplikationer vid impetigo hos patienter som inte är undernärda eller har en allvarlig, underliggande sjukdom.
- Obehandlad stafylokockinfektion kan utvecklas till furunkler och karbunkler.
- Akut glomerulonefrit uppträder mycket sällan.
Prognos
- Både icke-bullös och bullös impetigo är i de flesta fall självbegränsande och går tillbaka utan ärrbildning under loppet av ett par veckor.
ICD-10
L01.0 Impetigo
-
Hepatit C-infektion
Hepatit C delas upp i akut hepatit C-infektion och kronisk hepatit C-infektion. Om sjukdomsduration mer än sex månader, bedöms infektionen vara kronisk.
-
Håll koll på säsongsinfluensan och vaccinet mot den
Vilken influensa kommer dominera 2018? I fjol fungerade inte vaccinet optimalt – hur ska man förhindra att samma sak händer även i år? Här berättar Mia Brytting, mikrobiolog vid Folkhälsomyndigheten, mer om säsongsinfluensan. Du som läkare kan hjälpa till att övervaka sjukdomen.
-
Kongressrapport från nordisk hiv- och hepatitkonferens
Råder det en generell stigmatisering vid smittsamma infektioner? Kan probiotika påverka immunsvaret hos patienter med hiv? Vilka HPV-genotyper återfinns hos hiv-infekterade? Är hepatit E-virus orsak till pankreatit? Dessa frågor berörs under årets Nordiska HIV och Hepatit konferens, som professor Anders Sönnerborg bevakar.
-
Patientfall: Man med ömmande knöl på halsen
Orsaken till knöl på halsen varierar och risken för att det är cancer ökar betydligt med stigande ålder. Patienterna har ofta läst tvärsäkra påståenden på nätet om att ”cancerknölar inte gör ont”, vilket de alltså kan göra. Här kan du ta del av ett patientfall om knöl på halsen.
-
Influensa
Influensaepidemier av varierande omfång och allvarlighetsgrad förekommer så gott som varje år, oftast under vintermånaderna. Typiska symtom är hastigt insjuknande med hög feber, frossa, muskelsmärtor, irritation i näsa och svalg samt hosta.
-
Gonorré
Under 2017 anmäldes 2 533 fall av gonorré i Sverige. Sjukdomen ger symtom såsom sveda vid vattenkastning och gul, mukopurulent flytning från urinröret. Asymtomatisk infektion är vanlig hos kvinnor.
-
Förebygga ohälsa hos äldre - insatser saknas
Precis som de allra yngsta har äldre personer över 65 år sämre immunförsvar och löper högre risk för att drabbas av komplikationer vid sjukdom. När ska ett nationellt vaccinationsprogram för riskgruppen äldre införas?
-
Pneumoni: Därför drabbas äldre av höga vaccinkostnader
Förekomsten av pneumoni är tydligt åldersrelaterad och risken för allvarlig sjukdom och komplikationer ökar med stigande ålder. Idag täcks pneumokockvaccination bara av Folkhälsomyndighetens icke-bindande rekommendation. Något som gör att antalet vaccinerade skiljer sig stort runt om i landet.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu